< Jesaja 34 >

1 Träden fram, I folk, och hören; I folkslag, akten härpå. Jorden höre och allt vad på den är, jordens krets och vad som alstras därav.
Yeⱪin kelinglar, i ǝllǝr, anglanglar! I ⱪowm-hǝlⱪlǝr, ⱪulaⱪ selinglar! Yǝr-zemin wǝ uningdiki barliⱪ mǝwjudatlar, Jimi alǝm wǝ uning iqidin qiⱪⱪan ⱨǝmmǝ mǝwjudatlar, Tingxanglar!
2 Ty HERREN är förtörnad på alla folk och vred på all deras här; han giver dem till spillo, han överlämnar dem till att slaktas.
Qünki Pǝrwǝrdigarning barliⱪ ǝllǝrgǝ ⱪarita ƣǝzipi bar, Uning dǝrƣǝzipi ularning barliⱪ ⱪoxunliriƣa ⱪarxi turidu; U ularni ⱨalakǝtkǝ pütüp ⱪoyƣan, Ularni ⱪirƣinqiliⱪⱪa tapxuruwǝtkǝn;
3 Deras slagna kämpar ligga bortkastade, och stank stiger upp från deras döda kroppar, och bergen flyta av deras blod.
Ulardin ɵltürülgǝnlǝr sirtⱪa taxliwetilidu, Jǝsǝtliridin sesiⱪqiliⱪ puraydu, Taƣlar ularning ⱪeni bilǝn eritilidu;
4 Himmelens hela härskara förgås, och himmelen själv hoprullas såsom en bokrulle; hela dess härskara faller förvissnad ned, lik vissnade löv från vinrankan, lik vissnade blad ifrån fikonträdet.
Asmanlardiki jimiki jisim-ⱪoxunlar qirip yoⱪ bolidu, Asmanlar yɵgimǝ kitabdǝk türülidu; Üzüm telining yopurmaⱪliri hazan bolup, solixip qüxkǝndǝk, Yiglǝp kǝtkǝn ǝnjür xehidin qüxkǝndǝk, Ularning jimiki jisim-ⱪoxunliri yiⱪilidu;
5 Ty mitt svärd har druckit sig rusigt i himmelen; se, det far ned på Edom till dom, på det folk jag har givit till spillo.
Qünki xǝmxirim asmanlarda [ⱪan bilǝn] suƣuruldi; Ⱪaranglar, xǝmxirim Mening ⱨalakǝt lǝnitimgǝ uqriƣan hǝlⱪⱪǝ, Yǝni Edom üstigǝ jazalax üqün qüxidu;
6 Ja, ett svärd har HERREN, det dryper av blod och är dränkt i fett, i lamms och bockars blod, i fett ifrån vädurars njurar; ty HERREN anställer ett offer i Bosra, ett stort slaktande i Edoms land.
Pǝrwǝrdigarning bir xǝmxiri bar; U ⱪanƣa boyaldi; U yaƣliⱪ nǝrsilǝrning yeƣi bilǝn, Ɵqkǝ-ⱪozilarning ⱪeni bilǝn, Ⱪoqⱪar bɵrikining yeƣi bilǝn ozuⱪlandurulƣan; Qünki Pǝrwǝrdigarning Bozraⱨ xǝⱨiridǝ bir ⱪurbanliⱪi, Edomda zor bir ⱪirƣinqiliⱪi bar.
7 Vildoxar fällas ock därvid, tjurar, både små och stora. Deras land dricker sig rusigt av blod, och deras jord bliver dränkt i fett.
Muxu ⱪirƣinqiliⱪlar bilǝn yawayi kalilar, Torpaⱪlar wǝ küqlük buⱪilarmu yiⱪilidu. Ularning zemini ⱪanƣa qɵmülidu, Topa-qangliri yaƣ bilǝn maylixip ketidu.
8 Ty detta är en HERRENS hämndedag, ett vedergällningens år, då han utför Sions sak.
Qünki Pǝrwǝrdigarning ⱪisas alidiƣan bir küni, Zion dǝwasidiki ⱨesab alidiƣan yili bar.
9 Då bliva Edoms bäckar förvandlade till tjära och dess jord till svavel; ja, dess land bliver förbytt i brinnande tjära.
[Edomdiki] eⱪinlar ⱪarimayƣa, Uning topiliri günggürtkǝ aylandurulidu; Zemini bolsa kɵyüwatⱪan ⱪarimay bolidu.
10 Varken natt eller dag skall den branden slockna, evinnerligen skall röken därav stiga upp. Från släkte till släkte skall landet ligga öde, aldrig i evighet skall någon gå där fram.
Uning oti keqǝ-kündüz ɵqürülmǝydu; Is-tütǝkliri mǝnggügǝ ɵrlǝydu; U dǝwrdin-dǝwrgiqǝ harabiliktǝ turidu; Ⱨeqkim ikkinqi u yǝrgǝ ayaƣ basmaydu.
11 Pelikaner och rördrommar skola taga det i besittning, uvar och korpar skola bo däri; ty förödelsens mätsnöre och förstörelsens murlod skall han låta komma däröver.
Qɵl ⱨuwⱪuxi wǝ qirⱪiriƣuqi ⱨuwⱪuxlar uni igiliwalidu; Qong ⱨuwⱪux wǝ ⱪaƣa-ⱪuzƣunlar xu yǝrdǝ uwilaydu; Huda uningƣa «tǝrtipsizlik-bimǝnilikni ɵlqǝydiƣan tana»ni, Wǝ «ⱪup-ⱪuruⱪluⱪni ɵlqǝydiƣan tik ɵlqigüq»ni tartidu.
12 Av dess ädlingar skola inga finnas kvar där, som kunna utropa någon till konung; och alla dess furstar få en ände.
Birsi kelip [Edomning] esilzadilirini padixaⱨliⱪini [idarǝ ⱪilixⱪa] qaⱪirsa, Ulardin ⱨeqkim bolmaydu; Uning ǝmirliri yoⱪ ⱪiliwetilgǝn bolidu.
13 Dess palatser fyllas av törne, nässlor och tistlar växa i dess fästen; och det bliver en boning för ökenhundar och ett tillhåll för strutsar.
Ordilirida tikǝnlǝr, Ⱪǝl’ǝ-ⱪorƣanlirida qaⱪⱪaⱪ-jiƣanlar ɵsüp qiⱪidu; U qilbɵrilǝrning makani, «Ⱨuwⱪuxlarning ordisi» bolidu.
14 Schakaler bo där tillsammans med andra ökendjur, och gastar ropa där till varandra; ja, där kan Lilit få ro, där kan hon finna en vilostad.
Xu yǝrdǝ qɵl-bayawandiki janiwarlar, yawayi itlar jǝm bolidu; Ⱨǝrbir «ɵqkǝ jin» ɵz ⱪerindixiƣa towlaydu; Tün mǝhluⱪliri xu yǝrdǝ makanlixidu, Uni ɵzigǝ aramgaⱨ ⱪilip turidu.
15 Där reder pilormen sitt bo och lägger sina ägg och kläcker så ut ynglet och samlar det i sitt skygd; ja, där komma gamarna tillhopa, den ene möter där den andre.
«Oⱪ yilan» xu yǝrdǝ uwilaydu, Uning sayisidǝ tuhumlaydu, Balilirini yiƣip baⱪidu. Ⱪorultaz-tapⱪuxlar ⱨǝrbiri ɵz jüpi bilǝn xu yǝrdǝ toplinidu;
16 Söken efter i HERRENS bok och läsen däri; icke ett enda av de djuren skall utebliva, det ena skall icke fåfängt söka det andra. Ty det är hans mun, som bjuder det, det är hans Ande, som samlar dem tillhopa.
Pǝrwǝrdigarning yɵgimǝ kitabidin izdǝp oⱪup baⱪⱪin; Ulardin ⱨeqbiri qüxüp ⱪalmaydu; Ⱨeqⱪaysisining ɵz jorisi kǝm bolmaydu; Qünki Ɵzining aƣzi ularƣa buyruƣan; Uning Ɵz Roⱨi ularni topliƣan.
17 Det är han, som kastar lott för dem, hans hand tillskiftar dem deras mark efter mätsnöre; till evig tid skola de hava den till besittning, från släkte till släkte bo därpå.
Qünki [Pǝrwǝrdigar] Ɵzi ular üqün qǝk taxlap, Ɵz ⱪoli bilǝn zeminƣa tana tartip ularƣa tǝⱪsim ⱪilip bǝrgǝn; Ular uningƣa mǝnggügǝ igidarliⱪ ⱪilidu, Dǝwrdin-dǝwrgiqǝ xu yǝrni makan ⱪilidu.

< Jesaja 34 >