Jesaja 5
1 Jag vill sjunga om min vän, min väns sång om hans vingård. Min vän hade en vingård på en bördig bergskulle.
E MELE aku au no kuu hiwahiwa, I ke mele o kuu hiwahiwa no kona pawaina. He pawaina ko kuu hiwahiwa, Aia ma ka puu hua nui.
2 Och han hackade upp den och rensade den från stenar och planterade där ädla vinträd; han byggde ett vakttorn därinne, han högg ock ut ett presskar däri. Så väntade han att den skulle bära äkta druvor, men den bar vilddruvor.
Kohi iho la ia a puni i na makalua, A hoolei aku la i na pohaku ona, A malaila ia i kanu ai i kumu waina maikai, A kukulu no hoi i hale kiai maloko, A kalai iho la i lua kaomi waina malaila; A kakali iho la no ka hua ana mai i huawaina, Aka, hua mai la ia i ka haakea.
3 Och nu, I Jerusalems invånare och I Juda män, fällen nu eder dom mellan mig och min vingård.
Ano hoi, e ka poe e noho ana ma Ierusalema, A me na kanaka o ka Iuda, E hooponopono oukou iwaena o'u, a me ko'u pawaina.
4 Vad kunde mer göras för min vingård, än vad jag har gjort för den? Varför bar den då vilddruvor, när jag väntade att den skulle bära äkta druvor?
Heaha ka mea hou e hiki ia'u ke hana no ko'u pawaina, I hana ole ia e au iloko ona? Ia'u i kakali ai no ka hua ana mai i na huawaina, No ke aha la ia i hua mai ai i ka haakea?
5 Så vill jag nu kungöra för eder vad jag skall göra med min vingård: Jag skall taga bort dess hägnad, och den skall givas till skövling; jag skall bryta ned dess mur, och den skall bliva nedtrampad.
Ano hoi, e hai aku no wau ia oukou, I ko'u mea e hana'i i ko'u pawaina. E wawahi au i kona pa e ulu ana, a e pau no ia i ka aiia; E hoohiolo no hoi au i kona pa pohaku, a e pau no ia i ka hahiia:
6 Jag skall i grund fördärva den, ingen skall skära den eller gräva däri. Den skall fyllas med tistel och törne; och molnen skall jag förbjuda att sända ned regn på den.
E anai loa no wau ia wahi; Aole ia e paipaiia, aole hoi e olaolaoia: Aka, e ulu no ke kakalaioa malaila, a me ka laaukalakala; A na'u no e kauoha aku i na ao, I ua ole mai lakou i ka ua maluna ona.
7 Ty HERREN Sebaots vingård, det är Israels hus; och Juda folk är hans älsklingsplantering. Men när han väntade laglydnad, då fann han lagbrott, och när han väntade rättfärdighet, fann han skriande orättfärdighet. --
No ka mea, o ka pawaina o Iehova o na kaua, Oia ka ohana o ka Iseraela, O na kanaka hoi o ka Iuda kana mea kanu i olioli ai. Kakali iho la oia i ka hoopono, aia ka! he hookahe koko ana, Kakali no i ka maikai, aia ka! He nwe ana.
8 Ve eder som läggen hus till hus och fogen åker till åker, intill dess att rum ej mer finnes och I ären de enda som bo i landet!
Auwe ka poe i hoopili i kekahi hale i kekahi hale, A me ka poe i hui i kekahi mahinaai i kekahi mahinaai, A koe ole kahi kaawale, I noho o oukou wale no iwaena konu o ka aina!
9 Från HERREN Sebaot ljuder det så i mina öron: Sannerligen, de många husen skola bliva öde; huru stora och sköna de än äro, skola de bliva tomma på invånare.
Ma kuu pepeiao i hai mai nei o Iehova o na kaua, He oiaio no, e lilo ana na hale he nui loa i neoneo, A kanaka ole hoi na hale nui, a maikai.
10 Ty en vingård på tio plogland skall giva allenast ett batmått, och en homers utsäde skall giva blott en efa.
E hua mai ana na eka pawaina he umi, i hookahi bata: A o ka omera hua e hua mai ia i hookahi epa.
11 Ve dem som stå bittida upp för att hasta till starka drycker, och som sitta intill sena natten för att upphetta sig med vin!
Auwe ka poe e ala ana i kakahiaka nui, e inu i ka mea awaawa, A kakali hoi a malehulehu, i wela ai lakou i ka waina!
12 Harpor och psaltare, pukor och flöjter och vin hava de vid sina dryckeslag, men på HERRENS gärningar akta de icke, på hans händers verk se de icke.
O ka mea kani, a me ka lira, O ka pahu kani, a me ka hokiokio, O ka waina kekahi ma ka lakou ahaaina: Aole o lakou manao i ka hana a Iehova; A o ka hana hoi a kona mau lima, aole lakou i ike.
13 Därför skall mitt folk oförtänkt föras bort i fångenskap; dess ädlingar skola lida hunger och dess larmande skaror försmäkta av törst.
Nolaila, hele pio aku la ko'u poe kanaka, no ka ike ole; A make no ko lakou poe hanohano i ka pololi, A maloo ko lakou lehulehu i ka makewai.
14 Ja, därför spärrar dödsriket upp sitt gap, det öppnar sina käftar utan allt mått, och stadens yperste måste fara ditned, jämte dess larmande och sorlande skaror, envar som fröjdar sig därinne. (Sheol h7585)
Nolaila i hoomahuahua ai ka po i kona makemake, A i hamama nui loa hoi i kona waha; E poho no ilalo kona nani, a me kona hooho ana, A me kona lehulehu, a me ka hauoli iloko ona. (Sheol h7585)
15 Så bliva människorna nedböjda och männen ödmjukade, ja, ödmjukade varda de högmodigas ögon.
E kulou no ilalo ke kanaka uuku, E hoohaahaaia ke kanaka nui, A e hoohaahaaia na maka o ka poe haaheo;
16 Men HERREN Sebaot bliver hög genom sin dom, Gud, den helige, bevisar sig helig genom rättfärdighet.
E hapai nui ia o Iehova o na kaua no ka hoopono, A e hoanoia ke Akua, ka Mea Hemolele, no ka pololei.
17 Och lamm gå där i bet såsom på sin egen mark, och på de rikas ödetomter söka vandrande herdar sin föda.
E ai no na keikihipa malaila, e like me ko lakou kula iho, A o hoopau no na malihini i na mea i koe o ka poe waiwai.
18 Ve dem som draga fram missgärningsstraff med lögnens tåg och syndastraff såsom med vagnslinor,
Auwe ka poe kauo i ka poino maluna o lakou iho, me na kaula o ka hewa, A me ka hewa hoi, me he kaula la o ke kaa;
19 dem som säga: "Må han hasta, må han skynda med sitt verk, så att vi få se det; må det som Israels Helige har beslutit nalkas och komma, så att vi förnimma det!"
Ka poe i olelo, E hana wikiwiki oia i kana hana, I ike makou: E neenee hoi a hookoia mai ka manao paa o ka Mea hemolele o ka Iseraela, I hoomaopopo makou!
20 Ve dem som kalla det onda gott, och det goda ont, dem som göra mörker till ljus, och ljus till mörker, dem som göra surt till sött, och sött till surt!
Auwe ka poe kapa aku i ka hewa, he maikai; A i ka maikai hoi, he hewa; Ka poe i hoolilo i ka pouli, i malamalama, A i ka malamalama hoi, i pouli; A kapa i ka mea awaawa, he ono, A i ka mea ono hoi, he awaawa!
21 Ve dem som äro visa i sina egna ögon och hålla sig själva för kloka!
Auwe ka poe i akamai i ko lakou mau maka iho, A naauao hoi i ko lakou manao iho!
22 Ve dem som äro hjältar i att dricka vin och som äro tappra i att blanda starka drycker,
Auwe ka poe ikaika i ka inu waina, A me na kanaka ikaika i ke kawili i wai awaawa e inu ai:
23 dem som giva den skyldige rätt för mutors skull, men beröva den oskyldige vad som är hans rätt!
Ka poe i hoapono aku i ka mea hewa no ke kipeia, A kaili aku i ka hoapono o ka mea i pono, mai ona aku la!
24 Därför, såsom eldsflamman förtär strå, och såsom halm sjunker tillsammans i lågan, så skall deras rot förruttna, och deras löv skola flyga bort såsom stoft, eftersom de förkastade HERREN Sebaots lag och föraktade Israels Heliges ord.
Nolaila, e like me ka ai ana o ka lapalapa ahi i ka opala, A me ka pau ana o ka mauu i puhiia i ke ahi, Pela e lilo ai ko lakou kumu i ka popopo, A e lele hoi iluna ko lakou pua, e like me ka huna lepo: No ka mea; ua haalele lakou i ke kanawai o Iehova o na kaua, Ua hoowahawaha hoi i ka olelo a ka Mea hemolele o ka Iseraela.
25 Därför har HERRENS vrede upptänts mot hans folk, och han uträcker sin hand emot det och slår det, så att bergen darra, och så att döda kroppar ligga såsom orenlighet på gatorna. Vid allt detta vänder hans vrede icke åter, hans hand är ännu uträckt.
Nolaila i hoaaia'i ka inaina o Iehova i kona poe kanaka, A ua o aku no oia i kona lima e ku e ia lakou, A ua hahau no oia ia lakou, a e haalulu na mauna: A e like auanei ko lakou kupapau me ka opala ma na alanui: Aole nae i huli aku kona huhu no keia mau mea a pau, Aka, ke o mai nei no kona lima i keia manawa.
26 Och han reser upp ett baner för hednafolken i fjärran, och lockar på dem att de skola komma från jordens ända; och se, snart och med hast komma de dit.
E kau no nae oia i ka hae, no na aina ma kahi loihi, A pio aku no oia ia lakou ma na welau o ka honua; Aia hoi! me ka wikiwiki loa lakou e hele mai ai.
27 Ingen finnes bland dem, som är trött, ingen som är stapplande. Ingen unnar sig slummer och ingen sömn; på ingen lossnar bältet omkring hans länder, och för ingen brister en skorem sönder.
Aohe mea o lakou e maloeloe, aohe mea kulanalana; Aohe mea i luluhi na maka, aohe mea hiamoe; Aohe mea i wehe i ke kaei o kona puhaka, Aole e moku ke kaula o kona kamaa.
28 Deras pilar äro skarpa, och deras bågar äro alla spända; deras hästars hovar äro såsom av flinta, och deras vagnshjul likna stormvinden.
Ua hookalaia ko lakou pua, Ua lena ko lakou kakaka a pau; Ua like na maiuu o ko lakou lio, me ka pohaku, A me ko lakou kaa, me ka puahiohio.
29 Deras skriande är såsom en lejoninnas; de skria såsom unga lejon, rytande gripa de sitt rov och bära bort det, och ingen finnes, som räddar.
E like auanei ko lakou uwo ana me ko ka liona, E uwo no lakou e like me na liona hou; E nunulu lakou, a hopu aku i ka mea pio, A e lawe aku, aohe mea e pakele ai.
30 Ett rytande över folket höres på den dagen, likt rytandet av ett hav; och skådar man ned på jorden, se, då är där mörker och nöd, och ljuset är förmörkat genom töcken.
Ia la la, e halulu ku e no oia ia lakou, E like me ka halulu ana o ke kai; Alaila, e nana lakou ma ka aina, Aia hoi, he pouli ino! Ua lilo ka malamalama i pouli, no na ao eleele ona!
