Jakobsbrevet 4
1 Varav uppkomma strider, och varav tvister bland eder? Månne icke av de lustar som föra krig i eder lemmar?
What causes conflicts and quarrels among you? Don’t they come from the passions at war within you?
2 I ären fulla av begärelser, men haven dock intet; I dräpen och hysen avund, men kunnen dock intet vinna; och så tvisten och striden I. I haven intet, därför att I icke bedjen.
You crave what you do not have; you kill and covet, but are unable to obtain it. You quarrel and fight. You do not have, because you do not ask.
3 Dock, I bedjen, men I fån intet, ty I bedjen illa, nämligen för att kunna i edra lustar förslösa vad I fån.
And when you do ask, you do not receive, because you ask with wrong motives, that you may squander it on your pleasures.
4 I trolösa avfällingar, veten I då icke att världens vänskap är Guds ovänskap? Den som vill vara världens vän, han bliver alltså Guds ovän.
You adulteresses! Do you not know that friendship with the world is hostility toward God? Therefore, whoever chooses to be a friend of the world renders himself an enemy of God.
5 Eller menen I att detta är ett tomt ord i skriften: "Med svartsjuk kärlek trängtar den Ande som han har låtit taga sin boning i oss"?
Or do you think the Scripture says without reason that the Spirit He caused to dwell in us yearns with envy?
6 Men så mycket större är den nåd han giver; därför heter det: "Gud står emot de högmodiga, men de ödmjuka giver han nåd."
But He gives us more grace. This is why it says: “God opposes the proud, but gives grace to the humble.”
7 Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder.
Submit yourselves, then, to God. Resist the devil, and he will flee from you.
8 Nalkens Gud, så skall han nalkas eder. Renen edra händer, I syndare, och gören edra hjärtan rena, I människor med delad håg.
Draw near to God, and He will draw near to you. Cleanse your hands, you sinners, and purify your hearts, you double-minded.
9 Kännen edert elände och sörjen och gråten. Edert löje vände sig i sorg och eder glädje i bedrövelse.
Grieve, mourn, and weep. Turn your laughter to mourning, and your joy to gloom.
10 Ödmjuken eder inför Herren, så skall han upphöja eder.
Humble yourselves before the Lord, and He will exalt you.
11 Förtalen icke varandra, mina bröder. Den som förtalar en broder eller dömer sin broder, han förtalar lagen och dömer lagen. Men dömer du lagen, så är du icke en lagens görare, utan dess domare.
Brothers, do not slander one another. Anyone who speaks against his brother or judges him speaks against the law and judges it. And if you judge the law, you are not a practitioner of the law, but a judge of it.
12 En är lagstiftaren och domaren, han som kan frälsa och kan förgöra. Vem är då du som dömer din nästa?
There is only one Lawgiver and Judge, the One who is able to save and destroy. But who are you to judge your neighbor?
13 Hören nu, I som sägen: "I dag eller i morgon vilja vi begiva oss till den och den staden, och där vilja vi uppehålla oss ett år och driva handel och skaffa oss vinning" --
Come now, you who say, “Today or tomorrow we will go to this or that city, spend a year there, carry on business, and make a profit.”
14 I veten ju icke vad som kan ske i morgon. Ty vad är edert liv? En rök ären I, som synes en liten stund, men sedan försvinner.
You do not even know what will happen tomorrow! What is your life? You are a mist that appears for a little while and then vanishes.
15 I borden fastmera säga: "Om Herren vill, och vi får leva, skola vi göra det, eller det."
Instead, you ought to say, “If the Lord is willing, we will live and do this or that.”
16 Men nu talen I stora ord i eder förmätenhet. All sådan stortalighet är ond.
As it is, you boast in your proud intentions. All such boasting is evil.
17 Alltså, den som förstår att göra vad gott är, men icke gör det, för honom bliver detta till synd.
Anyone, then, who knows the right thing to do, yet fails to do it, is guilty of sin.
