1 Mosebok 9
1 Och Gud välsignade Noa och hans söner och sade till dem: "Varen fruktsamma och föröken eder, och uppfyllen jorden.
I Bog blagoslovi Noja i sinove njegove, i reèe im: raðajte se i množite se, i napunite zemlju;
2 Och må fruktan och förskräckelse för eder komma över alla djur på jorden och alla fåglar under himmelen; jämte allt som krälar på marken och alla fiskar i havet vare de givna i eder hand.
I sve zvijeri zemaljske i sve ptice nebeske i sve što ide po zemlji i sve ribe morske neka vas se boje i straše; sve je predano u vaše ruke.
3 Allt som rör sig och har liv skolen I hava till föda; såsom jag har givit eder gröna örter, så giver jag eder allt detta.
Što se god mièe i živi, neka vam bude za jelo, sve vam to dadoh kao zelenu travu.
4 Kött som har i sig sin själ, det är sitt blod, skolen I dock icke äta.
Ali ne jedite mesa s dušom njegovom, a to mu je krv.
5 Men edert eget blod, vari eder själ är, skall jag utkräva. Jag skall utkräva det av vilket djur det vara må. Jag skall ock av den ena människan utkräva den andres själ;
Jer æu i vašu krv, duše vaše, iskati; od svake æu je zvijeri iskati; iz ruke samoga èovjeka, iz ruke svakoga brata njegova iskaæu dušu èovjeèiju.
6 den som utgjuter människoblod, hans blod skall av människor bliva utgjutet, ty Gud har gjort människan till sin avbild.
Ko prolije krv èovjeèiju, njegovu æe krv proliti èovjek; jer je Bog po svojemu oblièju stvorio èovjeka.
7 Och varen I fruktsamma och föröken eder; växen till på jorden och föröken eder på den."
Raðajte se dakle i množite se; narodite se veoma na zemlji i namnožite se na njoj.
8 Ytterligare sade Gud till Noa och till hans söner med honom:
I reèe Bog Noju i sinovima njegovijem s njim, govoreæi:
9 "Se, jag vill upprätta ett förbund med eder, och med edra efterkommande efter eder,
A ja evo postavljam zavjet svoj s vama i s vašim sjemenom nakon vas,
10 och med alla levande varelser som I haven hos eder: fåglar, boskapsdjur och alla vilda djur hos eder, alla jordens djur som hava gått ut ur arken.
I sa svijem životinjama, što su s vama od ptica, od stoke i od svega zvijerja zemaljskoga što je s vama, sa svaèim što je izašlo iz kovèega, i sa svijem zvijerjem zemaljskim.
11 Jag vill upprätta ett förbund med eder: härefter skall icke mer ske att allt kött utrotas genom flodens vatten; ingen flod skall mer komma och fördärva jorden."
Postavljam zavjet svoj s vama, te otsele neæe nijedno tijelo poginuti od potopa, niti æe više biti potopa da zatre zemlju.
12 Och Gud sade: "Detta skall vara tecknet till det förbund som jag gör mellan mig och eder, jämte alla levande varelser hos eder, för eviga tider:
I reèe Bog: evo znak zavjeta koji postavljam izmeðu sebe i vas i svake žive tvari, koja je s vama dovijeka:
13 min båge sätter jag i skyn; den skall vara tecknet till förbundet mellan mig och jorden.
Metnuo sam dugu svoju u oblake, da bude znak zavjeta izmeðu mene i zemlje.
14 Och när jag härefter låter skyar stiga upp över jorden och bågen då synes i skyn,
Pa kad oblake navuèem na zemlju, vidjeæe se duga u oblacima,
15 skall jag tänka på det förbund som har blivit slutet mellan mig och eder, jämte alla levande varelser, vad slags kött det vara må; och vattnet skall då icke mer bliva en flod som fördärvar allt kött.
I opomenuæu se zavjeta svojega koji je izmeðu mene i vas i svake duše žive u svakom tijelu, i neæe više biti od vode potopa da zatre svako tijelo.
16 När alltså bågen synes i skyn och jag ser på den, skall jag tänka på det eviga förbund som har blivit slutet mellan Gud och alla levande varelser, vad slags kött det vara må på jorden."
Duga æe biti u oblacima, pa æu je pogledati, i opomenuæu se vjeènoga zavjeta izmeðu Boga i svake duše žive u svakom tijelu koje je na zemlji.
17 Så sade nu Gud till Noa: "Detta skall vara tecknet till det förbund som jag har upprättat mellan mig och allt kött på jorden."
I reèe Bog Noju: to je znak zavjeta koji sam uèinio izmeðu sebe i svakoga tijela na zemlji.
18 Noas söner, som gingo ut ur arken, voro Sem, Ham och Jafet; men Ham var Kanaans fader.
A bijahu sinovi Nojevi koji izidoše iz kovèega: Sim i Ham i Jafet; a Ham je otac Hanancima.
19 Dessa tre voro Noas söner och från dessa hava alla jordens folk utgrenat sig.
To su tri sina Nojeva, i od njih se naseli sva zemlja.
20 Och Noa var en åkerman och var den förste som planterade en vingård.
A Noje poèe raditi zemlju, i posadi vinograd.
21 Men när han drack av vinet, blev han drucken och låg blottad i sitt tält.
I napiv se vina opi se, i otkri se nasred šatora svojega.
22 Och Ham, Kanaans fader, såg då sin faders blygd och berättade det för sina båda bröder, som voro utanför.
A Ham, otac Hanancima, vidje golotinju oca svojega, i kaza obojici braæe svoje na polju.
23 Men Sem och Jafet togo en mantel och lade den på sina skuldror, båda tillsammans, och gingo så baklänges in och täckte över sin faders blygd; de höllo därvid sina ansikten bortvända, så att de icke sågo sin faders blygd.
A Sim i Jafet uzeše haljinu, i ogrnuše je obojica na ramena svoja, i iduæi natraške pokriše njom golotinju oca svojega, licem natrag okrenuvši se da ne vide golotinje oca svojega.
24 När sedan Noa vaknade upp från ruset och fick veta vad hans yngste son hade gjort honom, sade han:
A kad se Noje probudi od vina, dozna šta mu je uèinio mlaði sin,
25 "Förbannad vare Kanaan, en trälars träl vare han åt sina bröder!"
I reèe: proklet da je Hanan, i da bude sluga slugama braæe svoje!
26 Ytterligare sade han: "Välsignad vare HERREN, Sems Gud, och Kanaan vare deras träl!
I još reèe: blagosloven da je Gospod Bog Simov, i Hanan da mu bude sluga!
27 Gud utvidge Jafet, han tage sin boning i Sems hyddor, och Kanaan vare deras träl."
Bog da raširi Jafeta da živi u šatorima Simovijem, a Hanan da im bude sluga!
28 Och Noa levde efter floden tre hundra femtio år;
I poživje Noje poslije potopa trista i pedeset godina.
29 alltså blev Noas hela ålder nio hundra femtio år; därefter dog han.
A svega poživje Noje devet stotina i pedeset godina; i umrije.
