< Hebreerbrevet 12 >

1 Alltså, då vi nu hava omkring oss en så stor hop av vittnen, må ock vi lägga av allt som är oss till hinder, och särskilt synden, som så hårt omsnärjer oss, och med uthållighet löpa framåt i den tävlingskamp som är oss förelagd.
C'est pourquoi, nous qui sommes entourés d'une si grande nuée de témoins, rejetons tout fardeau et le péché qui nous enveloppe si facilement, et courons avec persévérance dans la course qui nous est proposée,
2 Och må vi därvid se på Jesus, trons hövding och fullkomnare, på honom, som i stället för att taga den glädje som låg framför honom, utstod korsets lidande och aktade smäleken för intet, och som nu sitter på högra sidan om Guds tron.
en regardant à Jésus, le père et le consommateur de la foi, qui, pour la joie qui lui était réservée, a enduré la croix, en méprisant sa honte, et s'est assis à la droite du trône de Dieu.
3 Ja, på honom, som har utstått så mycken gensägelse av syndare, på honom mån I tänka, så att I icke tröttnen och uppgivens i edra själar.
Considérez en effet celui qui a supporté une telle contradiction des pécheurs contre lui-même, afin que vous ne vous lassiez pas, en défaillant dans vos âmes.
4 Ännu haven I icke stått emot ända till blods, i eder kamp mot synden.
Vous n'avez pas encore résisté jusqu'au sang, en luttant contre le péché.
5 Och I haven alldeles förgätit den förmaningens röst som talar med eder, såsom man talar med söner: "Min son, förkasta icke Herrens aga, och giv dig icke över, när du tuktas av honom.
Vous avez oublié l'exhortation qui raisonne avec vous comme avec des enfants, « Mon fils, ne prends pas à la légère le châtiment du Seigneur, et ne vous laissez pas abattre quand il vous réprimande;
6 Ty den Herren älskar, den agar han, och han straffar med riset var son som han har kär."
car celui que le Seigneur aime, il le discipline, et châtie chaque fils qu'il reçoit. »
7 Det är till eder fostran som I fån utstå lidande; Gud handlar med eder såsom med söner. Ty var finnes den son som icke bliver agad av sin fader?
C'est pour la discipline que vous endurez. Dieu vous traite comme des enfants; car quel est le fils que son père ne corrige pas?
8 Om I lämnadens utan aga, medan alla andra finge sin del därav, så voren I oäkta söner och icke äkta.
Mais si vous êtes privés de la discipline, à laquelle tous ont eu part, vous êtes illégitimes, et non des enfants.
9 Vidare: vi hava haft köttsliga fäder, som agade oss, och vi visade försyn för dem; skola vi då icke mycket mer vara underdåniga andarnas Fader, så att vi få leva?
D'ailleurs, les pères de notre chair nous ont châtiés, et nous les avons respectés. Ne devrions-nous pas plutôt être soumis au Père des esprits et vivre?
10 De förra agade oss ju för en kort tid, såsom det syntes dem gott, men denne agar oss för vårt verkliga gagn, för att vi skola få del av hans helighet.
Ils nous ont en effet châtiés pendant quelques jours, comme il leur a semblé bon, mais lui, c'est pour notre bien, afin que nous participions à sa sainteté.
11 Väl synes alla aga för tillfället vara icke till glädje, utan till sorg; men efteråt bär den, för dem som hava blivit fostrade därmed, en fridsfrukt som är rättfärdighet.
Tout châtiment semble pour l'instant non pas joyeux, mais douloureux; mais il produit ensuite le fruit paisible de la justice pour ceux qu'il a formés.
12 Alltså: "stärken maktlösa händer och vacklande knän",
C'est pourquoi relevez les mains qui pendent et les genoux affaiblis,
13 och "gören räta stigar för edra fötter", så att den fot som haltar icke vrides ur led, utan fastmer bliver botad.
et tracez des sentiers droits pour vos pieds, afin que ce qui est boiteux ne soit pas disloqué, mais plutôt guéri.
14 Faren efter frid med alla och efter helgelse; ty utan helgelse får ingen se Herren.
Recherchez la paix avec tous les hommes et la sanctification sans laquelle personne ne verra le Seigneur,
15 Och sen till, att ingen går miste om Guds nåd, och att ingen giftig rot skjuter skott och bliver till fördärv, så att menigheten därigenom bliver besmittad;
en veillant à ce qu'il n'y ait pas d'homme qui manque à la grâce de Dieu, à ce qu'aucune racine d'amertume ne germe chez vous et ne souille plusieurs personnes,
16 sen till, att ingen är en otuktig människa eller ohelig såsom Esau, han som för en enda maträtt sålde sin förstfödslorätt.
à ce qu'il n'y ait pas d'impudique ou de profane, comme Ésaü, qui a vendu son droit d'aînesse pour un repas.
17 I veten ju att han ock sedermera blev avvisad, när han på grund av arvsrätt ville få välsignelsen; han kunde nämligen icke vinna någon ändring, fastän han med tårar sökte därefter.
Vous savez en effet que, lorsqu'il voulut ensuite hériter de la bénédiction, il fut rejeté, parce qu'il ne trouva pas de lieu où il pût se raviser, bien qu'il le cherchât avec larmes.
18 Ty I haven icke kommit till ett berg som man kan taga på, ett som "brann i eld", icke till "töcken och mörker" och storm,
Car vous n'êtes pas arrivés à une montagne que l'on pouvait toucher et qui brûlait de feu, ni à l'obscurité, ni aux ténèbres, ni à la tempête,
19 icke till "basunljud" och till en "röst" som talade så, att de som hörde den bådo att intet ytterligare skulle talas till dem.
ni au son d'une trompette, ni à la voix des paroles, que ceux qui l'entendaient suppliaient qu'on ne leur adressât pas un mot de plus,
20 Ty de kunde icke härda ut med det påbud som gavs dem: "Också om det är ett djur som kommer vid berget, skall det stenas."
car ils ne pouvaient supporter ce qui avait été ordonné: « Si un seul animal touche la montagne, il sera lapidé ».
21 Och så förskräcklig var den syn man såg, att Moses sade: "Jag är förskräckt och bävar."
L'apparition était si effrayante que Moïse dit: « Je suis terrifié et je tremble. »
22 Nej, I haven kommit till Sions berg och den levande Gudens stad, det himmelska Jerusalem, och till änglar i mångtusental,
Mais vous êtes venus à la montagne de Sion, à la cité du Dieu vivant, la Jérusalem céleste, à une multitude innombrable d'anges,
23 till en högtidsskara och församling av förstfödda söner som äro uppskrivna i himmelen, och till en domare som är allas Gud, och till fullkomnade rättfärdigas andar,
au rassemblement et à l'assemblée des premiers-nés inscrits dans les cieux, à Dieu, le juge de tous, aux esprits des justes rendus parfaits,
24 och till ett nytt förbunds medlare, Jesus, och till ett stänkelseblod som talar bättre än Abels blod.
à Jésus, le médiateur d'une nouvelle alliance, et au sang de l'aspersion qui vaut mieux que celui d'Abel.
25 Sen till, att I icke visen ifrån eder honom som talar. Ty om dessa icke kunde undfly, när de visade ifrån sig honom som här på jorden kungjorde Guds vilja, huru mycket mindre skola då vi kunna det, om vi vända oss ifrån honom som kungör sin vilja från himmelen?
Veillez à ne pas refuser celui qui parle. Car s'ils n'ont pas échappé au refus de celui qui avertissait sur la terre, à combien plus forte raison n'échapperons-nous pas, nous qui nous détournons de celui qui avertit du haut des cieux,
26 Hans röst kom då jorden att bäva; men nu har han lovat och sagt: "Ännu en gång skall jag komma icke allenast jorden, utan ock himmelen att bäva."
dont la voix a ébranlé la terre alors, mais qu'il a promis maintenant en disant: « Encore une fois, j'ébranlerai non seulement la terre, mais aussi les cieux. »
27 Dessa ord "ännu en gång" giva till känna att de ting, som kunna bäva, skola, eftersom de äro skapade, bliva förvandlade, för att de ting, som icke kunna bäva, skola bliva beståndande.
Cette expression « Encore une fois » signifie que ce qui est ébranlé est enlevé, comme les choses faites, afin que ce qui n'est pas ébranlé demeure.
28 Därför, då vi nu skola undfå ett rike som icke kan bäva, så låtom oss vara tacksamma. På det sättet tjäna vi Gud, honom till behag, med helig fruktan och räddhåga.
C'est pourquoi, recevant un Royaume qui ne peut être ébranlé, ayons la grâce, par laquelle nous servons Dieu agréablement, avec respect et crainte,
29 Ty "vår Gud är en förtärande eld".
car notre Dieu est un feu dévorant.

< Hebreerbrevet 12 >