Hebreerbrevet 6
1 Låtom oss därför lämna bakom oss de första grunderna av läran om Kristus och gå framåt mot det som hör till fullkomningen; låtom oss icke åter lägga grunden med bättring från döda gärningar och med tro på Gud,
ⲁ̅ⲈⲐⲂⲈⲪⲀⲒ ⲈⲀⲚⲬⲰ ⲚⲤⲰⲚ ⲘⲠⲤⲀϪⲒ ⲚⲦⲀⲢⲬⲎ ⲘⲠⲬⲢⲒⲤⲦⲞⲤ ⲘⲀⲢⲈⲚⲒ ⲈⲠⲒϪⲰⲔ ⲚⲤⲈⲢⲰϦⲦ ⲘⲘⲞⲚ ⲀⲚ ⲈⲨⲤⲈⲚϮ ⲚⲦⲈⲞⲨⲘⲈⲦⲀⲚⲞⲒⲀ ⲈⲂⲞⲖ ϨⲀ ϨⲀⲚϨⲂⲎⲞⲨⲒ ⲈⲨⲘⲰⲞⲨⲦ ⲚⲈⲘ ⲞⲨⲚⲀϨϮ ⲈⲪⲚⲞⲨϮ.
2 med undervisning om dop och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och en evig dom. (aiōnios g166)
ⲃ̅ⲚⲈⲘ ⲞⲨⲤⲂⲰ ⲚⲦⲈϨⲀⲚϬⲒⲰⲘⲤ ⲚⲈⲘ ⲞⲨⲬⲀϪⲒϪ ⲈϪⲰⲞⲨ ⲚⲈⲘ ⲞⲨⲀⲚⲀⲤⲦⲀⲤⲒⲤ ⲚⲦⲈⲚⲒⲢⲈϤⲘⲰⲞⲨⲦ ⲚⲈⲘ ⲞⲨⲔⲢⲒⲤⲒⲤ ⲚⲈⲚⲈϨ. (aiōnios g166)
3 Ja, detta vilja vi göra, såframt Gud eljest tillstädjer det.
ⲅ̅ⲞⲨⲞϨ ⲪⲀⲒ ⲈⲚⲈⲀⲒϤ ⲈϢⲰⲠ ⲀⲢⲈϢⲀⲚ ⲠϬⲞⲒⲤ ⲞⲨⲀϨⲤⲀϨⲚⲒ.
4 Ty dem till vilka ljuset en gång har kommit, och som hava smakat den himmelska gåvan och blivit delaktiga av helig ande,
ⲇ̅ⲞⲨⲘⲈⲦⲀⲦϪⲞⲘ ⲄⲀⲢ ⲦⲈ ⲚⲦⲈⲚⲎ ⲈⲦⲀⲨϬ ⲒⲘⲪⲞⲨⲰⲒⲚⲒ ⲚⲞⲨⲤⲞⲠ ⲈⲀⲨϪⲈⲘϮⲠⲒ ⲚⲆⲰⲢⲈⲀ ⲚⲦⲈⲦⲪⲈ ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨⲈⲢϢⲪⲎⲢ ⲈⲠⲒⲠⲚⲈⲨⲘⲀⲈⲐⲞⲨⲀⲂ
ⲉ̅ⲞⲨⲞϨ ⲀⲨϪⲈⲘϮⲠⲒ ⲘⲠⲒⲤⲀϪⲒ ⲈⲐⲚⲀⲚⲈϤ ⲚⲦⲈⲪⲚⲞⲨϮ ⲚⲈⲘ ⲚⲒϪⲞⲘ ⲚⲦⲈⲠⲒⲈⲚⲈϨ ⲈⲐⲚⲎⲞⲨ. (aiōn g165)
6 men som ändå hava avfallit -- dem är det omöjligt att återföra till ny bättring, eftersom de på nytt korsfästa Guds Son åt sig och utsätta honom för bespottelse.
ⲋ̅ⲞⲨⲞϨ ⲚⲤⲈϨⲈⲒ ⲚⲤⲈⲈⲢⲂⲈⲢⲒ ⲞⲚ ⲈⲨⲘⲈⲦⲀⲚⲞⲒⲀ ⲈⲨⲒϢⲒ ⲘⲠϢⲎⲢⲒ ⲘⲪⲚⲞⲨϮ ⲚⲰⲞⲨ ⲘⲘⲀⲨⲀⲦⲞⲨ ⲚⲔⲈⲤⲞⲠ ⲤⲈⲒⲢⲒ ⲘⲘⲞϤ ⲚⲤⲢⲀϨ.
7 Det är ju så, att den jord som indricker regnet, när det titt och ofta strömmar ned däröver, och som framalstrar växter, dem till gagn för vilkas räkning den brukas, den jorden får välsignelse från Gud.
ⲍ̅ⲠⲒⲔⲀϨⲒ ⲄⲀⲢ ⲈⲦⲤⲰ ⲘⲠⲒⲘⲞⲨⲚϨⲰⲞⲨ ⲈⲐⲚⲎ ⲞⲨ ⲈϦⲢⲎⲒ ⲈϪⲰϤ ⲚⲞⲨⲘⲎϢ ⲚⲤⲞⲠ ⲈϤⲘⲒⲤⲒ ⲚⲞⲨⲤⲒⲘ ⲈⲚⲀⲚⲈϤ ⲚⲚⲎ ⲈⲦⲀⲨⲒⲢⲒ ⲚⲦⲈϤⲒⲈⲪⲞⲨⲰⲒ ⲈⲐⲂⲎⲦⲞⲨ ϢⲀϤϬⲒ ⲘⲠⲒⲤⲘⲞⲨ ⲚⲦⲈⲪⲚⲞⲨϮ.
8 Den åter som bär törne och tistel, den är ingenting värd och är förbannelsen nära, och slutet bliver att den avbrännes med eld.
ⲏ̅ⲀϤϢⲀⲚⲒⲚⲒ ⲆⲈ ⲈⲂⲞⲖ ⲚϨⲀⲚϢⲞⲚϮ ⲚⲈⲘ ϨⲀⲚⲤⲞⲨⲢⲒ ⲞⲨⲀⲦϢⲀⲨ ⲠⲈ ⲞⲨⲞϨ ϤϦⲈⲚⲦ ⲈⲠⲤⲀϨⲞⲨⲒ ⲪⲎ ⲈⲦⲈⲦⲈϤϦⲀⲈ ⲚⲀϢⲰⲠⲒ ⲈⲠⲢⲞⲔϨϤ.
9 Men i fråga om eder, I älskade, äro vi vissa om vad bättre är, och vad som länder till frälsning, om vi ock nu tala på detta sätt.
ⲑ̅ⲠⲈⲚϨⲎⲦ ⲆⲈ ⲐⲎⲦ ⲈⲐⲂⲈ ⲐⲎⲚⲞⲨ ⲚⲀⲘⲈⲚⲢⲀϮ ϦⲀ ⲚⲎ ⲈⲦⲤⲰⲦⲠ ⲚⲈⲘ ⲚⲎ ⲈⲦϦⲈⲚⲦ ⲈⲠⲒⲞⲨϪⲀⲒ ⲒⲤϪⲈ ⲆⲈ ⲦⲈⲚⲈⲢⲠⲔⲈⲤⲀϪⲒ ⲘⲠⲀⲒⲢⲎϮ.
10 Ty Gud är icke orättvis, så att han förgäter vad I haven verkat, och vilken kärlek I bevisaden mot hans namn, då I tjänaden de heliga, såsom I ännu gören.
ⲓ̅ⲚⲞⲨⲢⲈϤϬⲒⲚϪⲞⲚⲤ ⲄⲀⲢ ⲀⲚ ⲠⲈ ⲪⲚⲞⲨϮ ϪⲈ ⲚⲦⲈϤⲈⲢⲠⲰⲂϢ ⲘⲠⲈⲦⲈⲚϨⲰⲂ ⲚⲈⲘ ⲠϦⲒⲤⲒ ⲚⲦⲈⲦⲈⲚⲀⲄⲀⲠⲎ ⲐⲀⲒ ⲈⲦⲀⲢⲈⲦⲈⲚⲞⲨⲞⲚϨⲤ ⲈⲂⲞⲖ ϦⲈⲚⲠⲈϤⲢⲀⲚ ⲈⲀⲦⲈⲦⲈⲚϢⲈⲘϢⲒ ⲚⲚⲒⲀⲄⲒⲞⲤ ⲞⲨⲞϨ ⲦⲈⲦⲈⲚϢⲈⲘϢⲒ ⲞⲚ.
11 Men vår åstundan är att var och en av eder visar samma nit att intill änden bevara full visshet i sitt hopp,
ⲓ̅ⲁ̅ⲦⲈⲚⲞⲨⲰϢ ⲆⲈ ⲚⲦⲈⲠⲒⲞⲨⲀⲒ ⲠⲒⲞⲨⲀⲒ ⲘⲘⲰⲦⲈⲚ ⲞⲨⲰⲚϨ ⲈⲂⲞⲖ ⲚⲦⲀⲒⲤⲠⲞⲨⲆⲎ ϦⲈⲚⲠϪⲰⲔ ⲚⲦⲈⲦⲀⲒϨⲈⲖⲠⲒⲤ ϢⲀ ϦⲀⲈ.
12 så att I icke bliven tröga, utan bliven efterföljare åt dem som genom tro och tålamod få till arvedel vad utlovat är.
ⲓ̅ⲃ̅ϨⲒⲚⲀ ϪⲈ ⲚⲚⲈⲦⲈⲚϢⲰⲠⲒ ⲈⲢⲈⲦⲈⲚϢⲰⲚⲒ ⲚⲦⲈⲦⲈⲚϢⲰⲠⲒ ⲆⲈ ⲈⲢⲈⲦⲈⲚⲞⲚⲒ ⲚⲚⲎ ⲈⲦⲀⲨⲈⲢⲔⲖⲎ ⲢⲞⲚⲞⲘⲒⲚ ⲚⲚⲒⲰϢ ⲈⲂⲞⲖ ϨⲒⲦⲈⲚ ⲪⲚⲀϨϮ ⲚⲈⲘ ϮⲘⲈⲦⲢⲈϤⲰⲞⲨ ⲚϨⲎⲦ.
13 Ty när Gud gav löftet åt Abraham, svor han vid sig själv -- eftersom han icke hade någon högre att svärja vid --
ⲓ̅ⲅ̅ⲈⲦⲀ ⲪⲚⲞⲨϮ ⲰϢ ⲄⲀⲢ ⲚⲀⲂⲢⲀⲀⲘ ⲈⲠⲒⲆⲎ ⲚⲈⲘⲦⲞⲚ ⲔⲈⲞⲨⲀⲒ ⲈϤϬⲞⲤⲒ ⲠⲈ ⲈⲐⲢⲈϤⲰⲢⲔ ⲘⲘⲞϤ ⲀϤⲰⲢⲔ ⲘⲘⲞϤ ⲘⲘⲒⲚ ⲘⲘⲞϤ
14 och sade: "Sannerligen, jag skall rikligen välsigna dig och storligen föröka dig."
ⲓ̅ⲇ̅ⲈϤϪⲰ ⲘⲘⲞⲤ ϪⲈ ϦⲈⲚⲞⲨⲤⲘⲞⲨ ϮⲚⲀⲤⲘⲞⲨ ⲈⲢⲞⲔ ⲞⲨⲞϨ ϦⲈⲚⲞⲨⲀϢⲀⲒ ϮⲚⲀⲐⲢⲈ ⲠⲈⲔϪⲢⲞϪ ⲀϢⲀⲒ.
15 Och när denne tåligt förbidade, fick han så vad utlovat var.
ⲓ̅ⲉ̅ⲞⲨⲞϨ ⲠⲀⲒⲢⲎϮ ⲈⲦⲀϤⲰⲞⲨ ⲚϨⲎⲦ Ⲁ- ⲦⲞⲦϤ ϢⲀϢⲚⲒ ⲈⲠⲒⲰϢ.
16 Människor svärja ju vid den som är högre än de, och eden tjänar dem till bekräftelse och gör en ände på all tvist.
ⲓ̅ⲋ̅ⲚⲒⲢⲰⲘⲒ ⲘⲈⲚ ⲄⲀⲢ ϢⲀⲨⲰⲢⲔ ⲚⲀϨⲢⲈⲚ ⲚⲒⲚⲒϢϮ ⲈⲢⲰⲞⲨ ⲞⲨⲞϨ ⲠϪⲰⲔ ⲚⲀⲚⲦⲒⲖⲞⲄⲒⲀ ⲚⲒⲂⲈⲚ ⲞⲨⲦⲀϪⲢⲞ ⲚⲰⲞⲨ ⲠⲈ ⲠⲒⲀⲚⲀϢ.
17 Därför, när Gud ville för dem som skulle få till arvedel vad löftet innebar ännu kraftigare bevisa oryggligheten av sitt rådslut, lade han därtill en ed.
ⲓ̅ⲍ̅ⲚϨⲢⲎⲒ ⲆⲈ ϦⲈⲚⲪⲀⲒ ⲚϨⲞⲨⲞ ⲈⲢⲈ ⲪⲚⲞⲨϮ ⲞⲨⲰϢ ⲈⲦⲀⲘⲈ ⲚⲒⲔⲖⲎⲢⲞⲚⲞⲘⲞⲤ ⲚⲦⲈⲠⲒⲰϢ ⲈϮⲘⲈⲦⲀⲦⲞⲨⲰⲦⲈⲂ ⲚⲦⲈⲠⲈϤⲤⲞϬⲚⲒ ⲀϤⲈⲢⲘⲈⲤⲒⲦⲎ ⲤϦⲈⲚ ⲞⲨⲀⲚⲀϢ
18 Så skulle vi genom två oryggliga utsagor, i vilka Gud omöjligen kunde ljuga, undfå en kraftig uppmuntran, vi som hava sökt vår räddning i att hålla fast vid det hopp som ligger framför oss.
ⲓ̅ⲏ̅ϨⲒⲚⲀ ⲈⲂⲞⲖ ϨⲒⲦⲈⲚ ϨⲰⲂ ⲂⲚⲀⲐⲞⲨⲰⲦⲈⲂ ⲚⲀⲒ ⲈⲦⲈ ⲘⲘⲞⲚ ϢϪⲞⲘ ⲚⲦⲈⲪⲚⲞⲨϮ ϪⲈ ⲘⲈⲐⲚⲞⲨϪ ⲚϦⲎⲦⲞⲨ ⲚⲦⲈⲚⲬⲰ ⲚⲀⲚ ⲚⲞⲨⲚⲞⲘϮ ⲈⲤϪⲞⲢ ϦⲀ ⲚⲎ ⲈⲦⲀⲨⲪⲰⲦ ϨⲀⲢⲞϤ ⲈⲀⲘⲞⲚⲒ ⲚϮϨⲈⲖⲠⲒⲤ ⲈⲦⲬⲎ ⲚⲀϨⲢⲀⲚ.
19 I det hoppet hava vi ett säkert och fast själens ankare, som når innanför förlåten,
ⲓ̅ⲑ̅ⲐⲀⲒ ⲈⲦⲈⲚⲦⲀⲚ ⲘⲘⲀⲨ ⲘⲪⲢⲎϮ ⲚⲞⲨⲀⲨϪⲀⲖ ⲚⲦⲈⲦⲈⲚⲮⲨⲬⲎ ⲈϤⲞⲒ ⲚⲀⲦϢⲞϤⲦ ⲞⲨⲞϨ ⲈϤⲦⲀϪⲢⲎⲞⲨⲦ ⲞⲨⲞϨ ⲈϤⲚⲀ ⲈϦⲞⲨⲚ ϢⲀ ⲚⲈⲦⲤⲀϦⲞⲨⲚ ⲚⲦⲈⲠⲒⲔⲀⲦⲀⲠⲈⲦⲀⲤⲘⲀ.
