< Hebreerbrevet 1 >

1 Sedan Gud fordom många gånger och på många sätt hade talat till fäderna genom profeterna,
Bůh mluvil odedávna k otcům mnoha různými způsoby prostřednictvím proroků a odhaloval jim postupně své plány.
2 har han nu, på det yttersta av denna tid, talat till oss genom sin Son, som han har insatt till arvinge av allt, genom vilken han ock har skapat världen. (aiōn g165)
V tomto posledním čase k nám promluvil ve svém Synu. Boží Syn je podivuhodná bytost. Bůh mu vše dal a skrze něho stvořil svět a vše, co je v něm. (aiōn g165)
3 Och eftersom denne är hans härlighets återsken och hans väsens avbild och genom sin makts ord bär allt, har han -- sedan han hade utfört en rening från synderna -- satt sig på Majestätets högra sida i höjden.
On vyzařuje Boží lásku. Každý jeho čin a každé jeho slovo dosvědčuje, že je Bůh. Řídí vesmír podmanivou silou svého rozkazu. Zemřel, aby očistil naše svědomí od všech hříchů, vstal z mrtvých a pak se posadil na čestné místo u Boha.
4 Och han har blivit så mycket större än änglarna som det namn han har ärvt är förmer än deras.
Boží Syn převyšuje i Boží posly – anděly. Jeho jméno to dokazuje.
5 Ty till vilken av änglarna har han någonsin sagt: "Du är min Son, jag har i dag fött dig"? eller: "Jag skall vara hans Fader, och han skall vara min Son"?
Vždyť Bůh nikdy neřekl andělu: „Ty jsi můj Syn, kterého jsem dnes zplodil.“Ani: „Budu mu otcem a on mi bude synem.“
6 Likaså säger han, med tanke på den tid då han åter skall låta den förstfödde inträda i världen: "Och alla Guds änglar skola tillbedja honom."
Ale když uvádí svého prvorozeného Syna na zem, říká: „Ať se mu klanějí všichni Boží andělé.“
7 Och medan han om änglarna säger: "Han gör sina änglar till vindar och sina tjänare till eldslågor",
Bůh mluví o svých andělích jako o vanutí větru a plamenech ohně,
8 säger han om Sonen: "Gud, din tron förbliver alltid och evinnerligen, och rättvisans spira är ditt rikes spira. (aiōn g165)
ale o svém Synu říká: „Ty budeš, Bože, vládnout navzdory všem změnám a tvoje vláda bude spravedlivá. (aiōn g165)
9 Du har älskat rättfärdighet och hatat orättfärdighet; därför, o Gud, har din Gud smort dig med glädjens olja mer än dina medbröder";
Miluješ spravedlnost a nenávidíš svévoli. Proto ti Bůh učinil radost a vyvýšil tě nad tvé druhy.“
10 så ock: "Du, Herre, lade i begynnelsen jordens grund, och himlarna äro dina händers verk;
„Ty jsi, Pane, na počátku učinil zemi a nebesa jsou dílo tvých rukou.
11 de skola förgås, men du förbliver; de skola alla nötas ut såsom en klädnad,
Nebesa se rozplynou, ale ty zůstaneš.
12 och såsom en mantel skall du hoprulla dem; såsom en klädnad skola de ock bytas om. Men du är densamme, och dina år skola icke hava någon ände."
Obnosí se jako plášť a jednou je odložíš a vyměníš. Ty však nezestárneš a nezahyneš.“
13 Och till vilken av änglarna har han någonsin sagt: "Sätt dig på min högra sida, till dess jag har lagt dina fiender dig till en fotapall"?
Bůh nikdy nevyzval žádného anděla, aby se posadil na čestné místo nedaleko něho, dokud mu nepodrobí všechny nepřátele.
14 Äro de icke allasammans tjänsteandar, som sändas ut till tjänst för deras skull som skola få frälsning till arvedel?
Andělé jsou jen duchovní poslové, kteří jsou vysíláni, aby pečovali o ty, kterým se má dostat spásy jako dědictví.

< Hebreerbrevet 1 >