< Jesaja 50 >
1 Så säger HERREN: Var är eder moders skiljebrev, det, varmed jag skulle hava förskjutit henne? Eller finnes bland mina borgenärer någon som jag har sålt eder åt? Nej, genom edra missgärningar bleven I sålda, och för edra överträdelsers skull blev eder moder förskjuten.
ʻOku pehē ʻe Sihova, “Kofaʻā ia ʻae tohi ʻoe fakamavae ʻo hoʻo faʻē, ʻaia kuo u tukuange? Pea ko hai ʻiate kimoutolu naʻe totonu ke u totongi ki ai kuo u fakatau ʻakimoutolu ki ai? Vakai, ko e meʻa ʻi hoʻomou ngaahi hia kuo mou fakatau ʻakimoutolu, pea ko e meʻa ʻi hoʻomou ngaahi angahala ko ia kuo tukuange ai hoʻomou faʻē.
2 Varför var ingen tillstädes, när jag kom? Varför svarade ingen, när jag ropade? Har då min arm blivit för kort, så att den ej kan förlossa, eller finnes hos mig ingen kraft till att hjälpa? Med min näpst uttorkar jag ju havet, och strömmarna gör jag till torrt land, så att fiskarna ruttna och dö av törst, eftersom vattnet är borta;
Ko e hā, ʻi heʻeku haʻu, naʻe ʻikai ai ha tangata? ʻI heʻeku ui, naʻe ʻikai ha taha ke lea mai? He kuo fakanounou hoku nima, koeʻuhi ke ʻoua naʻa faʻa huhuʻi ia? Pe ʻoku ʻikai haku mālohi ke fakamoʻui? Vakai, ʻi heʻeku valoki ʻoku ou fakamōmoa ʻae tahi, ʻoku ou liliu ʻae ngaahi vaitafe ko e toafa: kuo namuaʻa ʻenau ngaahi ika, pea mate ʻi he fieinu koeʻuhi ʻoku ʻikai ha vai.
3 själva himmelen kläder jag i mörker och giver den sorgdräkt att bära.
ʻOku ou fakakofuʻaki ʻae langi ʻae fakapoʻuli, pea ʻoku ou ngaohi ʻae tauangaʻa ko honau kofu.”
4 Herren, HERREN har givit mig en tunga med lärdom, så att jag förstår att genom mina ord hugsvala den trötte; han väcker var morgon mitt öra, han väcker det till att höra på lärjungesätt.
Kuo foaki kiate au ʻe he ʻEiki ko Sihova ʻae ʻelelo ʻoe poto, koeʻuhi ke u ʻilo ke lea ʻaki ha lea ʻi he kuonga totonu kiate ia ʻoku vaivai: ʻoku ne ʻa ʻi he pongipongi kotoa pē, ke ne fafangu hoku telinga ke ongoʻi ʻo hangē ko e poto.
5 Ja, Herren, HERREN har öppnat mitt öra, och jag har ej varit gensträvig, jag har ej vikit tillbaka.
Kuo fakaava ʻe he ʻEiki ko Sihova ʻa hoku telinga, pea naʻe ʻikai te u angatuʻu, pe foki kimui.
6 Jag höll fram min rygg åt dem som slogo mig och mina kinder åt dem som ryckte mig i skägget; jag skylde icke mitt ansikte mot smädelse och spott.
Ne u ʻatu hoku tuʻa ki he kau taaʻi, pea mo hoku kouʻahe kiate kinautolu naʻe fusi ʻae kava: naʻe ʻikai te u fufū hoku mata mei he mā mo e ʻaʻanu.
7 Men Herren, HERREN hjälper mig, därför kände jag ej smädelsen, därför gjorde jag min panna hård såsom sten; jag visste ju, att jag ej skulle komma på skam.
He ko e ʻEiki ko Sihova ko hoku tokoni; ko ia ʻe ʻikai ai te u puputuʻu: ko ia kuo u ngaohi hoku mata ke hangē ko e maka afi, pea ʻoku ou ʻilo ʻe ʻikai te u mā.
8 Den som dömer mig fri är nära, vem vill då gå till rätta med mig? Må han träda fram jämte mig. Vem vill vara min anklagare? Må han komma hit till mig.
ʻOku ofi mai ʻaia ʻoku ne fakatonuhiaʻi au; ko hai te ne fai mo au? Ke ma tutuʻu fakataha: ko hai ʻoku fakafili kiate au? Tuku ke ne ʻunuʻunu mai.
9 Se, Herren, HERREN hjälper mig; vem vill då döma mig skyldig? Se, de skola allasammans falla sönder såsom en klädnad; mal skall förtära dem.
Vakai, ʻe tokoniʻi au ʻe he ʻEiki ko Sihova; ko hai ia te ne fakahalaia au? Vakai, te nau hoko ʻo motuʻa ʻo hangē ko e kofu; ʻe kai ʻo ʻosi ʻakinautolu ʻe he ane.
10 Vem bland eder, som fruktar HERREN och hör hans tjänares röst? Om han än vandrar i mörkret och icke ser någon ljusning, så förtröste han dock på HERRENS namn och stödje sig vid sin Gud.
Ko hai ʻiate kimoutolu ʻoku manavahē kia Sihova, pea talangofua ki he leʻo ʻo ʻene tamaioʻeiki, ʻoku ʻeveʻeva ʻi he poʻuli, pea ʻoku ʻikai maʻu ha maama? Tuku ke ne falala ki he huafa ʻo Sihova, pea faʻaki ki hono ʻOtua.
11 Men se, I alla som tänden upp en brand och väpnen eder med glödande pilar, I hemfallen själva åt lågorna från eder brand och åt pilarna som I haven antänt. Av min hand skall detta vederfaras eder; i kval skolen I komma att ligga.
Vakai, ʻakimoutolu kotoa pē ʻoku tutu ʻae afi, pea kāpui ʻakimoutolu ʻaki ʻae ngaahi kalofiama: mou ʻeveʻeva ʻi he maama ʻo hoʻomou afi, pea ʻi he ngaahi kalofiama kuo mou tutu, ka te mou maʻu eni ʻi hoku nima; te mou tokoto hifo ʻi he mamahi.