< Jeremia 13 >
1 Så sade HERREN till mig: "Gå bort och köp dig en linnegördel, och sätt den omkring dina länder, men låt den icke komma i vatten."
Angraeng mah kai khaeah hae tiah ang thuih; Caeh ah loe, puu ngan kazii to la ah; na kaengah zaeng ah, tui suisak hmah, tiah ang naa.
2 Och jag köpte en gördel, såsom HERREN hade befallt, och satte den omkring mina länder.
Angraeng ih lok baktih toengah, kazii to ka lak moe, kaeng ah ka zaeng.
3 Då kom HERRENS ord till mig för andra gången; han sade:
To pacoengah Angraeng ih lok kai khaeah angzoh let,
4 "Tag gördeln som du har köpt, och som du bär omkring dina länder, och stå upp och gå bort till Frat, och göm den där i en stenklyfta."
kaeng ah nang zaeng ih kazii to lah loe, angthawk ah, Euphrates vapui ah caeh loe, thlungkhaw thungah hawk ah, tiah ang naa.
5 Och jag gick bort och gömde den vid Frat, såsom HERREN hade bjudit mig.
To pongah Angraeng mah ang thuih ih lok baktih toengah, ka caeh moe, Euphrates vapui taengah ka hawk.
6 Sedan, en lång tid därefter, sade HERREN till mig: "Stå upp och gå bort till Frat, och hämta därifrån den gördel som jag bjöd dig gömma där."
Ni paroeai akra pacoengah, Angraeng mah kai khaeah, Angthawk ah, Euphrates vapui ah caeh loe, kazii to la ah, tiah ang naa.
7 Och jag gick bort till Frat och grävde upp gördeln och hämtade fram den från det ställe där jag hade gömt den. Och se, gördeln var fördärvad, så att den icke mer dugde till något.
Euphrates ah ka caeh, ka takaeh moe, ka hawkhaih ahmuen hoiah kazii to ka lak let; khenah, kazii loe hmawn ving boeh moe, patoh thai ai boeh.
8 Då kom HERRENS ord till mig; han sade:
To pacoengah Angraeng ih lok to kai khaeah angzoh,
9 Så säger HERREN: På samma sätt skall jag sända fördärv över Judas och Jerusalems stora högmod.
Judah hoi Jerusalem amoekhaih loe to tiah kam rosak han, tiah Angraeng mah thuih.
10 Detta onda folk, som icke vill höra mitt ord, utan vandrar i sitt hjärtas hårdhet och följer efter andra gudar och tjänar och tillbeder dem, det skall bliva såsom denna gördel vilken icke duger till något.
Hae ih kahoih ai kaminawk, ka lok tahngaih koeh ai kaminawk, angmacae ih palung mah thuih ih lok baktiah caeh kaminawk, a toksak pae hanah kalah sithawnawk hnukah bang moe, krang bok hanah caeh kaminawk loe tidoeh avang ai, hae kazii baktiah om o tih.
11 Ty likasom en mans gördel sluter sig tätt omkring hans länder, så lät jag hela Israels hus och hela Juda hus sluta sig till mig, säger HERREN, på det att de skulle vara mitt folk och bliva mig till berömmelse, lov och ära; men de ville icke höra.
Kazii loe kami ih kaengah zaeng baktih toengah, Israel imthung takoh hoi Judah imthung takohnawk boih mah, kai ih acaeng, kai ih ahmin, ka lensawkhaih hoi ka hmin pakoeh ah oh o thai hanah, kaimah khaeah kang zaeng, toe nihcae mah ka lok hae tahngai o ai.
12 Säg därför till dem detta ord: Så säger HERREN, Israels Gud: Alla vinkärl äro till för att fyllas med vin. Och när de då säga till dig: "Skulle vi icke veta att alla vinkärl äro till för att fyllas med vin?",
To pongah pailang to misurtui hoiah koi o sak ah, tiah thuih ih lok to nihcae khaeah thui paeh, tiah Israel Angraeng Sithaw mah ang naa: to naah nihcae mah, Pailang to misurtui hoi koisak boih han angaih, tiah panoek ai kami ah maw ka oh o? tiah na naa o nahaeloe,
13 så svara dem: Så säger HERREN: Se, jag skall fylla detta lands alla inbyggare, konungarna som sitta på Davids tron, och prästerna och profeterna, ja, alla Jerusalems invånare, så att de bliva druckna.
nihcae khaeah, khenah, hae prae thungah kaom kami boih, David ih angraeng tangkhang nuiah anghnu siangpahrangnawk boih, qaimanawk, tahmaanawk hoi Jerusalem ah kaom kaminawk boih, mu ka paquisak moe,
14 Och jag skall krossa dem, den ene mot den andre, både fäder och barn, säger HERREN. Jag skall icke hava någon misskund, icke skona och icke förbarma mig, så att jag avstår från att fördärva dem.
maeto hoi maeto kang daengsak han, ampanawk hoi acaanawk doeh nawnto ka vah han, tiah Angraeng mah thuih; ka tahmen mak ai, ka pathlung mak ai, palungnathaih tawn ai ah, nihcae to ka hum han, tiah Angraeng mah thuih, tiah thui paeh, tiah ang naa.
15 Hören och lyssnen härtill, varen icke övermodiga; ty HERREN har talat.
Tahngai oh loe, naa to patueng oh; amoek o hmah; Angraeng mah lokthuih boeh.
16 Given HERREN, eder Gud, ära, förrän han låter mörkret komma, och förrän edra fötter snubbla på bergen, när det skymmer; ty det ljus I förbiden skall han byta i dödsskugga och göra till töcken.
Khoving moe, khoving maenawk nuiah khok na ae o ai nathuem, aanghaih na zing o moe, anih mah aanghaih to duekhaih tahlip ah omsak ai nathuem, anghmang kathok khoving ah angcoengsak ai nathuem ah, Angraeng na Sithaw to pakoeh oh.
17 Men om I icke hören härpå, så måste min själ i lönndom sörja över sådant övermod, och mitt öga måste bitterligen gråta och flyta i tårar, därför att HERRENS hjord då bliver bortförd i fångenskap.
Toe na tahngai o ai nahaeloe, nam oek o haih pongah kamtueng ai ahmuen ah ka hinghaih to qah khing tih; Angraeng ih tuunawk to misong ah caeh o haih ving boeh pongah, palungnat hoiah ka qah ueloe, mikkhraetui longhaih hoiah ka om tih boeh.
18 Säg till konungen och konungamodern: Sätten eder lågt ned, ty den härlighetens krona som prydde edert huvud har fallit av eder.
Siangpahrang hoi siangpahrang zu khaeah, na thacakhaih hoi na lensawkhaih sui lumuek loe, na lu nui hoiah krah tih boeh.
19 Städerna i Sydlandet äro tillslutna, och ingen finnes, som öppnar dem; hela Juda är bortfört i fångenskap, ja, bortfört helt och hållet.
Aloih bang ih vangpuinawk loe khaa o tih, mi mah doeh paong mak ai; Judah acaeng boih misong ah hoi o tih; misong ah caeh o haih boih tih.
20 Lyften upp edra ögon och sen huru de komma norrifrån. Var är nu hjorden som var dig given, den hjord som var din ära?
Dan o tahang ah loe, aluek bang hoiah angzo kaminawk to khen ah; nang khaeah kang paek ih kranghoih tuunawk loe naa ah maw oh o boih?
21 Vad vill du säga, när han sätter till herrar över dig män som du själv har lärt att komma till dig såsom älskare? Skulle du då icke gripas av vånda såsom en kvinna i barnsnöd?
Na nuiah ukkung ah oh moe, nangmah hoi nawnto amyok hanah, nihcae to na patuk pongah, Angraeng mah dan ang paek naah kawbangmaw na thuih han? Nongpata mah ca tapen tom nathuem ih kana baktiah na pauep mak ai maw?
22 Men om du säger i ditt hjärta: "Varför har det gått mig så?", så vet: for din stora missgärnings skull blev ditt mantelsläp upplyft och dina fötter nesligt blottade.
Tipongah maw hae hmuennawk hae ka nuiah oh? tiah na thuih nahaeloe, na zaehaih pongah ni, na canghnak to angthlaeh moe, na khoknawk to amtueng, tiah panoek ah.
23 Kan väl en etiopier förvandla sin hud eller en panter sina fläckar? Då skullen också I kunna göra något gott, I som ären så övade i ondska.
Ethiopia kami mah a nganhin amkhraih thai maw? To tiah ai boeh loe kaithlaeng mah ahin rong amkhraih thai maw? Amkhrai thaih nahaeloe, kahoih ai hmuen sah zong nangcae doeh, kahoih hmuen to na sah o thai tih, tiah thui paeh, tiah ang naa.
24 Välan, jag vill förskingra dem såsom strå som far bort för öknens vind.
To pongah praezaek ih takhi mah canghii hmuh phaeng baktih toengah, nangcae to kang haehsak boih han.
25 Detta skall vara din lott och din beskärda del från mig, säger HERREN, därför att du har förgätit mig och förlitat dig på lögn.
Kai nang pahnet moe, amsawnlok to na tang pongah, nang han kang tah pae ih na taham loe to tiah oh, tiah Angraeng mah thuih.
26 Därför skall jag ock draga upp ditt mantelsläp över ditt ansikte, så att man får se din skam.
Azathaih na panoek hanah na canghnak to mikhmai khoek to kang thlaeh pae tahang han.
27 Din otukt, ditt vrenskande, ditt skändliga otuktsväsen -- på höjderna, på fältet har jag sett dina styggelser. Ve dig, Jerusalem! Du kommer icke att bliva ren -- på huru lång tid ännu?
Zu sava nuiah na sak ih nongpa nongpata zaehaih, na cukhaih, tangyat zawhhaih, azawn ih maesomnawk nuiah na sak ih panuet thok hmuennawk to ka hnuk boeh. Aw Jerusalem, khosak na bing boeh! Ciimcai ai ah nasetto maw na oh han vop? tiah Angraeng mah thuih.