Hebreerbrevet 1

1 Sedan Gud fordom många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna,

God, who, at sundry times and in divers manners, spoke in times past to the fathers by the prophets, last of all,

2 har han nu, på det yttersta av denna tid, talat till oss genom sin Son, som han har insatt till arvinge av allt, genom vilken han ock har skapat världen. (aiōn g165)

In these days hath spoken to us by his Son, whom he hath appointed heir of all things, by whom also he made the world. (aiōn g165)

3 Och eftersom denne är hans härlighets återsken och hans väsens avbild och genom sin makts ord bär allt, har han -- sedan han hade utfört en rening från synderna -- satt sig på Majestätets högra sida i höjden.

Who being the brightness of his glory, and the figure of his substance, and upholding all things by the word of his power, making purgation of sins, sitteth on the right hand of the majesty on high.

4 Och han har blivit så mycket större än änglarna som det namn han har ärvt är förmer än deras.

Being made so much better than the angels, as he hath inherited a more excellent name than they.

5 Ty till vilken av änglarna har han någonsin sagt: "Du är min Son, jag har i dag fött dig"? eller: "Jag skall vara hans Fader, och han skall vara min Son"?

For to which of the angels hath he said at any time, Thou art my Son, today have I begotten thee? And again, I will be to him a Father, and he shall be to me a Son?

6 Likaså säger han, med tanke på den tid då han åter skall låta den förstfödde inträda i världen: "Och alla Guds änglar skola tillbedja honom."

And again, when he bringeth in the first begotten into the world, he saith: And let all the angels of God adore him.

7 Och medan han om änglarna säger: "Han gör sina änglar till vindar och sina tjänare till eldslågor",

And to the angels indeed he saith: He that maketh his angels spirits, and his ministers a flame of fire.

8 säger han om Sonen: "Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen, och rättvisans spira är ditt rikes spira. (aiōn g165)

But to the Son: Thy throne, O God, is for ever and ever: a sceptre of justice is the sceptre of thy kingdom. (aiōn g165)

9 Du har älskat rättfärdighet och hatat orättfärdighet; därför, o Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder";

Thou hast loved justice, and hated iniquity: therefore God, thy God, hath anointed thee with the oil of gladness above thy fellows.

10 så ock: "Du, Herre, lade i begynnelsen jordens grund, och himlarna äro dina händers verk;

And: Thou in the beginning, O Lord, didst found the earth: and the works of thy hands are the heavens.

11 de skola förgås, men du förbliver; de skola alla nötas ut såsom en klädnad,

They shall perish, but thou shalt continue: and they shall all grow old as a garment.

12 och såsom en mantel skall du hoprulla dem; såsom en klädnad skola de ock bytas om. Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände."

And as a vesture shalt thou change them, and they shall be changed: but thou art the selfsame, and thy years shall not fail.

13 Och till vilken av änglarna har han någonsin sagt: "Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall"?

But to which of the angels said he at any time: Sit on my right hand, until I make thy enemies thy footstool?

14 Äro de icke allasammans tjänsteandar, som sändas ut till tjänst för deras skull som skola få frälsning till arvedel?

Are they not all ministering spirits, sent to minister for them, who shall receive the inheritance of salvation?