< Jakobsbrevet 4 >
1 Varav uppkomma strider, och varav tvister bland eder? Månne icke av de lustar som föra krig i eder lemmar?
Inga nkondo shilafumunga kupeyo? Inga kutotekeshana pakati penu kulafumunga kupeyo? Ntepasa shilafumunga mu lunkumbwa lwa mubili, ebilalwananga mulinjamwe?
2 I ären fulla av begärelser, men haven dock intet; I dräpen och hysen avund, men kunnen dock intet vinna; och så tvisten och striden I. I haven intet, därför att I icke bedjen.
Mukute kuyanda bintu nsombi bikute kumutaika, ecebo cakendi mukute kuyanda kushina, mukute kuyandishisha bintu, nsombi nkamukute kubicana, neco mukute kulondola nekulwana. Nkamukute kucana mbyomulayandanga pakwinga nkamukute kusenga Lesa kwambeti amupe.
3 Dock, I bedjen, men I fån intet, ty I bedjen illa, nämligen för att kunna i edra lustar förslösa vad I fån.
Kayi mwasenganga, nkamukute kutambula, pakwinga miyeyo yenu yaipa. Mukute kusenga bintu kwambeti musebenseshe mubintu byalunkumbwa lwakumubili.
4 I trolösa avfällingar, veten I då icke att världens vänskap är Guds ovänskap? Den som vill vara världens vän, han bliver alltså Guds ovän.
Amwe bantu babula lushomo, sena nkamucisheti cibusa ne cishi nikuba mulwani ne Lesa? Neco muntu layandanga cibusa ne cishi layandanga kuba mulwani wa Lesa.
5 Eller menen I att detta är ett tomt ord i skriften: "Med svartsjuk kärlek trängtar den Ande som han har låtit taga sin boning i oss"?
Sena mulayeyeti cikute kwamba Mabala nibwepeshi cakwambeti, “Mushimu Lesa ngwabika mulinjafwe utusuni kayi ukute bufuba palinjafwe?”
6 Men så mycket större är den nåd han giver; därför heter det: "Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd."
Nomba necikabeco, nkumbo sha Lesa nishangofu. Mbuli Mabala ncalambangeti, “Lesa nkasuni beshikulisumpula, beshikulicepesha embwakute kupa nkumbo.”
7 Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder.
Neco kamulibombeleshani kuli Lesa, tinganani ne Satana, neye nakamufwambe.
8 Nalkens Gud, så skall han nalkas eder. Renen edra händer, I syndare, och gören edra hjärtan rena, I människor med delad håg.
Kamuseng'enani kuli Lesa, neye nakaseng'ene kuli njamwe. Amwe beshibwipishi! Sambani kumakasa. Swepeshani myoyo yenu amwe bandemishibili!
9 Kännen edert elände och sörjen och gråten. Edert löje vände sig i sorg och eder glädje i bedrövelse.
Kamulitibuka mobene, nyumfwani nsoni, kayi lilani misoshi. Kuseka kwenu kube kulila, kayi kukondwa kwenu kube nsoni.
10 Ödmjuken eder inför Herren, så skall han upphöja eder.
Mwalicepesha kuli Lesa, neye nakamusumpule.
11 Förtalen icke varandra, mina bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder, han förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen, så är du icke en lagens görare, utan dess domare.
Mobanse bame, kamutambananga byaipa umo ne munendi, nambi komboloshana. Mwenseco mulomboloshonga Milawo ya Lesa. Womboloshanga Milawo ya Lesa ekwambeti nkolenshinga cilambanga Milawo, ulabanga momboloshi.
12 En är lagstiftaren och domaren, han som kan frälsa och kan förgöra. Vem är då du som dömer din nästa?
Lesa eukute kupa Milawo kayi emomboloshi. Endiye wela kupulusha kayi nekushina. Njobe bani olomboloshonga munobe?
13 Hören nu, I som sägen: "I dag eller i morgon vilja vi begiva oss till den och den staden, och där vilja vi uppehålla oss ett år och driva handel och skaffa oss vinning" --
Lino kamunyumfwani amwe mulambangeti, “Lelo nambi Lilo” Tukenga kumunshi unene wakuti wakuti, twenga twikaleko caka cakabumbulu, katwinsa makwebo nekucana mali angi.
14 I veten ju icke vad som kan ske i morgon. Ty vad är edert liv? En rök ären I, som synes en liten stund, men sedan försvinner.
Nkamukute kwishiba ceti cikenshike lilo. Inga buyumi bwenu bulyeconi? Mulyeti bwishi bukute kubonekowa kwacindi cing'ana nekushimangana.
15 I borden fastmera säga: "Om Herren vill, och vi får leva, skola vi göra det, eller det."
Amwe mwela kwambeti, “Mwami Lesa akatusuminisha kuba nebuyumi nitukense ici ne ico”
16 Men nu talen I stora ord i eder förmätenhet. All sådan stortalighet är ond.
Nomba pacino cindi mulalisumpulunga, kulisumpula kulico kwaipa.
17 Alltså, den som förstår att göra vad gott är, men icke gör det, för honom bliver detta till synd.
Muntu eshiba bintu byaina byakwinsa, nomba ubula kubinsa ukute mulandu.