Jesaja 60
1 Stå upp, var ljus, ty ditt ljus kommer, och HERRENS härlighet går upp över dig.
Fedege agoane, Yelusaleme, di wa: legadole, eso agoane diga: ma. Hina Gode Ea hadigi da dima hadigisa.
2 Se, mörker övertäcker jorden och töcken folken, men över dig uppgår HERREN, och hans härlighet uppenbaras över dig.
Fifi asi gala eno da gasi dunasi amoga dedeboi dagoi ba: mu. Be Hina Gode Ea hadigi da dima hadigimu. Ea hadigi esalebe da dima dafulili lelumu.
3 Och folken skola vandra i ditt ljus och konungarna i glansen som går upp över dig.
Fifi asi gala fi da dia hadigi ba: sea, dima gilisimusa: dawa: mu. Amola dia hou da hehebolo mabe galu defele, amo ba: sea, hina bagade ilia da dima gilisimusa: dawa: mu.
4 Lyft upp dina ögon och se dig omkring: alla komma församlade till dig; dina söner komma fjärran ifrån, och dina döttrar bäras fram på armen.
Hou wali hamonana, amo ba: ma: ne ba: le gagama. Dia fi dunu da buhagimusa: gilisisa. Dia gofelali da soge sedaga ganini buhagimu. Didiwi da mano fonobahadi defele, enoga ouga: ne, oule misunu ba: mu.
5 Då, vid den synen skall du stråla av fröjd, och ditt hjärta skall bäva och vidga sig; ty havets rikedomar skola föras till dig, och folkens skatter skola falla dig till.
Di da amo ba: sea, hahawane bagade ba: mu. Di da hahawane fofogadigiba: le, yagugumu. Bagade gagui fifi asi gala ilia liligi da dilima gaguli manebe ba: mu. Soge amo da hano wayabo bagade na: iyadodili diala, amoga ilia liligi noga: i dima gaguli manebe ba: mu.
6 Skaror av kameler skola övertäcka dig, kamelfålar från Midjan och Efa; från Saba skola de alla komma, guld och rökelse skola de bära och skola förkunna HERRENS lov.
Ga: mele dada: lesu bagade da Midia: ne amola Ifa amola Siba amoga gouli amola gabusiga: manoma liligi gaguli manebe ba: mu. Dunu da sia: ida: iwane gala amo Hina Gode Ea hamobe, amo fifi asi gala ilima hahawane adomu.
7 Alla Kedars hjordar skola församlas till dig, Nebajots vädurar skola vara dig till tjänst. Mig till välbehag skola de offras på mitt altare, och min härlighets hus skall jag så förhärliga.
Gida amola Nebaiode dunu da ilia sibi huluane amo Hina Gode hahawane ba: ma: ne, ‘oloda’ da: iya gobele salimusa: dilima gaguli misunu. Hina Gode da Ea Debolo bu hahamomu. Amola ea gaheabolo hadigi da musa: hadigi baligi dagoi ba: mu.
8 Vilka äro dessa som komma farande lika moln, lika duvor, som flyga till sitt duvslag?
Na da adi liligi manebe ba: sala: ? Ilia da dusagai, amo da mu mobi hehenabe, amola “dafe” sio amo ea diasuga buhagisia hehenabe, agoai ba: sa.
9 Se, havsländerna bida efter mig, och främst komma Tarsis' skepp; de vilja föra dina söner hem ifrån fjärran land, och de hava med sig silver och guld åt HERRENS, din Guds, namn, åt Israels Helige, ty han förhärligar dig.
Ilia da dusagai amo da Gode Ea fi dunu soge sedaga esalu, amo ilia sogedafa amoga buhagimusa: , gaguli manebe ba: sa. Ilia da Hina Gode amo Ea Dio amoma nodomusa: , silifa amola gouli gaguli maha. Ilia da Isala: ili ilia Hadigi Gode (Ea hamobeba: le, osobo bagade fifi asi gala huluane da Ea fi ilima nodomu) Ema nodomusa: maha.
10 Och främlingar skola bygga upp dina murar, och deras konungar skola betjäna dig. Ty väl har jag slagit dig i min förtörnelse, men i min nåd förbarmar jag mig nu över dig.
Hina Gode da fedege agoane, Yelusaleme amoma amane sia: sa, “Ga fi dunu da dia gagoi bu gagumu, amola ilia hina bagade, ilia da dima hawa: hamosu dunu agoane ba: mu. Na da ougiba: le, dima se iasu. Be wali Na da Na asigi hou amola gogolema: ne olofosu dima olelemu.
11 Och dina portar skola hållas öppna beständigt, varken dag eller natt skola de stängas, så att folkens skatter kunna föras in i dig, med deras konungar i hyllningståget.
Fifi asi gala hina bagade ilia da dima ilia noga: i liligi gaguli misa: ne, dia logo ga: su da gasia amola esoga hamedafa ga: si ba: mu.
12 Ty det folk eller rike, som ej vill tjäna dig, skall förgås; ja, sådana folk skola i grund förgöras.
Be fifi asi gala amo ilia da dima hawa: hame hamosea, ilia da wadela: lesi dagoi ba: mu.
13 Libanons härlighet skall komma till dig, både cypress och alm och buxbom, för att pryda platsen, där min helgedom är; ty den plats, där mina fötter stå, vill jag göra ärad.
Ilia da ifa baligili noga: idafa amo “saibalase” amola ‘yuniba’ amola ‘baine’ amo Lebanone sogega, di Yelusaleme bu gagumusa: , amola Na Debolo Diasu bu noga: musa: , amola Na moilai hadigi lamusa: , gaguli misunu.
14 Och bugande skola dina förtryckares söner komma till dig, och dina föraktare skola allasammans falla ned för dina fötter. Och man skall kalla dig "HERRENS stad", "Israels Heliges Sion".
Dunu amo da musa: dima se iasu, amo ilia egefe da misini, ilia dilima nodosu olelema: ne, gududafa begudumu. Dunu da musa: dima higasu, ilia da dia emo gadenene midadili gudu gala: la sa: ili, dilima nodomu. Ilia da dima amane sia: mu, ‘Hina Gode Ea Moilai Bai Bagade’ amola ‘Saione da Isala: ili Fi ilia Hadigi Hina Gode, Ea Moilai Bai Bagade.’
15 I stället för att du var övergiven och hatad, så att ingen ville taga vägen genom dig, skall jag göra dig till en härlighetens boning evinnerligen och till en fröjdeort ifrån släkte till släkte.
Di da moilai bai bagade yaloi dialu, amola dunu eno ilia da di higa: i. Di da wadela: lesi dagoi ba: i. Be amo hou fisili, Na da di afadenene, bu bagade amola noga: i ba: su amo di bu hahamomu. Amasea, di da eso huluane hahawane hou fawane ba: mu.
16 Och du skall dia folkens mjölk, ja, konungabröst skall du dia; och du skall förnimma, att jag, HERREN, är din frälsare och att den Starke i Jakob är din förlossare.
Fifi asi gala amola hina bagade, ilia da ame da ea manoma dodo maga: me iaha, amo defele di asigiliwane ouligimu. Amola Na, Hina Gode, da dili gaga: i dagoi, amo dilia dawa: mu. Amola Isala: ili Gode Bagadedafa da di halegale masa: ne, dia se iasu diasu logo doasi dagoi, amo di da dawa: mu.
17 Jag skall låta guld komma i stället för koppar och låta silver komma i stället för järn och koppar i stället för trä och järn i stället för sten. Och jag vill sätta frid till din överhet och rättfärdighet till din behärskare.
Na da dia ‘balase’ lale, bu gouli noga: i amo dima gaguli misunu. Amola Na da dia ouli amola ifa lale bu silifa amola ‘balase’ noga: i dima gaguli misunu. Amola Na da dia igi lale bu ouli noga: i dima gaguli misunu. Dia ouligisu dunu da dima se bu hame imunu. Na hamobeba: le, ilia da moloidafa amola olofoiwane fofada: nanu, noga: le ouligimu.
18 Man skall icke mer höra talas om våld i ditt land, om ödeläggelse och förstöring inom dina gränser, utan du skall kalla dina murar för "frälsning" och dina portar för "lovsång".
Dia da gegesu halasu bu hame nabimu. Dia soge da bu wadela: lesi hame ba: mu. Na da di ouligimu, amola gasa bagade gagoi ea gaga: i defele, di gaga: mu. Amola Na da di gaga: iba: le, dia da Nama nodomu.
19 Solen skall icke mer vara ditt ljus om dagen, och månen skall icke mer lysa dig med sitt sken, utan HERREN skall vara ditt eviga ljus, och din Gud skall vara din härlighet.
Eso da esomogoa hadigisa. Be amo esoga, eso da dima bu hame hadigimu amola gasia, oubi da dima bu hame hadigimu. Bai Na, Hina Gode da dima eso huluane hadigilalumu. Na gadodafa hadigi hou da dima hadigiwane dialumu.
20 Din sol skall då icke mer gå ned och din måne icke mer taga av; ty HERREN skall vara ditt eviga ljus, och dina sorgedagar skola hava en ände.
Dia da: i diosu eso da dagomu. Na, Hina Gode da dima eso huluane hadigilalumu. Eso amola oubi amola da dagomu. Be Na hadigi da hamedafa dagomu.
21 Och i ditt folk skola alla vara rättfärdiga, evinnerligen skola de besitta landet; de äro ju en telning, som jag har planterat, ett verk av mina händer, som jag vill förhärliga mig med.
Dia fi dunu da hou moloidafa fawane hamomu amola ilia da eso huluane Isala: ili soge gagulalumu. Na da Na gasa bagade hou amoga Na fi hahamoi amola Isala: ili sogega ili bugi dagoi, dunu huluane da ba: mu.
22 Av den minste skola komma tusen, och av den ringaste skall bliva ett talrikt folk. Jag är HERREN; när tiden är inne, skall jag med hast fullborda detta.
Amola dia baligili fonobahadidafa sosogo fi da alele, gasa bagade fifi asi gala defele ba: mu. Na ilegei eso da doaga: sea, Na da amo hedolowane hamomu. Na da Hina Gode!
