Hosea 7

1 När jag vill hela Israel, då uppenbarar sig Efraims missgärning och Samariens ondska. Ty de öva falskhet, tjuvar göra inbrott, rövarskaror plundra på vägarna.

Na da Na fi Isala: ili amo bu uhinisimusa: amola ili bu bagade gaguma: ne hamomusa: dawa: sea, Na da ilia wadela: i hou hamonanebe fawane ba: sa. Ilia enoma enoma wamolasa. Ilia da inia diasu gadelale sa: ili, wamolasa. Ilia logoga eno dunu gagulaligili, liligi wamolasa.

2 Och de betänka icke i sina hjärtan att jag lägger all deras ondska på minnet. De äro nu kringrända av sina egna gärningar, ty dessa hava kommit inför mitt ansikte.

Na da ilia wadela: i hou hame gogolemu. Be ilia da amoga hamedafa dawa: Ilia wadela: i hou da ilia hou huluane sisiga: sa. Amola Na da amo wadela: i hou ayale ba: lumu hamedei.”

3 Med sin ondska bereda de konungen glädje och med sina lögner furstarna.

Hina Gode da amane sia: sa, “Dunu da wadela: le ilegele, hina bagade amola ea ouligisu dunu ilima ogogosa.

4 Allasammans äro de äktenskapsbrytare; de likna en ugn, upphettad av bagaren, som när han har knådat degen, underlåter att elda, till dess att degen är syrad.

Ilia huluane da odoga: su dunu. Ilia higa: i hou da laluga gobele nasu ganodini ginabisibi agoane gala. Agi ga: gi hamosu dunu da falaua momagele, agi ga: gi egegema: ne, lalu gegesosa. Amo ogogosu dunu ilia hou da agoaiwane gala.

5 På vår konungs dag drucko sig furstarna febersjuka av vin; själv räckte han bespottarna handen.

Ilia da hina bagade ea lolo nabe esoga, hina bagade amola ea ouligisu dunu ilima waini hano bagade iabeba: le, hina amola ea ouligisu dunu da feloale amola gagaoui agoane ba: i.

6 När de med sina anslag hava eldat upp sitt hjärta likasom en ugn, sover bagaren hela natten; men om morgonen brinner elden i ljus låga.

Dafawane! Ilia da wadela: i ilegei hamobeba: le, gobele nasu lalu agoane nesu. Gasi afaega ilia ougi da nenanu, hahabe lalu agoane heloa: gala: i.

7 Allasammans äro de heta såsom en ugn och förbränna så sina domare; ja, alla deras konungar falla, ty bland dem finnes ingen som åkallar mig.

Ilia ougi da gia: i bagadeba: le, ilia da ilia ouligisu dunu fane lelegei. Ilia hina bagade huluane da eno baligia enoenoia fane lelegei dagoi ba: i, be dunu afae da Nama ili fidima: ne hamedafa sia: ne gadosa.”

8 Efraim beblandar sig med andra folk; Efraim har blivit lik en ovänd kaka.

Hina Gode da amane sia: sa, “Isala: ili dunu da agi ga: gi gogobei agoane gala. Ilia da ili sisiga: le fifi asi gala da ili fidimu dawa: sa.

9 Främlingar hava förtärt hans kraft, men han förstår intet; fastän han har fått grå hår, förstår han ändå intet.

Be ilia ga fi ili fidimu dawa: beba: le, ilila: gasa da fisi dagoi ba: sa. Be amo ilia hame dawa: Ilia eso da mugamu gadenei, be amo ilia hame dawa:

10 Men Israels stolthet vittnar emot honom; de vända icke om till HERREN, sin Gud, och de söka honom ej, allt detta oaktat.

Isala: ili fi dunu ilia gasa fi hou da fedege agoane ilima diwaneya udidisa. Se nabasu hou bagade da ilima doaga: i dagoi. Be amo mae dawa: le, ilia da Na, ilia Hina Gode, Nama hame sinidigi.

11 Efraim har blivit lik en duva, enfaldig, utan förstånd. Egypten påkalla de, till Assur gå de;

Isala: ili da gagaoui musuni defele, udigili dadoula hahagila ahoa. Degabo ilia da Idibidi ilia ili fidima: ne wele adole ba: sa. Amalu, ilia Asilia amoma hehenasa.

12 men bäst de gå där, breder jag ut mitt nät över dem och drager dem ned, såsom vore de fåglar under himmelen. Ja, jag skall tukta dem, såsom det redan har sports i deras församling.

Be ilia da sio agoane baligili ahoasea, Na da ili gagulaligima: ne, efega ididiginisimu. Ilia wadela: i hou bagade hamobeba: le, Na da ilima se imunu.

13 Ve över dem, ty de hava flytt bort ifrån mig! Fördärv över dem, ty de hava avfallit från mig! Och jag skulle förlossa dem, dem som föra mot mig så lögnaktigt tal!

Ilia da wadela: lesi dagoi ba: mu! Ilia da Na yolesiagai amola Nama lelei dagoi. Ilia da wadela: lesi dagoi ba: mu! Na da ili gaga: musa: dawa: i, be ilia da Nama ogogole fawane nodone sia: ne gadosu.

14 De ropa icke till mig av hjärtat, allenast jämra sig på sina läger; de hava ångest för sin säd och sitt vin, men de äro gensträviga mot mig.

Ilia da Nama moloiwane hame sia: ne gadoi. Be ilia da udigili hame lalegagui dunu agoane, ili gobele gisalu gagala: sa amola a: iya gusa: sa. Ilia da gagoma amola waini hano adole ba: ma: ne sia: ne gadosea, ilia da hame lalegagui dunu agoane ilia da: i fofa: ginisisa. Dafawane! Ilia da lelesu dunudafa!

15 Det var jag som undervisade dem och stärkte deras armar, men de hava ont i sinnet mot mig.

Na da ili fofoi amola ilima gasa i. Be ilia da Na wadela: ma: ne ilegesu.

16 De vända om, men icke till den som är därovan; de äro lika en båge som sviker. Deras furstar skola falla genom svärd, därför att deras tungor äro så hätska. Då skall man bespotta dem i Egyptens land.

Ilia da Na yolesili, gasa hame ogogosu ‘gode’ ilima fa: no bobogelalu. Ilia da guga: loi oulali defele, molole hamomu hamedei. Ilia ouligisu dunu da gasa fili sia: beba: le, ilia da ludulala se nabawene bogomu. Amasea Idibidi dunu da oumu.