< Hosea 4 >
1 Hören HERRENS ord, I Israels barn. Ty HERREN har sak med landets inbyggare, eftersom ingen sanning och ingen kärlek och ingen Guds kunskap finnes i landet.
Nangcae Israel caanawk, Angraeng ih lok to tahngai oh: loktang lok om ai, palungnathaih om ai boeh moe, prae thungah Sithaw panoekhaih to om ai boeh pongah, prae thung kaom kaminawk hoi Angraeng lok angaekhaih to oh boeh.
2 Man svär och ljuger, man mördar och stjäl och begår äktenskapsbrott; man far fram på våldsverkares vis, och blodsdåd följer på blodsdåd.
Kasae thuihaih, lok amlaihaih, kami humhaih, paqukhaih, daan ai ah zae sakhaih, angsum thai ai ah ohhaih, ahmuen kruekah athii palonghaih to oh.
3 Därför ligger landet sörjande, och allt som lever där försmäktar både djuren på marken och fåglarna under himmelen; själva fiskarna i havet förgås.
To pongah prae loe palungsae ueloe, a thungah kaom kaminawk thazok o boih tih, moisannawk, van ih tavaanawk, tuipui thung ih tanganawk doeh dueh o boih tih.
4 Dock bör man icke så mycket gå till rätta med någon annan eller förebrå honom, eller förebrå ditt folk, som man bör gå till rätta med prästen.
Toe mi kawbaktih doeh zaehaih net o hmah, mi doeh pakung o hmah; nang ih kaminawk loe qaima hoi angzoeh koeh kami ah oh o.
5 Ja, du skall komma på fall om dagen, på fall skall ock profeten komma jämte dig om natten, jämväl din moder skall jag förgöra.
To pongah nang loe athun naah amthaek ueloe, tahmaa doeh nangcae hoi nawnto aqum ah amthaek tih, nam no to ka dueksak han.
6 Det är förbi med mitt folk, därför att det ej får någon kunskap. Men eftersom du har förkastat kunskap, därför skall ock jag förkasta dig, så att du upphör att vara min präst. Och såsom du har förgätit din Guds lag, så skall ock jag förgäta dina barn.
Panoekhaih tawn o ai pongah, kai ih kaminawk loe amro o boeh. Panoekhaih to na vah ving boeh pongah, nang loe qaima ah kang tapom mak ai boeh; na Sithaw mah patuk ih lok to na pahnawt ving boeh pongah, na caanawk to ka pahnawt toeng han.
7 Ju mer de hava fått växa till, dess mer hava de syndat mot mig; men deras ära skall jag förbyta i skam.
Nihcae pung o naah, ka nuiah zaehaih sak o aep aep; to pongah nihcae lensawkhaih to azathaih ah kang coengsak ving han.
8 Av mitt folks synd föda de sig, och till dess missgärning står deras begår.
Nihcae loe kai kaminawk ih zaehaih to caak o, palungthin doeh nihcae zaehaih nuiah a suek o.
9 Men nu skall det gå prästen och folket lika: jag skall hemsöka dem för deras vägar, och för deras gärningar skall jag vedergälla dem.
To pongah kaminawk nuiah sak ih baktih toengah, qaima nuiah doeh ka sak han; a caeh o ih loklamnawk baktiah nihcae to dan ka paek moe, a sak o ih hmuen baktih toengah nihcae han tangqum ka paek han.
10 När de äta, skola de icke bliva mätta, och genom sitt lösaktiga leverne skola de ej föröka sig; de hava ju upphört att hålla sig till HERREN.
Nihcae loe buh caa o tih, toe boep o mak ai; nihcae mah Angraeng to caeh o taak pongah, tangzat zaw kami baktiah om o tih, angpung o mak ai.
11 Lösaktighet och vin och must taga bort förståndet.
Tangzat zawhhaih, misurtui hoi misurtui kangtha mah palungthin amkhraengsak.
12 Mitt folk frågar sin stock till råds och vill hämta besked av sin stav; ty en trolöshetens ande har fört dem vilse, så att de i trolös avfällighet hava lupit bort ifrån sin Gud.
Kai ih kaminawk loe a sak o cop ih krang khaeah lokdueng o moe, angmacae ih cung mah nihcae hanah lokthuih pae. Tangzat zawh koehhaih palungthin mah nihcae loklam amkhraengsak, nihcae loe angmacae ih Sithaw to caeh o taak moe, tangzat zawh o.
13 På bergens toppar frambära de offer, och på höjderna tända de offereld, under ekar, popplar och terebinter, eftersom skuggan där är så god. Så bliva edra döttrar skökor, och edra söners hustrur äktenskapsbryterskor.
Nihcae loe mae nuiah hmuen paekhaih to sak o, tahlip hoih pongah mae nui ih oak thingkung, poplar thingkung hoi kasang thingkung tlim ah hmuihoih to a thlaek o. To pongah na canunawk tangzat zaw o ueloe, na zunawk doeh sava laep ah zaehaih sah o tih.
14 Dock kan jag icke straffa edra döttrar för att de äro skökor, eller edra söners hustrur för att de äro äktenskapsbryterskor, ty männen själva gå ju avsides med skökor, och offra med tempeltärnor. Så löper folket, som intet förstår, till sin undergång.
Nangcae doeh tangzat zaw kaminawk hoiah nang kom o moe, tangzat zawhhaih ahmuen ah hmuenpaekhaih na sak o pongah, na canunawk mah tangzat zawh o moe, na zunawk mah sava laep ah zaehaih sak o naah, nihcae to dan ka paek mak ai. To pongah panoekhaih tawn ai kaminawk loe amtimh o tih.
15 Om nu du Israel vill bedriva din otukt, så må dock Juda icke ådraga sig skuld. Kommen då icke till Gilgal, dragen ej upp till Bet-Aven, och svärjen icke: "Så sant HERREN lever."
Nang, Israel loe tangzat zaw kami hoi kanawm na caeng, toe Judah to zaesak hmah; nang loe Gilgal ah angzo hmah, Beth Aven ah doeh caeh hmah loe, Angraeng loe hing, tiah doeh lokkamhaih to sah hmah.
16 Om Israel spjärnar emot såsom en obändig ko, månne HERREN ändå skall föra dem i bet såsom lamm i vida öknen
Israel caanawk loe maitaw tala hnuk angnawn baktiah hnuk angnawn o; vaihi loe nihcae to Angraeng mah qam kahoih ahmuen kakawk ah pacah ih tuu baktiah pacah mak ai boeh.
17 Nej, Efraim står i förbund med avgudar; må han då fara!
Ephraim loe sakcop ih krangnawk to bok pongah, angmabueng ah om nasoe.
18 Deras dryckenskap är omåttlig. hejdlöst bedriva de sin otukt; de som skulle vara landets sköldar älska vad skamligt är.
Nihcae loe mu kathaw tui to naek o moe, anghak ai ah tangzat to zawh o: anih ukkungnawk loe azat thok hmuen to sak han koeh o.
19 Men en stormvind skall fatta dem med sina vingar, och de skola komma på skam med sina offer.
Anih loe pakhraeh hoi nawnto takhi mah hmut ving tih, nihcae loe a sak o ih hmuen pongah azathaih tong o tih.