Jesaja 36
1 Och i konung Hiskias fjortonde regeringsår hände sig, att Sanherib, konungen i Assyrien, drog upp och angrep alla befästa städer i Juda och intog dem.
Now in the fourteenth year of king Hezekiah, Sennacherib king of Assyria [Level plain] attacked all of the fortified cities of Judah [Praised], and captured them.
2 Och konungen i Assyrien sände från Lakis åstad Rab-Sake med en stor här till Jerusalem mot konung Hiskia; och han stannade vid Övre dammens vattenledning, på vägen till Valkarfältet.
The king of Assyria [Level plain] sent Rabshakeh from Lachish to Jerusalem [City of peace] to king Hezekiah with a large army. He stood by the aqueduct from the upper pool in the fuller’s field highway.
3 Då gingo överhovmästaren Eljakim, Hilkias son, och sekreteraren Sebna och kansleren Joa, Asafs son, ut till honom.
Then Eliakim the son of Hilkiah, who was over the household, and Shebna the scribe, and Joah, the son of Asaph, the recorder came out to him.
4 Och Rab-Sake sade till dem: "Sägen till Hiskia: Så säger den store konungen, konungen i Assyrien: Vad är det för en förtröstan, som du nu har hängivit dig åt?
Rabshakeh said to them, “Now tell Hezekiah, ‘Thus says the great king, the king of Assyria [Level plain], “What confidence is this in which you trust?
5 Jag säger: Det är allenast munväder, att du vet råd och har makt att föra kriget. På vem förtröstar du då, eftersom du har satt dig upp mot mig?
I say that your counsel and strength for the war are only vain words. Now in whom do you trust, that you have rebelled against me?
6 Du förtröstar väl på den bräckta rörstaven Egypten, men se, när någon stöder sig på den, går den i i hans hand och genomborrar den. Ty sådan är Farao, konungen i Egypten, för alla som förtrösta på honom.
Behold, you trust in the staff of this bruised reed, even in Egypt [Abode of slavery], which if a man leans on it, it will go into his hand and pierce it. So is Pharaoh king of Egypt [Abode of slavery] to all who trust in him.
7 Eller säger du kanhända till mig: 'Vi förtrösta på HERREN, vår Gud?' Var det då icke hans offerhöjder och altaren Hiskia avskaffade, när han sade till Juda och Jerusalem: 'Inför detta altare skolen I tillbedja'?
But if you tell me, ‘We trust in Yahweh Eloheikhem [Yahweh our God],’ is not that he whose high places and whose altars Hezekiah has taken away, and has said to Judah [Praised] and to Jerusalem [City of peace], ‘You shall worship before this altar?’”
8 Men ingå nu ett vad med min herre, konungen i Assyrien: jag vill giva dig två tusen hästar, om du kan skaffa dig ryttare till dem.
Now therefore, please make a pledge to my master the king of Assyria [Level plain], and I will give you two thousand horses, if you are able on your part to set riders on them.
9 Huru skulle du då kunna slå tillbaka en enda ståthållare, en av min herres ringaste tjänare? Och du sätter din förtröstan till Egypten i hopp om att så få vagnar och ryttare!
How then can you turn away the face of one captain of the least of my master’s servants, and put your trust on Egypt [Abode of slavery] for chariots and for horsemen?
10 Menar du då att jag utan HERRENS vilja har dragit upp till detta land för att fördärva det? Nej, det är HERREN, som har sagt till mig: Drag upp mot detta land och fördärva det."
Have I come up now without Adonai against this land to destroy it? Adonai said to me, “Go up against this land, and destroy it.”’”
11 Då sade Eljakim och Sebna och Joa till Rab-Sake: "Tala till dina tjänare på arameiska, ty vi förstå det språket, och tala icke till oss på judiska inför folket som står på muren."
Then Eliakim, Shebna and Joah said to Rabshakeh, “Please speak to your servants in Aramaic [Elevated], for we sh'ma ·hear understand obey· it; and don’t speak to us in the Jews’ language in the hearing of the people who are on the wall.”
12 Men Rab-Sake svarade: "Är det då till din herre och till dig, som min herre har sänt mig att tala dessa ord? Är det icke fastmer till de män som sitta på muren och som jämte eder skola nödgas äta sin egen träck och dricka sitt eget vatten?"
But Rabshakeh said, “Has my master sent me only to your master and to you, to speak these words, and not to the men who sit on the wall, who will eat their own dung and drink their own urine with you?”
13 Därefter trädde Rab-Sake närmare och ropade med hög röst på judiska och sade: "Hören den store konungens, den assyriske konungens, ord.
Then Rabshakeh stood, and called out with a loud voice in the Jews’ language, and said, “Sh'ma ·Hear obey· the words of the great king, the king of Assyria [Level plain]!
14 Så säger konungen: Låten icke Hiskia bedraga eder, ty han förmår icke rädda eder.
Thus says the king, ‘Don’t let Hezekiah deceive you; for he will not be able to deliver you.
15 Och låten icke Hiskia förleda eder att förtrösta på HERREN, därmed att han säger: 'HERREN skall förvisso rädda oss; denna stad skall icke bliva given i den assyriske konungens hand.'
Don’t let Hezekiah make you trust in Adonai, saying, “Adonai will surely deliver us. This city won’t be given into the hand of the king of Assyria [Level plain].”’
16 Hören icke på Hiskia. Ty så säger konungen i Assyrien: Gören upp i godo med mig och given eder åt mig, så skolen I få äta var och en av sitt vinträd och av sitt fikonträd och dricka var och en ur sin brunn,
Don’t sh'ma ·hear obey· Hezekiah, for thus says the king of Assyria [Level plain], ‘Make your peace with me, and come out to me; and each of you eat from his vine, and each one from his fig tree, and each one of you drink the waters of his own cistern;
17 till dess jag kommer och hämtar eder till ett land som är likt edert eget land, ett land med säd och vin, ett land med bröd och vingårdar.
until I come and take you away to a land like your own land, a land of grain and new wine, a land of bread and vineyards.
18 Låten icke Hiskia förleda eder, när han säger: 'HERREN skall rädda oss.' Har väl någon av de andra folkens gudar räddat sitt land ur den assyriske konungens hand?
Beware lest Hezekiah persuade you, saying, “Adonai will deliver us.” Have any of the deities of the nations delivered their lands from the hand of the king of Assyria [Level plain]?
19 Var äro Hamats och Arpads gudar? Var äro Sefarvaims gudar? Eller hava de räddat Samaria ur min hand?
Where are the deities of Hamath and Arpad? Where are the deities of Sepharvaim? Have they delivered Samaria from my hand?
20 Vilken bland dessa länders alla gudar har väl räddat sitt land ur min hand, eftersom I menen, att HERREN skall rädda Jerusalem ur min hand?"
Who are they among all the deities of these countries that have delivered their country out of my hand, that Adonai should deliver Jerusalem [City of peace] out of my hand?’”
21 Men de tego och svarade honom icke ett ord, ty konungen hade så bjudit och sagt: "Svaren honom icke."
But they remained silent, and said nothing in reply, for the king’s order was, “Don’t answer him.”
22 Och överhovmästaren Eljakim, Hilkias son, och sekreteraren Sebna och kansleren Joa, Asafs son, kommo till Hiskia med sönderrivna kläder och berättade för honom, vad Rab-Sake hade sagt.
Then Eliakim the son of Hilkiah, who was over the household, and Shebna the scribe, and Joah, the son of Asaph, the recorder, came to Hezekiah with their clothes torn, and told him the words of Rabshakeh.
