Jeremia 24
1 HERREN lät mig se följande syn: Jag fick se två korgar med fikon uppställda framför HERRENS tempel; och det var efter det att Nebukadressar, konungen i Babel, hade fört bort ifrån Jerusalem Jekonja, Jojakims son, konungen i Juda, så ock Juda furstar, jämt timmermännen och smederna, och låtit dem komma till Babel.
Babilon siangpahrang Nebukhadnezar ni, Judah siangpahrang Jekoniah, Jehoiakim capa, Judah kahrawikung, kutsakthoumnaw hoi sumdeithoumnaw hoi Jerusalem hoi Babilon lah a ceikhai awh hnukkhu, BAWIPA ni a pâtue teh, khenhaw! thaibunglung paw bom kahni touh heh BAWIPA e bawkim e hmalah a pâhung awh.
2 I den ena korgen funnos mycket goda fikon, sådana som fikon ifrån förstlingsskörden äro; och i de andra korgen funnos mycket usla fikon, så usla att de icke kunde ätas.
A bom buet touh dawk thaibunglung paw kahawipoung e, thaibunglung paw ka hmin pasuek e patet e hah ao. A bom alouk lae dawk teh, thaibunglung paw kahawihoehe ca hanelah kamcu hoeh totouh kahawihoehe hah ao.
3 Och HERREN sade till mig: "Vad ser du, Jeremia?" Jag svarade "Fikon; och de goda fikonen är mycket goda, men de usla fikonen äro mycket usla, så usla att de icke kunna ätas."
BAWIPA ni kai koevah, bangne na hmu, Jeremiah telah ati. Kai ni thaibunglung paw kahawipoung e hoi kahawihoehe cakawi hoeh e telah ka ti.
4 Och HERRENS ord kom till mig han sade:
BAWIPA e lawk hah kai koe a pha teh,
5 Så säger HERREN, Israels Gud: Såsom man med välbehag ser på de goda fikonen, så vill jag med välbehag se till de bortförda av Juda, dem som jag från denna plats har sänt bort till kaldéernas land.
BAWIPA Isarel Cathut ni hettelah a dei, san ka toung e Judahnaw, Khaldean ram dawk ahawi awh nahanelah ka patoun e naw hah hete kahawi e thaibunglung paw patetlah ka khet han.
6 Jag skall med välbehag vända mitt öga till dem och låta dem komma tillbaka till detta land. Jag skall uppbygga dem och icke slå ned dem; jag skall plantera dem och icke upprycka dem.
Bangkongtetpawiteh, ahawi awh nahan ahnimae lathueng ka mit ka hruek vaiteh, hete ram dawk na bankhai awh han, ahnimouh ka pathung vaiteh, ka raphoe mahoeh toe, ka ung vaiteh, ka phawng mahoeh toe.
7 Och jag skall giva dem hjärtan till att känna att jag är HERREN; och de skola vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud. Ty de skola omvända sig till mig av allt sitt hjärta.
BAWIPA lah ka o thainae panuethainae lungthin hah ka poe han. Ka tami lah ao awh vaiteh, ahnimae Cathut lah ka o han. Bangkongtetpawiteh, a lungthin abuemlahoi kai koe bout a ban awh han.
8 Men såsom man gör med usla fikon, som äro så usla att de icke kunna ätas, likaså, säger HERREN, skall jag göra med Sidkia, Juda konung, och med hans furstar och med kvarlevan i Jerusalem, ja, både med dem som hava blivit kvar här i landet och med dem som hava bosatt sig i Egyptens land.
BAWIPA ni hettelah a dei, thaibunglung paw kahawihoeh e, ca han kamcu hoeh totouh kahawihoehe patetlah Judah siangpahrang Zedekiah hoi kahrawikungnaw hoi Jerusalem e kacawirae hete ram dawk kaawmnaw hoi Izip dawk kho ka sak e hah ka hnamthun takhai roeroe han.
9 På alla orter dit jag fördriver dem skall jag göra dem till en varnagel och en skräckbild för alla riken jorden, till en smälek, till ett ordspråk och en visa, och till ett exempel som man nämner, när man förbannar.
Ka rucat poung lahoi talai uknaeram tangkuem dawk dudam hane ka hreknae ram pueng koe pahnawt, pacekpahlek, yue han hoi thoebo e lah ao nahanlah ka poe han.
10 Och jag skall sända bland dem svärd, hungersnöd och pest, till dess att de bliva utrotade ur det land som jag har givit åt dem och deras fäder.
Amamouh hoi a mintoenaw koevah, ka poe e ram thung hoi a thup awh totouh, ahnimouh koe tahloi, takang, hoi lacik ka patoun han telah BAWIPA ni ati.
