Jakobsbrevet 2
1 Mina bröder, menen icke att tron på vår Herre Jesus Kristus, den förhärligade, kan stå tillsammans med att hava anseende till personen.
My brethren, you must not make distinctions between one man and another while you are striving to maintain faith in the Lord Jesus Christ, who is our glory.
2 Om till exempel i eder församling inträder en man med guldring på fingret och i präktiga kläder, och jämte honom inträder en fattig man i smutsiga kläder,
For suppose a man comes into one of your meetings wearing gold rings and fine clothes, and there also comes in a poor man wearing shabby clothes,
3 och I då vänden edra blickar till den som bär de präktiga kläderna och sägen till honom: "Sitt du här på denna goda plats", men däremot sägen till den fattige: "Stå du där", eller: "Sätt dig därnere vid min fotapall" --
and you pay court to the one who wears the fine clothes, and say, "Sit here; this is a good place;" while to the poor man you say, "Stand there, or sit on the floor at my feet;"
4 haven I icke då kommit i strid med eder själva och blivit domare som döma efter orätta grunder?
is it not plain that in your hearts you have little faith, seeing that you have become judges full of wrong thoughts?
5 Hören, mina älskade bröder: Har icke Gud utvald just dem som i världens ögon äro fattiga till att bliva rika i tro, och att få till arvedel det rike han har lovat åt dem som älska honom?
Listen, my dearly-loved brethren. Has not God chosen those whom the world regards as poor to be rich in faith and heirs of the Kingdom which He has promised to those that love Him?
6 I åter haven visat förakt för den fattige. Är det då icke de rika som förtrycka eder, och är det icke just de, som draga eder inför domstolarna?
But you have put dishonour upon the poor man. Yet is it not the rich who grind you down? Are not they the very people who drag you into the Law courts? --
7 Är det icke de, som smäda det goda namn som är nämnt över eder?
and the very people who speak evil of the noble Name by which you are called?
8 Om I, såsom skriften bjuder, fullgören den konungsliga lagen: "Du skall älska din nästa såsom dig själv", då gören I visserligen väl.
If, however, you are keeping the Law as supreme, in obedience to the Commandment which says "You are to love your fellow man just as you love yourself," you are acting rightly.
9 Men om I haven anseende till personen, så begån I synd och bliven av lagen överbevisade om att vara överträdare.
But if you are making distinctions between one man and another, you are guilty of sin, and are convicted by the Law as offenders.
10 Ty om någon håller hela lagen i övrigt, men felar i ett, så är han skyldig till allt.
A man who has kept the Law as a whole, but has failed to keep some one command, has become guilty of violating all.
11 Densamme som sade: "Du skall icke begå äktenskapsbrott", han sade ju ock: "Du skall icke dräpa." Om du nu visserligen icke begår äktenskapsbrott, men dräper, så är du dock en lagöverträdare.
For He who said, "Do not commit adultery," also said, "Do not commit murder," and if you are a murderer, although not an adulterer, you have become an offender against the Law.
12 Talen och handlen så, som det höves människor vilka skola dömas genom frihetens lag.
Speak and act as those should who are expecting to be judged by the Law of freedom.
13 Ty domen skall utan barmhärtighet drabba den som icke har visat barmhärtighet; barmhärtighet åter kan frimodigt träda fram inför domen.
For he who shows no mercy will have judgement given against him without mercy; but mercy triumphs over judgement.
14 Mina bröder, vartill gagnar det, om någon säger sig hava tro, men icke har gärningar? Icke kan väl tron frälsa honom?
What good is it, my brethren, if a man professes to have faith, and yet his actions do not correspond? Can such faith save him?
15 Om någon, vare sig en broder eller en syster, saknade kläder och vore utan mat för dagen
Suppose a Christian brother or sister is poorly clad or lacks daily food,
16 och någon av eder då sade till denne: "Gå i frid, kläd dig varmt, och ät dig mätt" -- vartill gagnade detta, såframt han icke därjämte gåve honom vad hans kropp behövde?
and one of you says to them, "I wish you well; keep yourselves warm and well fed," and yet you do not give them what they need; what is the use of that?
17 Så är ock tron i sig själv död, om den icke har med sig gärningar.
So also faith, if it is unaccompanied by obedience, has no life in it--so long as it stands alone.
18 Nu torde någon säga: "Du har ju tro?" -- "Ja, och jag har också gärningar; visa mig du din tro utan gärningar, så vill jag genom mina gärningar visa dig min tro."
Nay, some one will say, "You have faith, I have actions: prove to me your faith apart from corresponding actions and I will prove mine to you by my actions.
19 Du tror att Gud är en. Däri gör du rätt; också de onda andarna tro det och bäva.
You believe that God is one, and you are quite right: evil spirits also believe this, and shudder."
20 Men vill du då förstå, du fåkunniga människa, att tron utan gärningar är till intet gagn!
But, idle boaster, are you willing to be taught how it is that faith apart from obedience is worthless? Take the case of Abraham our forefather.
21 Blev icke Abraham, vår fader, rättfärdig av gärningar, när han frambar sin son Isak på altaret?
Was it, or was it not, because of his actions that he was declared to be righteous as the result of his having offered up his son Isaac upon the altar?
22 Du ser alltså att tron samverkade med hans gärningar, och av gärningarna blev tron fullkomnad,
You notice that his faith was co-operating with his actions, and that by his actions his faith was perfected;
23 och så fullbordades det skriftens ord som säger: "Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet"; och han blev kallad "Guds vän".
and the Scripture was fulfilled which says, "And Abraham believed God, and his faith was placed to his credit as righteousness," and he received the name of 'God's friend.'
24 I sen alltså att det är av gärningar som en människa bliver rättfärdig, och icke av tro allenast.
You all see that it is because of actions that a man is pronounced righteous, and not simply because of faith.
25 Och var det icke på samma sätt med skökan Rahab? Blev icke hon rättfärdig av gärningar, när hon tog emot sändebuden och sedan på en annan väg släppte ut dem?
In the same way also was not the notorious sinner Rahab declared to be righteous because of her actions when she welcomed the spies and hurriedly helped them to escape another way?
26 Ja, såsom kroppen utan ande är död, så är ock tron utan gärningar död.
For just as a human body without a spirit is lifeless, so also faith is lifeless if it is unaccompanied by obedience.
