Hebreerbrevet 5
1 Ty var och en som skall bliva överstepräst uttages bland människor och tillsättes för att till människors bästa göra tjänst inför Gud, genom att frambära gåvor och offer för synder.
For every high-priest, being taken from among men, is appointed for men in things pertaining to God, that he may offer both gifts and sacrifices for sins;
2 Och han kan hava undseende med de okunniga och vilsefarande, just därför att han själv är behäftad med svaghet
being able to be forbearing toward the ignorant and the erring, since he himself also is compassed with infirmity;
3 och, för denna sin svaghets skull, måste offra för sina egna synder likaväl som för folkets.
and by reason of this infirmity he must, as for the people, so also for himself, offer sacrifice for sins.
4 Och ingen tager sig själv denna värdighet, utan han måste, såsom Aron, kallas därtill av Gud.
And no one taketh this honor to himself, but when called by God, as was Aaron.
5 Så tog sig icke heller Kristus själv äran att bliva överstepräst, utan den äran tillföll honom genom den som sade till honom: "Du är min Son, jag har i dag fött dig",
Thus Christ did not glorify himself to be made high-priest, but he who said to him, “Thou art my Son, I this day have begotten thee;”
6 likasom han ock på ett annat ställe säger: "Du är en präst till evig tid, efter Melkisedeks sätt." (aiōn g165)
as also he saith in another place, “Thou art a priest for ever, after the order of Melchizedek.” (aiōn g165)
7 Och med starkt rop och tårar frambar han, under sitt kötts dagar, böner och åkallan till den som kunde frälsa honom från döden; och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest.
Who in the days of his flesh, when he had offered up prayers and supplications, with strong crying and tears, to him that was able to save him from death, and was heard by reason of his godly reverence,
8 Så lärde han, fastän han var "Son", lydnad genom sitt lidande;
though a son yet learned his obedience from what he suffered;
9 och när han hade blivit fullkomnad, blev han, för alla dem som äro honom lydiga, upphovet till evig frälsning (aiōnios g166)
and being perfected became the author of everlasting salvation to all who obey him, (aiōnios g166)
10 och hälsades av Gud såsom överstepräst "efter Melkisedeks sätt".
being addressed by God as high-priest after the order of Melchizedek.
11 Härom hava vi mycket att säga, mycket som är svårt att göra tydligt i ord, eftersom I haven blivit så tröga till att höra.
Of whom we have much to say, and hard to be explained, seeing ye have become dull of hearing.
12 Ty fastän det kunde vara på tiden att I själva voren lärare, behöves det snarare att man nu åter undervisar eder i de allra första grunderna av Guds ord; det har kommit därhän med eder, att I behöven mjölk i stället för stadig mat.
For while on account of the length of time ye ought to be teachers, ye again have need that some one should teach you the first elements of the oracles of God, and are become such as have need of milk, and not of solid food.
13 Men om någon är sådan att han ännu måste leva av mjölk, då är han oskicklig att förstå en undervisning om rättfärdighet; han är ju ännu ett barn.
For every one that feedeth on milk is unacquainted with the word of righteousness; for he is a babe;
14 Ty den stadiga maten tillhör de fullmogna, dem som genom vanan hava sina sinnen övade till att skilja mellan gott och ont.
but solid food belongs to those who are of full age, who by use have their senses exercised to discern both good and evil.
