Hosea 7

1 När jag vill hela Israel, då uppenbarar sig Efraims missgärning och Samariens ondska. Ty de öva falskhet, tjuvar göra inbrott, rövarskaror plundra på vägarna.

‌ʻI he ʻeku tokanga ke fakamoʻui ʻa ʻIsileli, naʻe toki hā ʻae angahala ʻa ʻIfalemi, pea mo e angakovi ʻa Samēlia: he ʻoku nau fai kākā; pea ʻoku hū ki loto ʻae kaihaʻa, pea ʻoku maumau ʻituʻa ʻe he fakataha ʻoe kau kaihaʻa.

2 Och de betänka icke i sina hjärtan att jag lägger all deras ondska på minnet. De äro nu kringrända av sina egna gärningar, ty dessa hava kommit inför mitt ansikte.

Pea ʻoku ʻikai te nau tokanga ʻi honau loto, ʻoku ou manatu ki heʻenau angakovi kotoa pē: ko eni, ʻoku kāpui ʻakinautolu ʻe heʻenau faianga ʻanautolu; ʻoku ʻi hoku ʻao ia.

3 Med sin ondska bereda de konungen glädje och med sina lögner furstarna.

‌ʻOku nau fakafiefiaʻi ʻae tuʻi ʻi heʻenau angakovi, pea mo e houʻeiki ʻi heʻenau ngaahi loi.

4 Allasammans äro de äktenskapsbrytare; de likna en ugn, upphettad av bagaren, som när han har knådat degen, underlåter att elda, till dess att degen är syrad.

Ko e kau feʻauaki ʻakinautolu kotoa pē: ʻo hangē ko e ngotoʻumu kuo fakaʻafu ʻe he tangata taʻo mā, ʻoku ne tuku ia hili ʻene natu ʻae mā, kaeʻoua ke tupu.

5 På vår konungs dag drucko sig furstarna febersjuka av vin; själv räckte han bespottarna handen.

‌ʻI he ʻaho ʻo hotau tuʻi kuo fakakona ia ʻe he houʻeiki ʻaki ʻae ngaahi hina uaine; naʻa ne mafao hono nima mo e kau manuki.

6 När de med sina anslag hava eldat upp sitt hjärta likasom en ugn, sover bagaren hela natten; men om morgonen brinner elden i ljus låga.

Kuo nau teuteu honau loto hangē ko e ngotoʻumu, ʻi heʻenau kei lama: ʻoku mohe ʻi he pō kotoa ʻenau tangata taʻo mā; ʻi he pongipongi ʻoku vela ia hangē ko e afi ulo.

7 Allasammans äro de heta såsom en ugn och förbränna så sina domare; ja, alla deras konungar falla, ty bland dem finnes ingen som åkallar mig.

‌ʻOku nau vela kotoa pē hangē ko e ngotoʻumu; kuo nau kai ʻo ʻosi ʻenau kau fakamaau; kuo hinga honau ngaahi tuʻi kotoa pē: ʻoku ʻikai ha tokotaha ʻiate kinautolu ʻoku ui kiate au.

8 Efraim beblandar sig med andra folk; Efraim har blivit lik en ovänd kaka.

Kuo fakataha ia mo e kakai ʻa ʻIfalemi; ko e foʻi mā taʻefokihi ʻa ʻIfalemi.

9 Främlingar hava förtärt hans kraft, men han förstår intet; fastän han har fått grå hår, förstår han ändå intet.

Kuo kai hono mālohi ʻe he kau muli, ka ʻoku ʻikai te ne ʻilo; ʻio, ko e louʻulu hinehina ʻoku ʻiate ia ʻi heni mo ʻena, ka ʻoku ʻikai te ne ʻilo ia.

10 Men Israels stolthet vittnar emot honom; de vända icke om till HERREN, sin Gud, och de söka honom ej, allt detta oaktat.

Pea ko e fielahi ʻa ʻIsileli, ʻoku fakatōhifo ia ʻi hono ʻao: pea ʻoku ʻikai te nau tafoki kia Sihova ko honau ʻOtua, pe kumi kiate ia ʻi he ngaahi meʻa ni kotoa pē.

11 Efraim har blivit lik en duva, enfaldig, utan förstånd. Egypten påkalla de, till Assur gå de;

“ʻOku hangē foki ʻa ʻIfalemi ko e lupe vale ʻoku ʻikai hano loto: ʻoku nau ui ki ʻIsipite, pea nau ʻalu ki ʻAsilia.

12 men bäst de gå där, breder jag ut mitt nät över dem och drager dem ned, såsom vore de fåglar under himmelen. Ja, jag skall tukta dem, såsom det redan har sports i deras församling.

‌ʻOka nau ka ʻalu te u fola hoku kupenga kiate kinautolu; te u ʻomi ʻakinautolu ki lalo ʻo hangē ko e fanga manupuna ʻoe langi: te u tautea ʻakinautolu, ʻo fakatatau mo e fanongo ʻa ʻenau fakataha.

13 Ve över dem, ty de hava flytt bort ifrån mig! Fördärv över dem, ty de hava avfallit från mig! Och jag skulle förlossa dem, dem som föra mot mig så lögnaktigt tal!

Malaʻia kiate kinautolu! He kuo nau hola meiate au: fakaʻauha ʻakinautolu! Koeʻuhi kuo nau talangataʻa kiate au: neongo ʻa ʻeku huhuʻi ʻakinautolu, kuo nau lea loi kiate au.

14 De ropa icke till mig av hjärtat, allenast jämra sig på sina läger; de hava ångest för sin säd och sitt vin, men de äro gensträviga mot mig.

Pea ʻoku ʻikai te nau tangi kiate au, ʻaki honau loto ʻi heʻenau kaila ʻi honau mohenga: ʻoku nau fakataha ʻakinautolu ki he koane mo e uaine, pea ʻoku nau angatuʻu kiate au.

15 Det var jag som undervisade dem och stärkte deras armar, men de hava ont i sinnet mot mig.

Neongo ʻeku nonoʻo mo fakamālohi honau nima, ka ʻoku nau filioʻi kovi kiate au.

16 De vända om, men icke till den som är därovan; de äro lika en båge som sviker. Deras furstar skola falla genom svärd, därför att deras tungor äro så hätska. Då skall man bespotta dem i Egyptens land.

‌ʻOku nau tafoki, kae ʻikai ki he Fungani Māʻolunga: ʻoku nau hangē ko e kaufana kākā: ʻe tō ʻi he heletā honau houʻeiki, ko e meʻa ʻi he ʻita ʻa honau ʻelelo; ko honau manuki eni ʻi he fonua ko ʻIsipite.