Jakobsbrevet 3
1 Mina bröder, icke många av eder må träda upp såsom lärare; I bören veta att vi skola få en dess strängare dom.
Mobanse bame, kamutafula mobeshikwiyisha, pakwinga tobeshikwiyisha nitukomboloshewe mwakutuyumina moyo kupita bantu nabambi.
2 I många stycken fela vi ju alla; om någon icke felar i sitt tal, så är denne en fullkomlig man, som förmår tygla hela sin kropp.
Twense tukute kwipisha mubintu bingi. Na mpwali utalisuntulu pakwamba, okwambeti uyo walulama, pakwinga wela kukonsha kwendelesha cena mubili wakendi wonse.
3 När vi lägga betsel i hästarnas mun, för att de skola lyda oss, då kunna vi därmed styra också hela deras övriga kropp.
Tukute kubika kela kang'anowa mukanwa mwa Lihaki kwambeti litunyumfwilenga kayi nekukonsha kututwala kulikonse nkotulayandanga kuya.
4 Ja, till och med skeppen, som äro så stora, och som drivas av starka vindar, styras av ett helt litet roder åt det håll dit styrmannen vill.
Kayi kamubonani bwato, nambi nibunene kayi bukute kunyakwa ne mpepo, nsombi bukute kunyonwa nekatondo kakukwashusha, kwambeti bwenga kulikonse nkwalayandanga labwendeleshenga.
5 Så är ock tungan en liten lem och kan likväl berömma sig av stora ting. Betänken huru en liten eld kan antända en stor skog.
Neco nicimocimo ne lulemi. Nikabela kang'ana, nsombi kakute kulitunta ne kwinsa bintu binene. Kayi kamubonani kukonempa kwa cisuwa, nsombi cikute kupya ne kamumuni kang'ana ka mulilo.
6 Också tungan är en eld; såsom en värld av orättfärdighet framstår den bland våra lemmar, tungan som befläckar hela kroppen och sätter "tillvarons hjul" i brand, likasom den själv är antänd av Gehenna. (Geenna g1067)
Neco nalo lulemi lulyeti mulilo. Pakwinga luli mukati mumubili wetu, lukute kumwaya bintu byaipa mumubili wonse. Lukute kwipisha bwikalo bwa muntu. Lukute kutenta buyumi bwetu bonse kufuma mpotwalasemwa mpaka pakufwa, mulilowo ukute kufumina ku Gehena. (Geenna g1067)
7 Ty väl är det så, att alla varelsers natur, både fyrfotadjurs och fåglars och kräldjurs och vattendjurs, låter tämja sig, och verkligen har blivit tamd, genom människors natur.
Muntu ngaucikonsha kusuwa banyama bamushobo uliwonse, nambi mushobo wabikeni, nambi mushobo wabishi kukalaba, nambi mushobo wa bintu byamumenshi pakwinga walabisuwapo.
8 Men tungan kan ingen människa tämja; ett oroligt och ont ting är den, och full av dödande gift.
Nsombi paliya muntu wela kukonsha kuwendelesha lulemi. Lulemi lwaipa, nkalusungwa, lwesula nebusungu.
9 Med den välsigna vi Herren och Fadern, och med den förbanna vi människorna, som äro skapade till att vara Gud lika.
Ne lulemi tukute kulumba Lesa Bameshetu, nomba kayi ne lulemi lopelolo tukute kushingana banetu mbwalabumba Lesa, abo bakoshana nendi.
10 Ja, från en och samma mun utgå välsignelse och förbannelse. Så bör det icke vara, mina bröder.
Pamulomo umoumo pakute kufuma kulumba, nekushingana. Mobanse bame, ibi kabitenshikanga.
11 Icke giver väl en källa från en och samma åder både sött och bittert vatten?
Sena pamukalo umoumo ngapafuma menshi aina, kayi ne alula?
12 Mina bröder, icke kan väl ett fikonträd bära oliver eller ett vinträd fikon? Lika litet kan en salt källa giva sött vatten.
Mobanse bame sena citondo ca mukuyu ingacisema bisepo bya mbula, nambi citondo camutumbi ngacikata nkuyu? Cimocimo mukalo wa menshi amucele nkela kupulisha menshi aina.
13 Finnes bland eder någon vis och förståndig man, så må han, i visligt saktmod, genom sin goda vandel låta se de gärningar som hövas en sådan man.
Niyani ukute mano kayi ukute kunyumfwisha bintu? Aboneshe mikalilo yakendi yaina, nekwinsa bintu mwakulicepesha.
14 Om I åter i edra hjärtan hysen bitter avund och ären genstridiga, då mån I icke förhäva eder och ljuga, i strid mot sanningen.
Nomba mwakutenga moyo wamunyono ne wakulibona buntu, kamutalitunta pakutotekeshana necancine ncine pakwamba bwepeshi.
15 Sådan "vishet" kommer icke ned ovanifrån, utan är av jorden och tillhör de "själiska" människorna, ja, de onda andarna.
Mano alico ntewo akute kufuma kwilu sobwe, akute kufuma kubantu nekumishimu yaipa yapano pacishi capanshi.
16 Ty där avund och genstridighet råda, där råder oordning och allt vad ont är.
Pakwinga pali munyono, nekulibona buntu, pali minyungwe nencito yaipa yamushobo uliwonse.
17 Men den vishet som kommer ovanifrån är först och främst ren, vidare fridsam, foglig och mild, full av barmhärtighet och andra goda frukter, fri ifrån tvivel, fri ifrån skrymtan.
Nomba mano alafumunga kwilu, cakutanguna akute kuba alulama, alumuno, kayi akulicepesha, kayi eshikunyumfwa. Mano ankumbo, akute kusema bisepo byaina. Mano alico nkasalululu, nambi kulibonesha.
18 Och rättfärdighetens frukt kommer av en sådd i frid, dem till del som hålla frid.
Neco mbuto shikute kubyalwa ne bantu mulumuno shikute kuleta bululami.
