< Jesaja 51 >

1 Hören på mig, I som faren efter rättfärdighet, I som söken HERREN. Skåden på klippan, ur vilken I ären uthuggna, och på gruvan, ur vilken I haven framhämtats:
Duengnah aka hloem tih BOEIPA aka tlap rhoek loh kai ol he hnatun lah. Nangmih n'daeh nah lungpang neh nangmih n'koeih nah lungkhui tangrhom te paelki uh.
2 ja, skåden på Abraham, eder fader, och på Sara som födde eder. Ty när han ännu var ensam, kallade jag honom och välsignade honom och förökade honom.
Na pa Abraham neh nangmih aka yom Sarah te so lah. Anih te pakhat bueng ni ka khue dae anih yoethen ka paek tih ka ping sak.
3 Ja, HERREN skall varkunna sig över Sion, han skall varkunna sig över alla dess ruiner; han gör dess öken lik ett Eden och dess hedmark lik en HERRENS lustgård. Fröjd och glädje skall höras därinne, tacksägelse och lovsångs ljud.
BOEIPA loh Zion a hloep vetih a imrhong khaw boeih a hloep pah ni. A khosoek te Eden bangla, a kolken te BOEIPA dum bangla a khueh ni. A khuiah omngaihnah neh kohoenah a hmuh vetih, uemonah neh oldi ol a yaak ni.
4 Akta på mig, du mitt folk; lyssna till mig, du min menighet. Ty från mig skall lag utgå, och min rätt skall jag sätta till ett ljus för folken.
Ka pilnam loh kamah taengah hnatung uh lamtah ka namtu loh kamah taengah hnakaeng uh. Olkhueng tah kai taeng lamloh ha thoeng vetih ka tiktamnah te pilnam kah vangnah la ka hoep ni.
5 Min rättfärdighet är nära, min frälsning går fram, och mina armar skola skaffa rätt bland folken; havsländerna bida efter mig och hoppas på min arm.
Ka duengnah he yoei tih kai kah daemnah tah ha pawk coeng. Ka ban loh pilnam ham lai a tloek ni. Kamah he sanglak rhoek loh n'lamtawn uh tih ka ban a ngaiuep uh.
6 Lyften upp edra ögon till himmelen, skåden ock på jorden härnere: se, himmelen skall upplösa sig såsom rök och jorden nötas ut såsom en klädnad, och dess inbyggare skola dö såsom mygg; men min frälsning förbliver evinnerligen, och min rättfärdighet varder icke om intet.
Na mik vaan la dai lamtah diklai dangdik ke khaw paelki lah. Vaan ke hmaikhu bangla cing vetih diklai khaw himbai bangla hmawn ni. A khuikah khosa rhoek khaw pilhlip bangla duek ni. Kamah kah khangnah he kumhal duela om vetih ka duengnah he rhihyawp mahpawh.
7 Hören på mig, I som kännen rättfärdigheten, du folk, som bär min lag i ditt hjärta; Frukten icke för människors smädelser och varen ej förfärade för deras hån.
Duengnah aka ming tih a lungbuei ah ka olkhueng aka dueh pilnam loh kamah taengah hnatun uh lah. Hlanghing kah kokhahnah te rhih uh boel lamtah amih kah honah dongah rhihyawp uh boeh.
8 Ty mal skall förtära dem såsom en klädnad, och mott skall förtära dem såsom ull; men min rättfärdighet förbliver evinnerligen och min frälsning ifrån släkte till släkte.
Amih te bungbo loh himbai bangla a caak vetih keet loh tumul bangla a yoop ni. Tedae kai kah duengnah tah kumhal duela, kamah kah khangnah he cadilcahma kah cadilcahma duela om ni.
9 Vakna upp, vakna upp, kläd dig i makt, du HERRENS arm; vakna upp såsom i forna dagar, i förgångna tider. Var det icke du, som slog Rahab och genomborrade draken?
Haenghang laeh, haenghang laeh, BOEIPA bantha kah a sarhi te bai laeh. Khosuen thawnpuei khothoeng tue kah bangla haenghang laeh. Rahab aka daeh tih tuihnam aka poeih te nang moenih a?
10 Var det icke du, som uttorkade havet, det stora djupets vatten, och som gjorde havsbottnen till en väg, där ett frälsat folk kunde gå fram?
Tuipuei tui aka dung tangkik aka kak sak, a tlan rhoek loh a kat nah ham longpuei te tuipuei dung ah aka khueh khaw nang moenih a?
11 Ja, HERRENS förlossade skola vända tillbaka och komma till Sion med jubel; evig glädje skall kröna deras huvuden, fröjd och glädje skola de undfå, sorg och suckan skola fly bort.
Te dongah BOEIPA kah a lat rhoek tah ha mael uh vetih tamlung neh, a lu dongkah kumhal kohoenah neh Zion a pha uh ni. Omngaihnah neh kohoenah loh a kae vaengah tah kothaenah neh hueinah khaw rhaelrham pawn ni.
12 Jag, jag är den som tröstar eder. Vem är då du, att du fruktar för dödliga människor, för människobarn som bliva såsom torrt gräs?
Nangmih aka hloep te khaw kai kamah ni. Nang hlanghing, duek aka rhih te unim? Hlang capa he sulrham bangla aka lam ni a tloeng uh.
13 Och därvid förgäter du HERREN, som har skapat dig, honom som har utspänt himmelen och lagt jordens grund. Ja, beständigt, dagen igenom, förskräckes du för förtryckarens vrede, såsom stode han just redo till att fördärva. Men vad bliver väl av förtryckarens vrede?
Nang aka saii, vaan aka dih tih diklai aka suen BOEIPA te na hnilh. Kosi kah a kilh dongah hnin takuem na rhih nainoe mai. Tedae phae hamla aka tawn uh tih kosi kah a kilh te ta melae?
14 Snart skall den fjättrade lösas ur sitt tvång; han skall icke dö och hemfalla åt graven, ej heller skall han lida brist på bröd.
A khuum hlang te koeloe a hlah vetih vaam khuiah khaw duek mahpawh, a buh khaw vaitah mahpawh.
15 ty jag är HERREN, din Gud, han som rör upp havet, så att dess böljor brusa, han vilkens namn är HERREN Sebaot;
Kai Yahovah na Pathen loh tuitunli khaw a kueng tih a tuiphu loh hue a sak. A ming tah caempuei BOEIPA ni.
16 och jag har lagt mina ord i din mun och övertäckt dig med min hands skugga för att plantera en himmel och grunda en jord och för att säga till Sion: Du är mitt folk.
Na ka dongah ka ol kang khueh tih ka kut kah hlipkhup neh nang kan dah. Vaan aka ling tih diklai aka suen loh Zion te, “Nang tah ka pilnam ni,” a ti ham ni.
17 Vakna upp, vakna upp, stå upp, Jerusalem, du som av HERRENS hand har fått att dricka hans vredes bägare, ja, du som har tömt berusningens kalk till sista droppen.
Haenghang laeh, haenghang laeh Jerusalem aw thoo laeh. BOEIPA kut lamkah kosi boengloeng na ok coeng. Ngaengainah boengloeng dongkah a tuisam te na ci tih na ok.
18 Bland alla de söner hon hade fött fanns ingen som ledde henne, bland alla de söner hon hade fostrat ingen som fattade henne vid handen.
A ca sak boeih loh amah te khool pawt tih a ca cah boeih loh a kut ah moem voel pawh.
19 Dubbel är den olycka som har drabbat dig, och vem visar dig medlidande? Här är förödelse och förstöring, hunger och svärd. Huru skall jag trösta dig?
Te rhoi loh nang n'doe coeng. Nang hamla unim aka rhaehba lah ve? rhoelrhanah neh pocinah, khokha neh cunghang lakli ah u nang nim kan hloep bal eh?
20 Dina söner försmäktade, de lågo vid alla gathörn, lika antiloper i jägarens garn, drabbade i fullt mått av HERRENS vrede, av din Guds näpst.
Na ca rhoek loh saa uh tih thaang dongkah cuung bangla imlang tom ah lu a doelh uh. Te dongah BOEIPA kah kosi neh na Pathen kah tluungnah ngawn tah rhoeh coeng.
21 Därför må du höra detta, du arma, som är drucken, fastän icke av vin:
Te dongah mangdaeng neh misurtui nen pawt khaw aka rhuihmil tarha loh ya laeh he.
22 Så säger HERREN, som är din Herre, och din Gud, som utför sitt folks sak: Se, jag tager bort ur din hand berusningens bägare; av min vredes kalk skall du ej vidare dricka.
Tangkhuet la a pilnam aka rhuun na Boeipa Yahovah neh na Pathen loh, “Na kut lamkah rhuihmil boengloeng te ka loh coeng he ne, kai kah kosi boengloeng dongkah tuisam te ok hamla koep koei voel boeh.
23 Och jag sätter den i dina plågares hand, deras som sade till dig: "Fall ned, så att vi få gå fram över dig"; och så nödgades du göra din rygg likasom till en mark och till en gata för dem som gingo där fram.
‘Na hinglu te duen lamtah kang kan uh mai eh,’ a ti uh tih nang aka pae sak rhoek, nang nam te diklai bangla na duen pah tih long bangla aka pongpa thil rhoek kah kut dongah ni ka paek pawn eh,” a ti.

< Jesaja 51 >