Hebreerbrevet 12
1 Alltså, då vi nu hava omkring oss en så stor hop av vittnen, må ock vi lägga av allt som är oss till hinder, och särskilt synden, som så hårt omsnärjer oss, och med uthållighet löpa framåt i den tävlingskamp som är oss förelagd.
Hiza, shaarada nu yuushuwan darida hayssa mela markkatti nu matan de7iya gisho nuna dhubbiya ubbaanne oykkidi haariya nagaraa diggidi, nu sinthan de7iya gaadde wothaa genccan woxxoos.
2 Och må vi därvid se på Jesus, trons hövding och fullkomnare, på honom, som i stället för att taga den glädje som låg framför honom, utstod korsets lidande och aktade smäleken för intet, och som nu sitter på högra sidan om Guds tron.
Nu ammanuwas oge dooyidayssanne nu wurssetha poluwakko nuna gathiya Yesuusa bolla nu ayfiyaa wothoos. Yesuusi wodeppe de7iya ufayssaa gisho masqaliya waaya dandda7idi, yeella hayquwa kadhidi, Xoossaafe ushachcha baggan uttis.
3 Ja, på honom, som har utstått så mycken gensägelse av syndare, på honom mån I tänka, så att I icke tröttnen och uppgivens i edra själar.
Hiza, hintte doccidi ufayssi qanxonna mela nagaranchchota ixuwa dandda7ida Yesuusa qoppite.
4 Ännu haven I icke stått emot ända till blods, i eder kamp mot synden.
Nagarara de7iya baaxiyan buroo suuthu gussana gakkanaw eqettibeekketa.
5 Och I haven alldeles förgätit den förmaningens röst som talar med eder, såsom man talar med söner: "Min son, förkasta icke Herrens aga, och giv dig icke över, när du tuktas av honom.
Xoossay ba qaalan, ba naytada hinttena zoridayssa dogideta. “Ta na7aw, Xoossaa seera leqqofa; i nena seeriya wode ufayssi qanxofa.
6 Ty den Herren älskar, den agar han, och han straffar med riset var son som han har kär."
Goday ba dosiya uraa seeres; qassi ba na7ada ekkiya ubbaa garaafees” yaagees.
7 Det är till eder fostran som I fån utstå lidande; Gud handlar med eder såsom med söner. Ty var finnes den son som icke bliver agad av sin fader?
Xoossay hinttena ba naytada seeriya wode genccite; Aaway seeronna na7i oonee?
8 Om I lämnadens utan aga, medan alla andra finge sin del därav, så voren I oäkta söner och icke äkta.
Xoossay ba nayta ubbaa seeres; hintte seerettonna ixxiko tuma iya nayta gidonnashin balakko nayta.
9 Vidare: vi hava haft köttsliga fäder, som agade oss, och vi visade försyn för dem; skola vi då icke mycket mer vara underdåniga andarnas Fader, så att vi få leva?
Qassi nuna yelida nu aawati nuna seerosona; nukka enttana bonchchoos. Yaatin, nuuni nu ayyaana Aawas waanidi aathi haarettoko?
10 De förra agade oss ju för en kort tid, såsom det syntes dem gott, men denne agar oss för vårt verkliga gagn, för att vi skola få del av hans helighet.
Hiza, nu aawati banttaw lo77o daanida mela guutha wodes nuna seeridosona. Shin Xoossay nu go77aas, nu iya geeshshatethan shaakettana mela seeres.
11 Väl synes alla aga för tillfället vara icke till glädje, utan till sorg; men efteråt bär den, för dem som hava blivit fostrade därmed, en fridsfrukt som är rättfärdighet.
Nuuni seerettiya wode yiloyeesippe attin ufayssenna. Shin guyeppe seeretethaa meezetida asaas seeray, saroy kumida xillotethaa ayfe ayfisees.
12 Alltså: "stärken maktlösa händer och vacklande knän",
Hiza, hintte arggaacida qesiyanne hintte daaburida gulbbata minthite.
13 och "gören räta stigar för edra fötter", så att den fot som haltar icke vrides ur led, utan fastmer bliver botad.
Wobbey paxana melappe attin aathi meqqonna mela hintte tohuwas suure oge giigisite.
14 Faren efter frid med alla och efter helgelse; ty utan helgelse får ingen se Herren.
Asa ubbaara saro daanawunne geeshshatethan daanaw minnite; geeshshatethi baynna oonikka Godaa be7anaw dandda7enna.
15 Och sen till, att ingen går miste om Guds nåd, och att ingen giftig rot skjuter skott och bliver till fördärv, så att menigheten därigenom bliver besmittad;
Hinttefe oodeskka Xoossaa aadho keehatethay pacconnaada, qassi camo ayfe ayfidi daro asaa tunisiyanne dhayssiya zerethada gidonna mela naagettite.
16 sen till, att ingen är en otuktig människa eller ohelig såsom Esau, han som för en enda maträtt sålde sin förstfödslorätt.
Hintte giddon laymatiya asi woykko issi toho miya kathas ba bayratethaa toochchidi bayzida Eesawe mela asi doonna mela naagettite.
17 I veten ju att han ock sedermera blev avvisad, när han på grund av arvsrätt ville få välsignelsen; han kunde nämligen icke vinna någon ändring, fastän han med tårar sökte därefter.
Guyeppe Eesawey he anjjuwaa ekkanaw koyida wode digettidayssa ereeta. I he anjjuwaa afuthan minnidi koykkoka, demmanaw dandda7ibeenna; I nagaraappe simmanaw qaada demmibeenna.
18 Ty I haven icke kommit till ett berg som man kan taga på, ett som "brann i eld", icke till "töcken och mörker" och storm,
Hintte kushen boshettiya Siina deriyakko, eexiya tamaakko, dhumaakko, caaganaakko, gotiyakko,
19 icke till "basunljud" och till en "röst" som talade så, att de som hörde den bådo att intet ytterligare skulle talas till dem.
moyziya waasuwako woykko qaalay si7ettiya bessaako yibeekketa. He qaala si7ida asay hara guzha qaala si7onna mela woossidosona.
20 Ty de kunde icke härda ut med det påbud som gavs dem: "Också om det är ett djur som kommer vid berget, skall det stenas."
Ays giikko, “Hari attoshin, do7i he deriya bochchiko, shuchchan cadettidi hayqo” yaagida kiitaa entti tookkanaw dandda7ibookkona.
21 Och så förskräcklig var den syn man såg, att Moses sade: "Jag är förskräckt och bävar."
He haniyabay daro daganthiyaba gidida gisho Musey, “Taani yashshan kokkoras” yaagis.
22 Nej, I haven kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och till änglar i mångtusental,
Shin hintte Xiyoone Deriyakko, de7o Xoossay de7iya Yerusalaame katamaakko, issife shiiqidi ufayttiya daro mukulu kiitanchchotakko saluwa yideta.
23 till en högtidsskara och församling av förstfödda söner som äro uppskrivna i himmelen, och till en domare som är allas Gud, och till fullkomnade rättfärdigas andar,
Entta sunthay salon xaafettida woosa keethaa bayra naytakko, asa ubbaa pirddiya Xoossaakko, polo gidida xillo asaa ayyaanatakko yideta.
24 och till ett nytt förbunds medlare, Jesus, och till ett stänkelseblod som talar bättre än Abels blod.
Ooratha caaquwas giddo gididi sigethiya Yesuusakko, Aabela suuthaafe aadhdhiyabaa odiya wurxettida suuthaakko yideta.
25 Sen till, att I icke visen ifrån eder honom som talar. Ty om dessa icke kunde undfly, när de visade ifrån sig honom som här på jorden kungjorde Guds vilja, huru mycket mindre skola då vi kunna det, om vi vända oss ifrån honom som kungör sin vilja från himmelen?
Hinttew odiya uraa qaala ixxas goonna mela naagettite. Kaseyssati sa7an gididi odida kiitaa si7onna ixxidi attiboonnabaa gidikko yaatin, salon gididi odiya qaala nuuni ixxas giikko waanidi attanee?
26 Hans röst kom då jorden att bäva; men nu har han lovat och sagt: "Ännu en gång skall jag komma icke allenast jorden, utan ock himmelen att bäva."
He wode iya qaalay sa7a qaathis. Shin ha77i taani, “Sa7a xalaala gidonnashin, issi toho zaarada saluwakka qaathana” yaagis.
27 Dessa ord "ännu en gång" giva till känna att de ting, som kunna bäva, skola, eftersom de äro skapade, bliva förvandlade, för att de ting, som icke kunna bäva, skola bliva beståndande.
“Issi toho zaarada” giya qaalay qaaxxonnobay minnidi daana mela qaaxxiya medhettidabati dhayanayssa bessees.
28 Därför, då vi nu skola undfå ett rike som icke kan bäva, så låtom oss vara tacksamma. På det sättet tjäna vi Gud, honom till behag, med helig fruktan och räddhåga.
Nuuni qaaxxanaw dandda7onna kawotethaa ekkiya gisho Xoossaa galatoos; Xoossaa ufayssiya ogen bonchchoninne yashshatethan iya goynnos.
29 Ty "vår Gud är en förtärande eld".
Hiza, nu Xoossay tuma xuuggiya tama.
