< Jesaja 14 >

1 Ty HERREN skall förbarma sig över Jakob och ännu en gång utvälja Israel och låta dem komma till ro i deras land; och främlingar skola sluta sig till dem och hålla sig till Jakobs hus.
Ahin Pakaijin Jacob son le pah ho chunga hepina aneiding ahi. Israel mite chu a mite hidia a tumbeh a alhen doh thah kit ding ahi. Agam sunguva chengdia ahin lepui kit ding ahi. Chuleh mipi gamtin namtin akona hung diu, Israel mite toh hung kigom khom diu ahi.
2 Och folk skola taga dem och föra dem hem igen; men Israels hus skall lägga dem under sig såsom sin arvedel i HERRENS land, och skall göra dem till trälar och trälinnor. Så skola de få sina fångvaktare till fångar och råda över sina plågare.
Vannoi namtin in Pakai mite ahung kile nadiu va ana panpi soh keidiu, agam uva hung cheng hon Israel te jenle a pangdiu ahi. Israel manna’a anapang hon amaho leh amaho hung kiman tup untin, chuleh Israel in agal miteu chunga vai ahop dingu ahi.
3 Och på den dag då HERREN låter dig få ro från din vedermöda och ångest, och från den hårda träldom som har varit dig pålagd,
Hiche kidangtah nikho le chun, Pakai jin amite lunghem naleh kichatna akon, soh hina leh aki hennao akon choldona apeh diu ahi.
4 då skall du stämma upp denna visa över konungen i Babel, du skall säga: "Vilken ände har icke plågaren fått, vilken ände pinoorten!
Babylon lengpa douna a thu nasei ding, “Mi thahatpa akisumang tai. Henge, na kiletsahna chu akichai tai.
5 HERREN har brutit sönder de ogudaktigas stav, tyrannernas ris,
Ajeh chu Pakai jin nagit louna hattah chu asuchip in, navaihom dihlou chu asukeh in ahi.
6 det ris som i grymhet slog folken med slag på slag, och i vrede härskade över folkslagen med skoningslös förföljelse.
Lunghang in mipi chu akhonna umlou vin na von, chuleh chi le nam ho lunghangin naman chah kheh in, khotona neilou tah in mite nabol genthei e.
7 Hela jorden har nu fått vila och ro; man brister ut i jubel.
Ahin achainan, leiset akicholdon athip chetne. Tun la sa kit thei tante!
8 Själva cypresserna glädja sig över ditt fall, så ock Libanons cedrar: 'Sedan du nu ligger där, drager ingen hitupp för att hugga ned oss.'
Gammanga thingphung ho jengin jong-Cypress thingphung ho leh Lebanon a um Cedar thingphung ho-hiche kipana la hi asadoh uvin: “Nahung phuh lhuh a patnin, eiphuh lhudiu koima hung taponte!”
9 Dödsriket därnere störes i sin ro för din skull, när det måste taga emot dig. Skuggorna där väckas upp för din skull, jordens alla väldige; folkens alla konungar måste stå upp från sina troner. (Sheol h7585)
“Thi umna munna” nahung lhun nin lung kicho thouna aumin ahi. Vannoi lamkai holeh leng len tah ho lhagao chun athinao sottah nungin nangma mu din ading doh sohkei juve. (Sheol h7585)
10 De upphäva alla sin röst och säga till dig: 'Så har då också du blivit maktlös såsom vi, ja, blivit vår like.'
Aw khat tah in ahung peng doh un, “Tun keiho hatlou bangin nang jong nahat jou tapoi!
11 Ned till dödsriket har din härlighet måst fara, och dina harpors buller; förruttnelse är bädden under dig, och maskar äro ditt täcke. (Sheol h7585)
Nahat naleh nathil bol theina toh kivuitha a nahitai, naleng inpi a selangdah gin atan tai. Lung hohi nangdinga ponpha hintin, chuleh lungmul hohi nadinga samul pon ahi.” (Sheol h7585)
12 Huru har du icke fallit ifrån himmelen, du strålande morgonstjärna! Huru har du icke blivit fälld till jorden, du folkens förgörare!
“Vanna kon a iti nahung lhah ham, O valpa ahsi, jingkah chapa! Vannoi a chitin namtin sumangpa, leiset chunga din nolhah in na umtai.
13 Det var du som sade i ditt hjärta: 'Jag vill stiga upp till himmelen; högt ovanför Guds stjärnor vill jag ställa min tron; jag vill sätta mig på gudaförsamlingens berg längst uppe i norr.
Ajeh chu nang le nang na kihou vin, vanna kaltou ving katin, Pathen ahsi ho chung vum'a ka laltouna ki dong kate. Chuleh mol le lhang apat sah lang gamkai gamla tah a avaipon pang inge nati
14 Jag vill stiga upp över molnens höjder, göra mig lik den Högste.'
Vanchung sang penna kakal touding, chungnung penpa toh kabah ding ahi nati.
15 Nej, ned till dödsriket måste du fara, längst ned i graven. (Sheol h7585)
Chusangin, thi umna munna nakipui lhan tin, leiset kotong thuhtah geija nakipui suh ding nahi. (Sheol h7585)
16 De som se dig stirra på dig, de betrakta dig och säga: 'Är detta den man som kom jorden att darra och riken att bäva,
Amitakip in naven tin, adoh diu ahi 'Hichepa hi hilouham leiset hotlinga leh vannoi lenggam jouse kithinga lha achu?
17 den som förvandlade jordkretsen till en öken och förstörde dess städer, den som aldrig frigav sina fångar, så att de fingo återvända hem?'
Amahi hilouham vannoi susea leh agam leiset moh sumang'a chu? Hiche lengpa hilou ham vannoi khopi len tah tah suchim a leh a songkul'a tangho hepina beija bol a chu?
18 Folkens alla konungar ligga allasammans med ära var och en i sitt vilorum;
“namtin lengho loupi tah in ama ama kivui na khuh a alum uvin ahi,
19 men du ligger obegraven och bortkastad, lik en föraktad gren; du ligger där överhöljd av dräpta, av svärdsslagna män, av döda som hava farit ned i gravkammaren, lik ett förtrampat as.
ahin nangma lhan akonna nahung kinodoh ding, pannabei thingbah nabah ding ahi. Mithi long kenga akilho khah banga japi lhan sunga na kileh lhantin, gal a kithat hotoh umkhom ding nahi. Kokhuh sunga nakum suh ding ahi.
20 Du skulle icke såsom de få vila i en grav, ty du fördärvade ditt land och dräpte ditt folk. Om ogärningsmännens avföda skall man aldrig mer tala.
Ahiding dol’n vui jong kivuipon nate, ajeh chu chitin namtin nasumangin chuleh namite jong tamtah nathat in ahi. Hitobang migilou son le pah hon jana leh choisangna amulou hel diu ahitai.
21 Anställen ett blodbad på hans söner för deras fäders missgärning. De få ej stå upp och besitta jorden och fylla jordkretsens yta med städer."
Hiche mipa chate hohi thatdoh gamin! Apa u chonset jeh in thidoh uhen! Amaho kipat doh a vannoi leiset gal asat naova lolhing lou hel diu ahitai. Vannoi khopi len hon jong alo khum joulou hel diu ahitai.
22 Nej, jag skall stå upp emot dem, säger HERREN Sebaot; och jag skall utrota ur Babel både namn och kvarleva, både barn och efterkommande, säger HERREN.
Hichehi vanmi janel Pakai chun aseije: “Keima tah Babylon dou nan kana kipat doh e! Achate le atu achate kasuh mang ding ahi, “tin Pakai jin aseijin ahi.
23 Och jag skall göra det till ett tillhåll för rördrommar och fylla det med sumpsjöar; ja, jag skall bortsopa det med ödeläggelsens kvast, säger HERREN Sebaot.
“Keiman Babylon hi koima umlouna mun kaso a, sumbuchanglit umna mun kasoding ahi. Agam jong chu doplah ngen hiding ahi. Suhgam na muntheh'a agam katheh ngim hel ding ahi. Keima, janel Pakai jin kasei ahi.”
24 HERREN Sebaot har svurit och sagt: Sannerligen, såsom jag har tänkt, så skall det ske, och vad jag har beslutit, det skall fullbordas.
Thaneipen Pakai hiti hin akitep in ahi: “Kathil gon banga hungsoh doh ding ahi. Ka thulhuh banga hung um ding ahi.
25 Jag skall krossa Assur i mitt land, och på mina berg skall jag förtrampa honom. Så skall hans ok bliva borttaget ifrån dem och hans börda tagas av deras skuldra.
Assyria te Israel a aumteng u leh kasuh keh ding; ka mol le lhanga aum teng u leh kachot pha soh kei diu ahi. Ka mite chu amaho soh hita loudiu, anoi uva jong kun talou diu ahi.
26 Detta är det beslut som är fattat mot hela jorden; detta är den hand som är uträckt mot alla folk.
Vannoi leiset adin thilgon khat kaneijin, chitin namtin chunga thutanna umding ahi.
27 Ty HERREN Sebaot har beslutit det; vem kan då göra det om intet? Hans hand är det som är uträckt; vem kan avvända den?
Van janel Pakai chun aphongdoh tai- koi ham athilgon khel theidinga? Akhut ajahteng koiham a sutang jou dinga?”
28 I det år då konung Ahas dog förkunnades följande utsaga:
Hiche thuhil hi leng Ahaz thikum in kahenga ahungin:
29 Gläd dig icke, du filistéernas hela land, över att det ris som slog dig är sönderbrutet; ty från ormens rot skall en basilisk komma fram, och dennes avkomma bliver en flygande drake.
Kipah thanom hih uvin, nangho Philistine te, naki jepnao mol lhon chu abongtai tin-gal eisatpao leng chu athitai. Ajehchu hiche gul a kona chu guhat tah nei gul hung pengdoh kitding, na sumang diu gul hang tah hung umding ahi.
30 De utarmade skola sedan få bete och de fattiga få lägra sig i trygghet; men telningarna från din rot skall jag döda genom hunger, och vad som bliver kvar av dig skall dräpas.
Migenthei te keiman kavah ding; genthei vaichaho lungmonga kicholdo diu ahi. Ahin nangvang nelou chalouva katheh dohding chule amoh cheng jong kasuhmang ding ahi.
31 Jämra dig, du port; ropa, du stad; försmält av ångest, du filistéernas hela land. Ty norrifrån kommer en rök; i fiendeskarornas tåg bliver ingen efter.
Kotpi achun puldou in kap in! Khopi sunga chun lhasetah in kap in! Kichatah in umun, nangho Philistines te! Thanei tah galsat ho sahlang meikhu banga hung kitol diu ahi. Sepai ho khat cheh ahi galsat lungvil a phut ngen ahiuve.
32 Vad skall man då svara det främmande folkets sändebud? Jo, att det är HERREN som har grundat Sion, och att de betryckta bland hans folk där hava sin tillflykt.
Philistine palai ho ipi iseipeh diu ham? Seipeh un, “Pakai in Jerusalem asa doh tai bol gimma umten abang pang dungu kichol do na a ahinnei dingu ahi.

< Jesaja 14 >