Jakobsbrevet 4
1 Varav uppkomma strider, och varav tvister bland eder? Månne icke av de lustar som föra krig i eder lemmar?
Nin lâia insuolnangei le inkhalnangei murdi hah kho renga hong suok mo? Nin sûnga insuolna sin bang ngâi ha nin taksa hoina ôinangei renga hong suok ani.
2 I ären fulla av begärelser, men haven dock intet; I dräpen och hysen avund, men kunnen dock intet vinna; och så tvisten och striden I. I haven intet, därför att I icke bedjen.
Neinun dôn ranga nin nuomngei man thei mak choia, masikin mi that rang inthoksaiin nin oma; neinunngei nin ôi sabaka, aniatachu man thei mak choia, masikin inkhalin nin insuol ngâi ani. Man ranga nin nuomngei hah Pathien kôm nin ngên loi sikin man ngâi mak chei ani.
3 Dock, I bedjen, men I fån intet, ty I bedjen illa, nämligen för att kunna i edra lustar förslösa vad I fån.
Nin ngên zora khomin, nin mulungbôkngei asaloi sikin nin hoiinhâina mang rang neinunngei kêng nin ngên ngâia; masikin nin man ngâiloi ani.
4 I trolösa avfällingar, veten I då icke att världens vänskap är Guds ovänskap? Den som vill vara världens vän, han bliver alltså Guds ovän.
Taksônomloi mingei! Rammuol malinchangpui nuomna hih Pathien râl nina ani tih nin riet loi mo? Tukhom rammuol malinchangpui nuom ngeiin chu anninanâkin Pathien râlngei an chang ngâi ani.
5 Eller menen I att detta är ett tomt ord i skriften: "Med svartsjuk kärlek trängtar den Ande som han har låtit taga sin boning i oss"?
Pathien lekhabu'n, “Ei sûnga Pathien'n ratha a dar hin ôinangei râttak leh asipa,” ti hi dikloi rangin nin mindon mo?
6 Men så mycket större är den nåd han giver; därför heter det: "Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd."
Hannirese Pathien moroina a pêk ngei hih chu manêkin arât uol ani. Pathien lekhabu'n, “Pathien'n ânpâkngei chu a khanna aniatachu rangâiinchinngei chu moroina a pêk ngei ngâi,” ati anghan.
7 Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder.
Masikin, Pathien kôm inpêklût roi. Diabol hah khan ungla, male ama chu nangni renga rotpai atih.
8 Nalkens Gud, så skall han nalkas eder. Renen edra händer, I syndare, och gören edra hjärtan rena, I människor med delad håg.
Pathien kôm hong nâi ungla, ama khom nangni juong nâi atih. Mi nunsiengei nin kutngei hah rusûk minsâi roi! asarotholngei nin mulungrîlngei minthieng roi!
9 Kännen edert elände och sörjen och gråten. Edert löje vände sig i sorg och eder glädje i bedrövelse.
Beimindong ungla, in-iekin chap roi; nin innuina hah chapnân thûl ungla, nan râisânna hah innguinân thûl roi!
10 Ödmjuken eder inför Herren, så skall han upphöja eder.
Pumapa makunga nin rangâiminchîn ungla, male nangni a domsâng rang ani.
11 Förtalen icke varandra, mina bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder, han förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen, så är du icke en lagens görare, utan dess domare.
Ka lâibungngei le sarnungei, inkhat le inkhat inrilsiet no roi. Ni khristien champuingei ni rilsiet, aninônchu an roi ne jêkin chu balam ni rilsieta ne jêk ani. Hanchu Balam ne jêkin chu balam jôm ngâipu nikhâi mak chea, Balam jêkpu kêng ni ni.
12 En är lagstiftaren och domaren, han som kan frälsa och kan förgöra. Vem är då du som dömer din nästa?
Pathien hih vai kêng balampêkpu le roijêkpu ani. Ama vaikêng sanminring thei le minmang thei ani. Nangni nin miriem champui senkhatngei roijêk ngâipu ngei, tumo nin ni angin nan mindon?
13 Hören nu, I som sägen: "I dag eller i morgon vilja vi begiva oss till den och den staden, och där vilja vi uppehålla oss ett år och driva handel och skaffa oss vinning" --
Atûn hin ke he rangâi ta u, nangni, “Aviensûn aninônchu nangtûka mini, ma khopuilien han va sêng ei ta, mason kum khat va omin sadâi va tho ei ta, sum va minpung ok rei u,” ti ngâi ngei.
14 I veten ju icke vad som kan ske i morgon. Ty vad är edert liv? En rök ären I, som synes en liten stund, men sedan försvinner.
Nin ringna hah nangtûka kho angin mo ahong ni rang luo riet mak chei! Nangni ngei hah meikhu-lit chomolte rangin ahôn langa male ânmang nôk ngâi angin nin ni.
15 I borden fastmera säga: "Om Herren vill, och vi får leva, skola vi göra det, eller det."
Imo nin ti rang ei tiin chu mahi ani: “Pumapa lungdo anîn chu, damin om ei ta, male ma hih aninônchu maso tho ei tih, nin ti rang ani.”
16 Men nu talen I stora ord i eder förmätenhet. All sådan stortalighet är ond.
Aniatachu atûn hin nin inpâka, nin insong ani; ma anga insongnangei murdi hah chu adikloi ani.
17 Alltså, den som förstår att göra vad gott är, men icke gör det, för honom bliver detta till synd.
Masikin, tukhom asa tho rang riet ngonga tholoipu ngei chu sietna han theiloi an chang ani.
