< Jesaja 36 >

1 Och i konung Hiskias fjortonde regeringsår hände sig, att Sanherib, konungen i Assyrien, drog upp och angrep alla befästa städer i Juda och intog dem.
Hezekiah leng vaihom kum somle li lhinin, Assyria lengpa Sennacherib in Juda te khopi kulpi ho chu ano khumin alo gamtam ahi.
2 Och konungen i Assyrien sände från Lakis åstad Rab-Sake med en stor här till Jerusalem mot konung Hiskia; och han stannade vid Övre dammens vattenledning, på vägen till Valkarfältet.
Hichen Assyria lengpan a sepai jalamkai Lachish akonin galsat sepai tamtah toh Jerusalem'a leng Hezekiah satdin asolin ahi. Assyria ten sahlam dilneo, ponsopna lou lampia longlha vacha achun panmun akisemun ahi.
3 Då gingo överhovmästaren Eljakim, Hilkias son, och sekreteraren Sebna och kansleren Joa, Asafs son, ut till honom.
Hiche lamkai chenghin aga lamdot uvin ahi: Kilkiah chapa Eliakim, leng inpi'a vaihom; Shebna, thutanna munna thuching; chuleh Asaph, thutanna munna thuching; chuleh Asaph chapa Joah, leng insung thuching ahiuve.
4 Och Rab-Sake sade till dem: "Sägen till Hiskia: Så säger den store konungen, konungen i Assyrien: Vad är det för en förtröstan, som du nu har hängivit dig åt?
Hichun Assyria lengpa sepai jalamkai pachun Hezekiah thuhil aneichu aseipeh tan ahi: “Hiche hi Assyria leng hatchung nungin asei ahi: Ipi tahsan um nanei uva hibanga hi tahsan detkheh a naum uham?
5 Jag säger: Det är allenast munväder, att du vet råd och har makt att föra kriget. På vem förtröstar du då, eftersom du har satt dig upp mot mig?
Thucheng mai mai ja galsat thepna, hatna kineitheija nagel uham? Koi nakison pi uva, keima nei dou uham?
6 Du förtröstar väl på den bräckta rörstaven Egypten, men se, när någon stöder sig på den, går den i i hans hand och genomborrar den. Ty sådan är Farao, konungen i Egypten, för alla som förtrösta på honom.
Egypt chunga nakison uham? Egypt'a na kingai uleh pumpeng agei hem in nakhut asuh vang pai tobang ding ahi. Egypt Lengpa Pharaoh chu tahsan thei ahi naisai poi.
7 Eller säger du kanhända till mig: 'Vi förtrösta på HERREN, vår Gud?' Var det då icke hans offerhöjder och altaren Hiskia avskaffade, när han sade till Juda och Jerusalem: 'Inför detta altare skolen I tillbedja'?
Ahin, hitia hi nahin seimaithei u ahi, 'Pakai ka Pathen uva katahsan nao uma ahi!' Ahin amachu hilou ham, Hezekiah in ana jumso chu? Hezekiah hilou ham ahouin leh amaicham jouse sumanga, Judah leh Jerusalem'a cheng jousen maicham kisem na Jerusalem a bou agahou thei diu chu?
8 Men ingå nu ett vad med min herre, konungen i Assyrien: jag vill giva dig två tusen hästar, om du kan skaffa dig ryttare till dem.
“Ipi ham naseipeh unge! Ka lamkai pu Assyria lengpa toh kidehto nakhat neijin. Keiman sakol sangni nape jeng inge, achung cheh a touding mi namu poupouleh!
9 Huru skulle du då kunna slå tillbaka en enda ståthållare, en av min herres ringaste tjänare? Och du sätter din förtröstan till Egypten i hopp om att så få vagnar och ryttare!
Hiche galsat sepai lhomcha neijan, iti kapupa sepai hon khat alhasam pen jong joulou dinga, Egypt te sakol kangtalai holeh atolho panpinan jong joulou dinga, chouding nati ham?
10 Menar du då att jag utan HERRENS vilja har dragit upp till detta land för att fördärva det? Nej, det är HERREN, som har sagt till mig: Drag upp mot detta land och fördärva det."
Gah seibe din, Pakai puihoina beija nagam kahung bulu u nahisah ham? Pakai amatah in hitia hi eiseipeh u ahi, 'hiche gamchu satnun lang, sumang un!'
11 Då sade Eljakim och Sebna och Joa till Rab-Sake: "Tala till dina tjänare på arameiska, ty vi förstå det språket, och tala icke till oss på judiska inför folket som står på muren."
Hichun Eliakim, Shebna, chule Joah chun Assyria jalamkai pa henga aseijin, “Lungset tah in Aramaic paovin nei houlim piuvin ajehchu hoitah in kahechen set uve. Hebrew paovin neihou hih un ajehchu bang ninglanga umho khun jaget unte.”
12 Men Rab-Sake svarade: "Är det då till din herre och till dig, som min herre har sänt mig att tala dessa ord? Är det icke fastmer till de män som sitta på muren och som jämte eder skola nödgas äta sin egen träck och dricka sitt eget vatten?"
Ahin Sennacherib jalamkai pan hitin ahin donbut in, “Hiche thuhil hi ka lengpan nangma leh na pupa dinga bou ahin thot nahisah ham? Aman mijouse jah dinga adei ahi. Ajehchu keihon hiche khopi hi kahin lo teng uleh mipi ho chu nangho toh thohgim thading ahi. A gilkel dan uchu a eh u geija anehdiu, adang chah dan uchu ajun geijuva adon dingu ahi”
13 Därefter trädde Rab-Sake närmare och ropade med hög röst på judiska och sade: "Hören den store konungens, den assyriske konungens, ord.
Hichun, sepai jalamkai pachu adingdoh in Hebrew paovin bang panga umho jah achun asamtan, “Assyria leng hatpa akona thuhil hi ngaijun!
14 Så säger konungen: Låten icke Hiskia bedraga eder, ty han förmår icke rädda eder.
Lengpan asei hiche hi ahi: Hezekiah chu kilheplhah sah hih un. Aman a imatih'a na huhdoh joulou diu ahi.
15 Och låten icke Hiskia förleda eder att förtrösta på HERREN, därmed att han säger: 'HERREN skall förvisso rädda oss; denna stad skall icke bliva given i den assyriske konungens hand.'
Pakai'a tahsan na neijin, tin kisuh ngol sah hih uvin. Hitia hi aseiding, “Pakai in itinama jong leh eihuhdoh diu ahi. Hiche khopi hi Assyria lengpa khutna lhulou helding ahi,” tia aseiding ahi.
16 Hören icke på Hiskia. Ty så säger konungen i Assyrien: Gören upp i godo med mig och given eder åt mig, så skolen I få äta var och en av sitt vinträd och av sitt fikonträd och dricka var och en ur sin brunn,
Hezekiah thusei chu ngai hih un! Assyria lengpan phat tepna apeh ho ahi: Keima toh kichamna semun-nakot hou hongun lang hungpot un. Chutileh khat cheh in na lengpi theiga cheh naki neh diu, theiga natheiga phunguva kon'a nakilo diu, chuleh na twikul uva na twi cheh u naki don diu ahi.
17 till dess jag kommer och hämtar eder till ett land som är likt edert eget land, ett land med säd och vin, ett land med bröd och vingårdar.
Chuteng leh hitobang gam dang khatna pui dinga kagon ding-chang leh lengpitwi umna gam, changlhah leh lengpi lei umna gam.
18 Låten icke Hiskia förleda eder, när han säger: 'HERREN skall rädda oss.' Har väl någon av de andra folkens gudar räddat sitt land ur den assyriske konungens hand?
“Hezekiah in, 'Pakai in eihuhdoh diu ahi!' tia aseichu kilhep lhah sah hih un. Chidang namdang pathen hon amiteu Assyria lengpa akon ahuhdoh khah mong uvem?
19 Var äro Hamats och Arpads gudar? Var äro Sefarvaims gudar? Eller hava de räddat Samaria ur min hand?
Hamath leh Arpad pathen chu ipi tia hitam? Chuleh Sepharvaim pathen ho chu itiuva hitam? Koi pathenin Samaria chu kathunei na'a kon'a ahung huhdoh khah em?
20 Vilken bland dessa länders alla gudar har väl räddat sitt land ur min hand, eftersom I menen, att HERREN skall rädda Jerusalem ur min hand?"
Koi chidang namdang pathen hileh ka thanei na'a kon'a amite ahung huhdoh thei khah uvem? Pakai in Jerusalem chu keija konin hin huhdoh thei inte tia lunggel na neiju ham?”
21 Men de tego och svarade honom icke ett ord, ty konungen hade så bjudit och sagt: "Svaren honom icke."
Ahin mipi chu athipchet jengun chuleh thucheng khat jong a uhpoh pouve. Ajehchu Hezekiah in thupeh ananei jin, “Ana donbut hih un,” ati ahi.
22 Och överhovmästaren Eljakim, Hilkias son, och sekreteraren Sebna och kansleren Joa, Asafs son, kommo till Hiskia med sönderrivna kläder och berättade för honom, vad Rab-Sake hade sagt.
Hichun, Hilkiah chapa Eliakim, leng inpi vaihom; Shebna, thutanna'a thuching; chuleh Asaph chapa Joah, lengte thusim ching hochu Hezekiah henga akile un ahi. Lunghem in avon hou abot telun, lengpa kimupi din acheuvin, Assyrian sepai jalamkai pa thusei chu asei peh tao vin ahi.

< Jesaja 36 >