Jeremia 11

1 Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN; han sade:

TUHAN berkata kepadaku,

2 "Hören detta förbunds ord, och talen till Juda män och till Jerusalems invånare;

"Perhatikanlah syarat-syarat perjanjian yang Kubuat dengan umat-Ku. Beritahukanlah kepada orang Yehuda dan penduduk Yerusalem bahwa

3 säg till dem: Så säger HERREN, Israels Gud: Förbannad vare den man som icke hör detta förbunds ord,

Aku, TUHAN Allah Israel, mengutuk siapa saja yang tidak mentaati syarat-syarat perjanjian-Ku itu.

4 det som jag bjöd edra fader på den tid då jag förde dem ut ur Egyptens land, den smältugnen, i det jag sade: Hören min röst och gören detta, alldeles såsom jag bjuder eder, så skolen I vara mitt folk, och jag skall vara eder Gud,

Perjanjian itu telah Kubuat dengan leluhur mereka ketika mereka Kubawa keluar dari Mesir, negeri yang seperti neraka bagi mereka. Aku menyuruh mereka taat kepada-Ku dan melakukan segala yang telah Kuperintahkan. Sekarang sudah Kukatakan juga kepada orang Yehuda dan penduduk Yerusalem bahwa jika mereka taat kepada-Ku, mereka akan menjadi umat-Ku dan Aku Allah mereka. (questioned)

5 på det att jag må hålla den ed som jag har svurit edra fäder: att giva dem ett land som flyter av mjölk och honung, såsom ock nu har skett." Och jag svarade och sade: "Ja, amen, HERRE."

Kalau mereka melakukan semuanya itu, Aku akan menepati janji-Ku kepada leluhur mereka bahwa negeri yang subur dan makmur, yang sekarang mereka tempati itu, akan Kuberikan kepada mereka." Aku menjawab, "Baik, TUHAN."

6 Och HERREN sade till mig: Predika allt detta i Juda städer och på gatorna i Jerusalem och säg: Hören detta förbunds ord och gören efter dem.

Lalu TUHAN berkata kepadaku, "Pergilah ke kota-kota di Yehuda, dan ke jalan-jalan di Yerusalem. Sampaikanlah pesan-Ku ini kepada orang-orang di sana. Suruh mereka memperhatikan dan mentaati syarat-syarat perjanjian-Ku.

7 Ty både på den dag då jag förde edra fäder ut ur Egyptens land och sedan ända till denna dag har jag varnat dem, ja, titt och ofta har jag varnat dem och sagt: "Hören min röst";

Ketika Aku membawa leluhur mereka keluar dari Mesir, dengan tegas Aku memperingatkan mereka supaya taat kepada-Ku. Sampai hari ini pun Aku masih terus memperingatkan umat-Ku mengenai hal itu,

8 men de ville icke höra eller böja sitt öra därtill, utan vandrade var och en i sitt onda hjärtas hårdhet. Därför lät jag ock komma över dem allt vad jag hade sagt i det förbund som jag bjöd dem hålla, men som de dock icke höllo.

dan menyuruh mereka mentaati perjanjian-Ku itu, tetapi mereka tidak mau mendengarkan dan tak mau taat. Malahan mereka tetap keras kepala dan jahat seperti dahulu. Karena itu segala hukuman yang tercantum dalam perjanjian itu telah Kutimpakan ke atas mereka."

9 Och HERREN sade till mig: Jag vet huru Juda män och Jerusalems invånare hava sammansvurit sig.

Kemudian TUHAN berkata lagi kepadaku, "Orang Yehuda dan penduduk Yerusalem telah bersepakat melawan Aku.

10 De hava vänt tillbaka till sina förfäders missgärningar, deras som icke ville höra mina ord. Själva hava de så följt efter andra gudar och tjänat dem. Ja, Israels hus och Juda hus hava brutit det förbund som jag slöt med deras fäder.

Mereka telah melakukan dosa yang dilakukan oleh leluhur mereka yang tidak mau taat kepada-Ku, mereka menyembah ilah-ilah lain dan tidak mau menuruti perintah-Ku. Baik Israel maupun Yehuda melanggar perjanjian yang telah Kubuat dengan leluhur mereka.

11 Därför säger HERREN så: Se, jag skall låta en olycka komma över dem, som de icke skola kunna undkomma; och när de då ropa till mig, skall jag icke höra dem.

Karena itu, Aku, TUHAN, memperingatkan bahwa Aku akan mendatangkan malapetaka ke atas mereka dan mereka tak dapat menghindarinya. Jika mereka berseru minta tolong kepada-Ku, Aku tidak mau mendengarkan.

12 Och om så Juda städer och Jerusalems invånare gå bort och ropa till de gudar åt vilka de pläga tända offereld, så skola dessa alls icke kunna frälsa dem i deras olyckas tid.

Lalu orang Yehuda dan penduduk Yerusalem pergi minta tolong kepada ilah-ilah lain yang mereka puja dengan persembahan kurban. Ilah-ilah itu tidak akan mampu menyelamatkan mereka pada waktu malapetaka itu datang.

13 Ty så många som dina städer äro, så många hava dina gudar blivit, du Juda; och så många som gatorna äro i Jerusalem, så många altaren haven I satt upp åt skändlighetsguden: altaren till att tända offereld åt Baal.

Ilah-ilah orang Yehuda banyak sekali, sebanyak kota-kota mereka. Penduduk Yerusalem mendirikan mezbah-mezbah sebanyak jalan-jalan di kota Yerusalem untuk mempersembahkan kurban kepada Dewa Baal.

14 Så må du nu icke bedja för detta folk eller frambära någon klagan och förbön för dem; ty jag vill icke höra, när de ropa till mig för sin olyckas skull.

Karena itu, Yeremia, janganlah berdoa untuk mereka atau minta tolong kepada-Ku untuk mereka! Kalau mereka dalam kesukaran dan minta tolong kepada-Ku, Aku tidak akan mau mendengarkan mereka."

15 Vad har min älskade att göra i mitt hus, då hon, ja, hela hopen, övar sådan skändlighet? Kan heligt kött komma såsom offer från dig? När du får bedriva din ondska, då fröjdar du dig ju.

TUHAN berkata, "Umat-Ku yang Kukasihi telah melakukan hal-hal yang jahat. Mereka tidak berhak berada di Rumah-Ku. Mereka menyangka bahwa dengan membuat janji-janji, dan dengan mempersembahkan binatang, mereka dapat mencegah malapetaka. Apakah dengan itu mereka bisa senang?

16 "Ett grönskande olivträd, prytt med sköna frukter", så kallade HERREN dig; men nu har han med stort och väldigt dån tänt upp en eld omkring det trädet, så att dess grenar fördärvas.

Pernah Aku menamakan mereka pohon zaitun rindang, penuh buah-buahan yang bagus. Tetapi, sekarang dengan suara gemuruh yang hebat akan Kubakar daun-daunnya dan Kupatahkan semua rantingnya.

17 Ja, HERREN Sebaot, han som planterade dig, har beslutit olycka över dig, för den ondskas skull som Israels och Juda hus hava bedrivit till att förtörna mig, i det att de hava tänt offereld åt Baal.

Akulah yang mendirikan Israel dan Yehuda, Aku, TUHAN Yang Mahakuasa. Tapi, sekarang Aku sudah merencanakan untuk mendatangkan malapetaka ke atas mereka. Mereka sendirilah yang menyebabkan semuanya itu, karena mereka telah melakukan kejahatan, yaitu mempersembahkan kurban kepada Baal sehingga Aku marah."

18 HERREN kungjorde det för mig, så att jag fick veta det; ja, du lät mig se vad de förehade.

TUHAN memberitahukan kepadaku tentang rencana jahat musuh-musuhku terhadapku.

19 Själv var jag såsom ett menlöst lamm som föres bort till att slaktas; jag visste ej att de förehade anslag mot mig: "Låt oss fördärva trädet med dess frukt, låt oss utrota honom ur de levandes land, så att man icke mer kommer ihåg hans namn."

Aku seperti domba yang tanpa curiga dibawa ke tempat pembantaian. Aku tidak tahu bahwa akulah yang menjadi sasaran rencana-rencana jahat mereka. Mereka berkata, "Mari kita tebang pohon ini sementara ia masih dapat menghasilkan buah; kita musnahkan dia supaya namanya dilupakan orang."

20 Men HERREN Sebaot är en rättfärdig domare, som prövar njurar och hjärta. Så låt mig då få se din hämnd på dem, ty för dig har jag lagt fram min sak.

Lalu aku berdoa, "Ya TUHAN Yang Mahakuasa, Engkau hakim yang adil; Engkaulah yang menguji pikiran dan hati orang. Perkaraku ini kuserahkan kepada-Mu. Semoga aku dapat menyaksikan Engkau membalas perbuatan orang-orang itu."

21 Därför säger HERREN så om Anatots män, dem som stå efter ditt liv och säga: "Profetera icke i HERRENS namn, om du icke vill dö för vår hand"

Orang-orang kota Anatot ingin supaya aku mati. Mereka berkata, "Kalau engkau terus saja menyampaikan pesan-pesan TUHAN kepada kami, engkau akan kami bunuh."

22 ja, därför säger HERREN Sebaot så: Se, jag skall hemsöka dem; deras unga män skola dö genom svärd, deras söner och döttrar skola dö genom hunger.

Karena itu, TUHAN Yang Mahakuasa berkata, "Aku akan menghukum mereka! Orang-orang muda mereka akan tewas dalam pertempuran, anak-anak mereka akan mati kelaparan.

23 Och intet skall bliva kvar av dem; ty jag skall låta olycka drabba Anatots män, när deras hemsökelses år kommer.

Aku sudah menentukan waktunya untuk mendatangkan malapetaka ke atas orang-orang Anatot, dan jika waktu hukuman mereka itu tiba, tak seorang pun akan luput."