Jesaja 7

1 Och i Ahas', Jotams sons, Ussias sons, Juda konungs, tid hände sig att Resin, konungen i Aram, och Peka, Remaljas son, Israels konung, drogo upp mot Jerusalem för att erövra det (vilket de likväl icke förmådde göra).

Uzziah capa Jotham, Jotham capa Ahaz, Judah siangpahrang ah oh naah, Syria siangpahrang Rezin hoi Israel siangpahrang Remaliah capa, Rekah loe Jerusalem tuk hanah caeh hoi tahang, toe pazawk hoi thai ai.

2 Och när det blev berättat för Davids hus att araméerna hade lägrat sig i Efraim, då skälvde hans och hans folks hjärtan, såsom skogens träd skälva för vinden.

David imthung takoh khaeah, Syria hoi Ephraim loe angbomh hoi boeh, tiah thuih pae o naah, Ahaz hoi anih kaminawk takhi mah hmuh naah kanghuenh taw thung ih thing baktiah tasoehhaih palung to tawnh o.

3 Men HERREN sade till Jesaja: "Gå åstad med din son Sear-Jasub och möt Ahas vid ändan av Övre dammens vattenledning, på vägen till Valkarfältet,

To naah Angraeng mah Isaiah khaeah, Ahaz hoi angqum hanah, kahni pasuk kami ih lawk caehhaih loklam, tui lakhaih aluek bang tuili boenghaih ahmuen ah, na capa Shear-Jashub hoiah caeh hoih;

4 och säg till honom: Tag dig till vara och håll dig stilla; frukta icke och var icke försagd i ditt hjärta för dessa två rykande brandstumpar, för Resin med araméerna och för Remaljas son, i deras förgrymmelse.

anih khaeah, acoehaih hoiah om duem ah; hmaikhue tacawt thingboeng hnetto ah kaom, Syria siangpahrang Rezin hoi Ramaliah capa hnik palungphuihaih to zii hmah loe, na palungthin doeh thazoksak hmah.

5 Eftersom Aram med Efraim och Remaljas son hava gjort upp onda planer mot dig och sagt:

Syria, Ephraim hoi Ramaliah capa loe nang amrosak hanah khokhan hoi boeh, nihnik mah,

6 'Vi vilja draga upp mot Juda och slå det med skräck och erövra det åt oss och göra Tabals son till konung där',

Judah hae tuh si; prae to tapraek boih si loe, amzet o si, Tabel capa to nihcae ukkung siangpahrang ah suem si, tiah a thuih o.

7 därför säger Herren, HERREN: Det skall icke lyckas, det skall icke ske.

Toe Angraeng Sithaw mah, To tiah om mak ai, to tiah angcoeng mak ai.

8 Ty Damaskus är Arams huvud, och Resin är Damaskus' huvud; och om sextiofem år skall Efraim vara krossat, så att det icke mer är ett folk.

Syria prae ih lu loe Damaska ni, Rezin loe Damaska ih lu ah oh pongah, saning qui taruk pangato thung, Ephraim loe acaeng kami ah om mak ai, tamit o boih tih.

9 Och Samaria är Efraims huvud, och Remaljas son är Samarias huvud. Om I icke haven tro, skolen I icke hava ro."

Ephraim ih lu loe Samaria, Samaria ih lu loe Ramaliah ih capa ah oh. Nang tang o haih ah, kacak ah nang doe o ai nahaeloe, nang doe o thai poe mak ai, tiah thuih.

10 Och HERREN talade ytterligare till Ahas och sade:

Angraeng mah Ahaz khaeah lok thuih pae let,

11 "Begär ett tecken från HERREN, din Gud; du må begära det vare sig nedifrån djupet eller uppifrån höjden." (Sheol h7585)

kathuk koek ahmuen ah maw, to ai boeh loe kasang koek ahmuen ah maw, na Angraeng Sithaw khaeah angmathaih to hni ah, tiah a naa. (Sheol h7585)

12 Men Ahas svarade: "Jag begär intet, jag vill icke fresta HERREN."

Toe Ahaz mah, Ka hnih mak ai, Angraeng to ka tanoek mak ai, tiah a naa.

13 Då sade han: "Så hören då, I av Davids hus: Är det eder icke nog att I sätten människors tålamod på prov? Viljen I ock pröva min Guds tålamod?

To naah Isaiah mah, Aw David imthung takoh, vaihi tahngai oh! Nangcae loe kaminawk thazoksak khue ai ah, ka bok ih ka Sithaw doeh tha na zok o sak han vop maw? tiah a naa.

14 Så skall då Herren själv giva eder ett tecken: Se, den unga kvinnan skall varda havande och föda en son, och hon skall giva honom namnet Immanuel.

To pongah Angraeng angmah roe nangcae hanah angmathaih to na paek tih; Khenah, tangla cuem maeto loe zokpom tih, anih mah capa maeto sah ueloe, anih to Immanuel, tiah ahminphui tih.

15 Gräddmjölk och honung skall bliva hans mat inemot den tid då han förstår att förkasta vad ont är och utvälja vad gott är.

Anih loe kasae hmuen to pahnawt moe, kahoih hmuen to qoih thai hanah, panoekhaih to tawnh tih; anih loe kamkhawk maitaw tahnutui hoi khoitui to caa tih.

16 Ty innan gossen förstår att förkasta vad ont är och utvälja vad gott är, skall det land för vars båda konungar du gruvar dig vara öde.

Toe to nawkta mah kasae to pahnawt moe, kahoih hmuen qoihaih to panoek ai naah, na zit ih siangpahrang hnik mah uk ih prae to pahnawt sut ah om tih.

17 Och över dig och över ditt folk och över din faders hus skall HERREN låta dagar komma, sådana som icke hava kommit allt ifrån den tid då Efraim skilde sig från Juda: konungen i Assyrien.

Ephraim hoi Judah ampraekhaih ni hoi kamtong, Angraeng mah kaom vai ai hmuen to omsak tih; nang hoi nangmah ih kaminawk, nam pa imthung takohnawk to tuk hanah, Assyria siangpahrang to angzosak tih;

18 Ty på den tiden skall HERREN locka på flugorna längst borta vid Egyptens strömmar och på bisvärmarna i Assyriens land;

To na niah Angraeng mah, Izip prae kangthla koek vapuinawk taengah kaom taksaenawk hoi Assyria prae ih khoimiinawk to kawk tih.

19 och de skola komma och slå ned, alla tillhopa, i bergsdälder och stenklyftor, i alla törnsnår och på alla betesmarker.

Taksaenawk hoi khoimiinawk loe angpoeng o ueloe, kami om ai ahmuen ah kaom azawn, cathaeng khaw, soekhringkungnawk hoi aqam kabuk thingnawk boih nuiah acuuk o tih.

20 På den tiden skall HERREN med en rakkniv som tingas på andra sidan floden -- nämligen med konungen i Assyrien -- raka av allt hår både på huvudet och nedtill; ja, också skägget skall den taga bort.

To na niah loe vapui yaeh ah kaom, Assyria siangpahrang to Angraeng mah sam aat kami ah thlai ueloe, anih mah nangcae ih sam, khokmuinawk hoi toektaboe muinawk to aat tih.

21 På den tiden skall en kviga och två tackor vara vad en man föder upp.

To na niah loe kami maeto mah maitaw talaa maeto hoi tuu hnetto pacah tih;

22 Men han skall få mjölk i sådan myckenhet att han kan leva av gräddmjölk; ja, alla som finnas kvar i landet skola leva av gräddmjölk och honung.

pop parai tahnutui to tacawtsak pongah, nihcae loe tahnutui kamkhawk to caa o tih; prae thung ih kanghmat kaminawk boih mah tahnutui kamkhawk hoi khoitui to caa o tih.

23 Och det skall ske på den tiden, att där nu tusen vinträd stå, värda tusen siklar silver, där skall överallt växa tistel och törne.

To na niah loe phoisa sangto tacawthaih ahmuen hoi misurkung sangto ohhaih ahmuen kruekah, phroh kapring hoi soekhring ni om tih boeh.

24 Med pilar och båge skall man gå dit, ty hela landet skall vara tistel och törne.

Prae thung boih ah phroh kapring hoi soekhring to koi boeh pongah, kaminawk loe kalii maw, palaa maw sin hoiah ni to ahmuen ah caeh o tih boeh.

25 Och alla de berg där man nu arbetar med hackan, dem skall man ej mer beträda, av fruktan för tistel och törne; de skola bliva platser dit oxar drivas, och marker som trampas ned av får."

Soekhring hoi kapring to zit o pongah, canghniah taoi hoi long takaeh moe, lawk sakhaih maesomnawk nuiah, mi doeh caeh o mak ai boeh; to ahmuen loe maitaw taenawk prathaih ahmuen hoi tuu taenawk paqaihhaih ahmuen ah ni om ving tih boeh, tiah thuih.