Jakobsbrevet 4
1 Varav uppkomma strider, och varav tvister bland eder? Månne icke av de lustar som föra krig i eder lemmar?
What is the cause of the fighting and quarrelling that goes on among you? Is not it to be found in the desires which are always at war within you?
2 I ären fulla av begärelser, men haven dock intet; I dräpen och hysen avund, men kunnen dock intet vinna; och så tvisten och striden I. I haven intet, därför att I icke bedjen.
You crave, yet do not obtain. You murder and rage, yet cannot gain your end. You quarrel and fight. You do not obtain, because you do not ask.
3 Dock, I bedjen, men I fån intet, ty I bedjen illa, nämligen för att kunna i edra lustar förslösa vad I fån.
You ask, yet do not receive, because you ask for a wrong purpose — to spend what you get upon your pleasures.
4 I trolösa avfällingar, veten I då icke att världens vänskap är Guds ovänskap? Den som vill vara världens vän, han bliver alltså Guds ovän.
Unfaithful people! Do not you know that to be friends with the world means to be at enmity with God? Therefore whoever chooses to be friends with the world makes himself an enemy to God.
5 Eller menen I att detta är ett tomt ord i skriften: "Med svartsjuk kärlek trängtar den Ande som han har låtit taga sin boning i oss"?
Do you suppose there is no meaning in the passage of Scripture which asks — ‘Is envy to result from the longings of the Spirit which God has implanted within you?’
6 Men så mycket större är den nåd han giver; därför heter det: "Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd."
No; the gift that God gives is for a nobler end; and that is why it is said — ‘God is opposed to the haughty, but gives help to the humble.’
7 Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder.
Therefore submit to God; but resist the Devil, and he will flee from you.
8 Nalkens Gud, så skall han nalkas eder. Renen edra händer, I syndare, och gören edra hjärtan rena, I människor med delad håg.
Draw near to God, and he will draw near to you. Make your hands clean, you sinners; and your hearts pure, you vacillating men!
9 Kännen edert elände och sörjen och gråten. Edert löje vände sig i sorg och eder glädje i bedrövelse.
Grieve, mourn, and lament! Let your laughter be turned to mourning, and your happiness to gloom!
10 Ödmjuken eder inför Herren, så skall han upphöja eder.
Humble yourselves before the Lord, and he will exalt you.
11 Förtalen icke varandra, mina bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder, han förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen, så är du icke en lagens görare, utan dess domare.
Do not disparage one another, Brothers. He who disparages his Brother, or passes judgment on his Brother, disparages the Law and passes judgment on the Law. But, if you pass judgment on the Law, you are not obeying it, but judging it.
12 En är lagstiftaren och domaren, han som kan frälsa och kan förgöra. Vem är då du som dömer din nästa?
There is only one Lawgiver and Judge — he who has the power both to save and to destroy. But who are you that pass judgment on your neighbour?
13 Hören nu, I som sägen: "I dag eller i morgon vilja vi begiva oss till den och den staden, och där vilja vi uppehålla oss ett år och driva handel och skaffa oss vinning" --
Listen to me, you who say ‘To-day or to-morrow we will go to such and such a town, spend a year there, and trade, and make money,’
14 I veten ju icke vad som kan ske i morgon. Ty vad är edert liv? En rök ären I, som synes en liten stund, men sedan försvinner.
And yet you do not know what your life will be like to-morrow! For you are but a mist appearing for a little while and then disappearing.
15 I borden fastmera säga: "Om Herren vill, och vi får leva, skola vi göra det, eller det."
You ought, rather, to say ‘If the Lord wills, we shall live and do this or that.’
16 Men nu talen I stora ord i eder förmätenhet. All sådan stortalighet är ond.
But, as it is, you are constantly boasting presumptuously! All such boasting is wicked.
17 Alltså, den som förstår att göra vad gott är, men icke gör det, för honom bliver detta till synd.
He, then, who knows what is right but fails to do it — that is sin in him.
