Jesaja 9

1 Dock, natt skall icke förbliva där nu ångest råder. I den förgångna tiden har har han låtit Sebulons och Naftalis land vara ringa aktat, men i framtiden skall han låta det komma till ära, trakten utmed Havsvägen, landet på andra sidan Jordan, hedningarnas område.

Ka ko eni, ʻe ʻikai kei ʻi ai ha fakapoʻuli ʻi he fonua naʻe mamahi: ʻi he kuonga ʻi muʻa naʻa ne fakavaivaiʻi ʻae fonua ʻo Sepuloni mo e fonua ʻo Nafitali, ka kuo ne fakalelei ia ʻi he kuonga ki mui; ʻio, ʻi he hala ʻoe tahi, ʻi he tuʻa Sioatani, ʻi Kāleli ʻoe ngaahi puleʻanga.

2 Det folk som vandrar i mörkret skall se ett stort ljus; ja, över dem som bo i dödsskuggans land skall ett ljus skina klart.

Ko e kakai naʻe ʻaʻeva ʻi he poʻuli kuo mamata ki he maama lahi: ko kinautolu naʻe nofo ʻi he fonua ʻoe ʻata ʻoe mate, kuo ulo kiate kinautolu ʻae maama.

3 Du skall göra folket talrikt, du skall göra dess glädje stor; inför dig skola de glädja sig, såsom man glädes under skördetiden, såsom man fröjdar sig, när man utskiftar byte.

Kuo ke fakatokolahi ʻae puleʻanga, pea fakalahi mo ʻenau fiefia: ʻoku nau fiefia ʻi ho ʻao ʻo hangē ko e fiefia ʻi he ututaʻu, pea hangē ko e fiefia ʻae kakai ʻi heʻenau tufa ʻae koloa kuo vete.

4 Ty du skall bryta sönder deras bördors ok och deras skuldrors gissel och deras plågares stav, likasom i Midjans tid.

He kuo ke fesiʻi ʻae haʻamo ʻo ʻene kavenga, pea mo e tokotoko ʻoku ai ki hono uma, mo e meʻa tā ʻa hono fili, ʻo hangē ko ia ne fai ʻi he ʻaho ʻo Mitiane.

5 Och skon som krigaren bar i stridslarmet, och manteln som sölades i blod, allt sådant skall brännas upp och förtäras av eld.

He ko e tau kotoa pē ʻoe tangata tau ʻoku ʻi he longoaʻa fakamaveuveu, mo e ngaahi kofu kuo tākai ʻi he toto; ka e hoko eni ʻi he vela mo e fefie ʻoe afi.

6 Ty ett barn varder oss fött, en son bliver oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila; och hans namn skall vara: Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

He kuo fanauʻi kiate kitautolu ʻae tamasiʻi, kuo foaki kiate kitautolu ʻae foha: pea ʻe ʻi hono uma ʻae pule: pea ʻe ui hono huafa ko Fakaofo, ko ʻAkonaki, ko e ʻOtua Māfimafi, ko e Tamai Taʻengata, ko e ʻEiki ʻoe Melino.

7 Så skall herradömet varda stort och friden utan ände över Davids tron och över hans rike; så skall det befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet, från nu och till evig tid. HERREN Sebaots nitälskan skall göra detta.

‌ʻI he tupu ʻo ʻene pule mo e melino ʻe ʻikai hano ngataʻanga, ʻi he nofoʻanga ʻo Tevita, pea ʻi hono puleʻanga, ke fakatonutonu ia, pea ke fokotuʻumaʻu ia ʻi he fakamaau pea mo e angatonu mei he ʻaho ni ʻo taʻengata. Ko e ʻofa ʻa Sihova ʻoe ngaahi kautau te ne fai ʻae meʻa ni.

8 Ett ord sänder Herren mot Jakob, och det slår ned i Israel,

Naʻe fekau ʻe Sihova ʻae lea kia Sēkope, pea kuo tō ia ki ʻIsileli.

9 och allt folket får förnimma det, Efraim och Samarias invånare, de som säga i sitt övermod och i sitt hjärtas stolthet:

Pea ʻe ʻilo ʻe he kakai kotoa pē, ʻio, ʻe ʻIfalemi mo ia ʻoku nofo ʻi Samēlia, ʻaia ʻoku pehē ʻi he laukau mo e mālohi ʻoe loto,

10 "Tegelmurar hava fallit, men med huggen sten bygga vi upp nya; mullbärsfikonträd har man huggit ned, men cederträd sätta vi i deras ställe."

“Kuo tō ki lalo ʻae makaʻumea, ka te mau langa ʻaki ʻae maka kuo tā: kuo tuʻusi ki lalo ʻae ngaahi sukamino, ka te mau fetongi ʻaki ia ʻae ngaahi sita.”

11 Och HERREN uppreser mot dem Resins ovänner och uppeggar deras fiender,

Ko ia ʻe fokotuʻu ʻe Sihova kia Lesini hono ngaahi fili, pea fakakau fakataha hono ngaahi fili;

12 araméerna från den ena sidan och filistéerna från den andra, och de äta upp Israel med glupska gap. Vid allt detta vänder hans vrede icke åter, hans hand är ännu uträckt.

‌ʻAe kau Silia ʻi he potu hahake, pea mo e kau Filisitia ʻi he lulunga; pea te nau keina ʻa ʻIsileli ʻaki ʻae ngutu kuo fakamanga. Pea neongo ʻae meʻa ni kotoa pē ʻoku ʻikai taʻofi hono houhau, ka ʻoku kei mafao hono nima.

13 Men folket vänder ej åter till honom som slår dem; Herren Sebaot söka de icke.

He ʻoku ʻikai tafoki mai ʻae kakai kiate ia ʻoku taaʻi ʻakinautolu, ʻoku ʻikai te nau kumi kia Sihova ʻoe ngaahi kautau.

14 Därför avhugger HERREN på Israel både huvud och svans, han hugger av både palmtopp och sävstrå, allt på en dag --

Ko ia ʻe tuʻusi ʻe Sihova mei ʻIsileli ʻae ʻulu mo e iku, ʻae vaʻa mo e tefito, ʻi he ʻaho pe taha.

15 de äldste och högst uppsatte de äro huvudet, och profeterna, de falska vägvisarna, de äro svansen.

Ko e motuʻa mo ia ʻoku ongoongolelei, ko e ʻulu ia; pea ko e palōfita ʻoku ako ʻaki ʻae loi, ko e iku ia.

16 Ty detta folks ledare föra det vilse, och de som låta leda sig gå i fördärvet.

He ko e kau takimuʻa ʻoe kakai ni ʻoku nau fakahalaʻi ʻakinautolu; pea ʻe ʻauha ʻakinautolu kuo takiekina ʻiate kinautolu.

17 Därför kan Herren icke glädja sig över dess unga män, ej heller hava förbarmande med dess faderlösa och änkor; ty de äro allasammans gudlösa ogärningsmän, och var mun talar dårskap. Vid allt detta vänder hans vrede icke åter, hans hand är ännu uträckt.

Ko ia ʻe ʻikai fiemālie ʻa Sihova ʻi honau kau talavou, pe ʻaloʻofa ki heʻenau kau tamai mate mo e kau fefine kuo mate honau husepāniti: he ko e mālualoi mo e fai kovi ʻakinautolu kotoa pē, pea ʻoku lea vale ʻae ngutu kotoa pē. Pea neongo ʻae meʻa ni kotoa pē ʻoku ʻikai taʻofi hono houhau, ka ʻoku kei mafao hono nima.

18 Ty ogudaktigheten förbränner såsom en eld, den förtär tistel och törne; den tänder på den tjocka skogen, så att den går upp i höga virvlar av rök.

He ʻoku vela ʻae angahala ʻo hangē ko e afi; ʻe keina ia ʻae ngaahi ʻakau talatala, pea ʻe tutu ʻi he matolu ʻoe vao lahi, pea te nau ʻalu hake ʻo hangē ko e puna hake ʻoe ʻohuafi.

19 Genom HERREN Sebaots förgrymmelse har landet råkat i brand, och folket är likasom eldsmat; den ene skonar icke den andre.

Ko e meʻa ʻi he houhau ʻo Sihova ʻoe ngaahi kautau ʻoku fakapoʻuli ai ʻae fonua, pea ko e kakai te nau hangē ko e fefie ʻoe afi: ʻe ʻikai mamae ha tangata ʻe tokotaha ki hono tokoua.

20 Man river åt sig till höger och förbliver dock hungrig, man tager för sig till vänster och bliver dock ej mätt; envar äter köttet på sin egen arm:

Pea te ne hamusi ʻi he potu toʻomataʻu, kae fiekaia; pea te ne kai ʻi he potu toʻohema, ka e ʻikai te nau mākona: ʻe kai ʻe he tangata taki taha ʻae kakano ʻo hono nima ʻoʻona:

21 Manasse äter Efraim, och Efraim Manasse, och båda tillhopa vända sig mot Juda. Vid allt detta vänder hans vrede icke åter, hans hand är ännu uträckt.

Ko Manase, kia ʻIfalemi; mo ʻIfalemi, kia Manase: pea ko kinaua fakatouʻosi te na kau fakataha ke fakamamahiʻi ʻa Siuta. Pea neongo ʻae meʻa ni kotoa pē ʻoku ʻikai taʻofi hono houhau, ka ʻoku kei mafao hono nima.