Jesaja 63

1 Vem är han som kommer från Edom, från Bosra i högröda kläder, så präktig i sin dräkt, så stolt i sin stora kraft? "Det är jag, som talar i rättfärdighet, jag, som är en mästare till att frälsa."

“Su tuku inge liki siti lun Bozrah in acn Edom? Su nukum nuknuk tuhnla ke srah inge, ac fahsr lal uh akkalemye lah oasr ku ac fulat lal?” LEUM GOD pa inge, su kulana in molela, ac El tuku in sulkakin kutangla lal.

2 Varför är din dräkt så röd? Varför likna dina kläder en vintrampares?

“Efu ku nuknuk lal uh arulana srusra, oana sie mwet su futfut grape in orek wain?”

3 "Jo, en vinpress har jag trampat, jag själv allena, och ingen i folken bistod mig. Jag trampade dem i min vrede, trampade sönder dem i min förtörnelse. Då stänkte deras blod på mina kläder, och så fick jag hela min dräkt nedfläckad.

LEUM GOD El topuk, “Nga futungya mutunfacl puspis oana grape uh, ac wangin mwet tuku kasreyu. Nga fotngolos in kasrkusrak luk, ac srah kaclos tuhnala acn nukewa ke nuknuk luk uh.

4 Ty en hämndedag hade jag beslutit, och mitt förlossningsår hade kommit.

Nga sulela mu pa inge pacl fal in molela mwet luk; pacl fal pac in kalyei mwet lokoalok lalos.

5 Och jag skådade omkring mig, men ingen hjälpare fanns; jag stod där i förundran, men ingen fanns, som understödde mig. Då hjälpte mig min egen arm, och min förtörnelse understödde mig.

Nga lut ke nga ngetla ac liye lah wangin mwet tuku in kasreyu. Tusruktu kasrkusrak luk oru nga fokokoi, na nga eis kutangla ke ku luk sifacna.

6 Jag trampade ned folken i min vrede och gjorde dem druckna i min förtörnelse, och jag lät deras blod rinna ned på jorden."

In kasrkusrak luk, nga futungya mutunfacl puspis ac kunauselosla. Nga okoala srah kaclos nu fin fohk uh.”

7 HERRENS nådegärningar vill jag förkunna, ja, HERRENS lov, efter allt vad HERREN har gjort mot oss, den nåderike mot Israels hus, vad han har gjort mot dem efter sin barmhärtighet och sin stora nåd.

Nga fah fahkak ke lungse kawil lun LEUM GOD. Nga kaksakunul ke ma nukewa El oru nu sesr. El arulana akinsewowoye mwet Israel Ke sripen pakoten ac lungse pwaye lal.

8 Ty han sade: "De äro ju mitt folk, barn, som ej svika." Och så blev han deras frälsare.

LEUM GOD El fahk, “Elos mwet luk; elos ac tia kiapweyu.” Ouinge El molelosla

9 I all deras nöd var ingen verklig nöd, ty hans ansiktes ängel frälste dem. Därför att han älskade dem och ville skona dem, förlossade han dem. Han lyfte dem upp och bar dem alltjämt, i forna tider.

liki mwe keok lalos nukewa. Tia lipufan se, a LEUM GOD sifacna pa molelosla ke lungse ac pakoten lal. In pacl nukewa somla El nuna karinganulos,

10 Men de voro gensträviga, och de bedrövade hans heliga Ande; därför förvandlades han till deras fiende, han själv stridde mot dem.

a elos tuh utuk nunak lainul ac aktoasrye ngun mutal lal. Ke ma inge LEUM GOD El ekla ac mwet lokoalok lalos, ac mweun lainulos.

11 Då tänkte hans folk på forna tider, de tänkte på Mose: Var är nu han som förde dem upp ur havet, jämte herdarna för hans hjord? Var är han som lade i deras bröst sin helige Ande,

Na elos esamak pacl meet ah, ke pacl lal Moses, mwet kulansap lun LEUM GOD, ac elos siyuk, “El aya LEUM GOD su molela mwet kol lun mwet uh liki meoa uh? El aya LEUM GOD su sang ngun lal nu sel Moses,

12 var är han som lät sin härliga arm gå fram vid Moses högra sida, han som klöv vattnet framför dem och så gjorde sig ett evigt namn,

su sang po ku lal nu ke lac po layot lal Moses, in sraclik kof uh ye mutalos, in pwanang Inel in pwengpeng ma pahtpat?

13 han som lät dem färdas genom djupen, såsom hästar färdas genom öknen, utan att stappla?

Su kololos sasla yen loal?” Elos tuh oana horse in acn mwesis ma fahsr ac tia tukukul.

14 Likasom när boskapen går ned i dalen så fördes de av HERRENS Ande till ro. Ja, så ledde du ditt folk och gjorde dig ett härligt namn.

Oana un cow ma pwenyukla nu in sie infahlfal kasrup fohk we, ouinge LEUM GOD El sang mongla nu sin mwet lal. El kolla mwet lal, ac oru Inel in pwengpeng ac sunakinyuk.

15 Skåda ned från himmelen och se härtill från din heliga och härliga boning. Var äro nu din nitälskan och dina väldiga gärningar, var är ditt hjärtas varkunnsamhet och din barmhärtighet? De hålla sig tillbaka från mig.

LEUM GOD, ngeti nu facsr inkusrao me, yen kom muta we in acn mutal ac wolana sum. Pia nunak yohk lom kacsr uh? Pia ku lulap lom? Pia lungse ac pakoten lom? Nimet likinsai kut.

16 Du är ju dock vår fader; ty Abraham vet icke av oss, och Israel känner oss icke. Men du, HERRE, är vår fader; "vår förlossare av evighet", det är ditt namn.

Kom papa tumasr. Papa matu tumasr, Abraham ac Jacob, finne tia akilen kut, tusruktu kom, LEUM GOD, pa papa tumasr, su moli kut pacl nukewa.

17 Varför, o HERRE, låter du oss då gå vilse från dina vägar och förhärdar våra hjärtan, så att vi ej frukta dig? Vänd tillbaka för dina tjänares skull, för din arvedels stammars skull.

Efu ku kom lela kut in kuhfla liki inkanek lom? Efu ku kom akupaye nunak lasr pwanang kut forla liki kom? Foloko ke sripalos su kulansupwekom, ac ke sripen mwet su nuna ma lom emeet me.

18 Allenast helt kort fick ditt heliga folk behålla sin besittning; våra ovänner trampade ned din helgedom.

Kut, mwet mutal lom, tuh lisyukla sin mwet lokoalok lasr ke kitin pacl. Elos kunausya acn mutal sum.

19 Det är oss nu så, som om du aldrig hade varit herre över oss, om om vi ej hade blivit uppkallade efter ditt namn.

Kom oru nu sesr oana kom in soenna leumi kut, ac oana kut in soenna mwet lom.