< 1 Mosebok 48 >

1 En tid härefter blev det sagt till Josef: "Din fader är nu sjuk." Då tog han med sig sina båda söner, Manasse och Efraim.
Hagi mago'a kna evutegeno Josefena anage hu'za asmi'naze, Negafa'ma kri eri'nea nanekea antahinano, hu'za Josefe asmi'zageno, Josefe'a tare ne'mofavre'a Manasene, Efraemikizni neznavreno vu'ne.
2 Och man berättade för Jakob och sade: "Din son Josef har nu kommit till dig." Då tog Israel styrka till sig och satte sig upp i sängen.
Vahe'mo'za Jekopuna ome asami'za, konkeno negamofo Josefe'a kagenaku ne-e, hu'za hazageno Israeli'a hanave enerino otino sipa'are mani'ne.
3 Och Jakob sade till Josef: "Gud den Allsmäktige uppenbarade sig för mig i Lus i Kanaans land och välsignade mig
Anante Jekopu'a anage huno Josefena asmi'ne, Tusi'a Hanave'ane Anumzamo Lusi mopare Kenani fore hunamino asomu kea hunenanteno,
4 och sade till mig: 'Se, jag skall göra dig fruktsam och föröka dig och låta skaror av folk komma av dig, och skall giva åt din säd efter dig detta land till evärdlig besittning.'
amanage huno Agra nasmi'ne, Antahio, Nagra hanugeno kagripintira vahera fore hunakare hu'za kumara ante'za nemanisage'za, vahe'mo'za hamprigara osugahaze. Ana nehu'na ana mopa kagehe'mofo zamisuge'za, erisanti hare'za mani vava hugahaze huno nasami'ne.
5 Dina båda söner, som äro födda åt dig i Egyptens land, innan jag kom hit till dig i Egypten, de skola nu vara mina: Efraim och Manasse skola vara mina, likasom Ruben och Simeon.
Hagi menina kagra tare mofavre znante'nane, Kenani mopare mani'nogenka, kamama Isipi mopare mani'nenka, kase znante'nana mofavrea nagrire, Efraemike Manasekea nagri mofavre manigaha'e. Rubeni'ene Simioni'enema mani'na'ankna hugaha'e.
6 Men de barn som du har fött efter dem skola vara dina; de skola bära sina bröders namn i dessas arvedel.
Hanki henkama kasentesana mofavrea kagri mofavre manigahie, zamagra nezmafu zanagire makazana refko hu'za erigahaze.
7 Se, när jag kom från Paddan, dog Rakel ifrån mig i Kanaans land, under resan, då det ännu var ett stycke väg fram till Efrat; och jag begrov henne där vid vägen till Efrat." Stället heter nu Bet-Lehem.
Hagi korapara nagra Padan-Aramuti neogeno, Resoli'a frige'na nasunku hu'na afete Efrata me'nege'na, kantega Kenani mopafi Efrata vu kantega zavi eme nete'na asente'noe (E'i Betlehemie).
8 Då nu Israel fick se Josefs söner, sade han: "Vilka äro dessa?"
Anante Israeli'a Josefe ne'mofavrerarena neznageno anage hune, Ama aza mofavrerarene?
9 Josef svarade sin fader: "Det är mina söner, som Gud har givit mig här." Då sade han: "För dem hit till mig, på det att jag må välsigna dem."
Higeno Josefe'a nefankura anage huno asmi'ne, Zanagra nagri mofavre'rarene Anumzamo'a amafi mani'nogeno nami'ne. Higeno Jekopu'a anage hu'ne, Zanavrenka nagrite egena asomu kea huznantaneno.
10 Och Israels ögon voro skumma av ålder, så att han icke kunde se. Så förde han dem då fram till honom, och han kysste dem och tog dem i famn.
Hagi Israeli'a hago ozafareno avurga keso'e osu'ne. Ana higeno Josefe'a ne'mofavreararena zanavreno uravao higeno, zananukino antako huzanante'ne.
11 Och Israel sade till Josef: "Jag hade icke tänkt att jag skulle få se ditt ansikte, men nu har Gud låtit mig se till och med avkomlingar av dig."
Ana huteno Israeli'a anage huno Josefena asmi'ne, Nagra kagrira kvugosafina onkagegahue hu'na nagesa antahi'noanagi, menina Anumzamo'a natrege'na kagri'ene, mofavreka'ararena tamagoe.
12 Och Josef förde dem bort ifrån hans knän och föll ned till jorden på sitt ansikte.
Anante Josefe'a nefa amoteti mofavre'a rarena neznavreno, avugati mopafi kepri hu'ne.
13 Sedan tog Josef dem båda vid handen, Efraim i sin högra hand, till vänster framför Israel, och Manasse i sin vänstra hand, till höger framför Israel, och förde dem så fram till honom.
Ana huteno Josefe'a ana mofavre'ararena zanavreno uravao huteno, tamaga azanura Efraemina avreno, Israelina aza hoga kaziga nemino, hoga kaziga azanura Manasena avreno Israelina azan tamaga kaziga ami'ne.
14 Men Israel räckte ut sin högra hand och lade den på Efraims huvud, fastän han var den yngre, och sin vänstra hand på Manasses huvud; han lade alltså sina händer korsvis, ty Manasse var den förstfödde.
Manase'a nempu'amo mani'neanagi, Israeli'a henka ne'mofo Efraemi asenire tamaga azana, nenteno hoga azana, nempu'amofo asenire anteno, azana anteganti antegma huno zananunte ante'ne.
15 Och han välsignade Josef och sade: "Den Gud inför vilken mina fäder, Abraham och Isak, hava vandrat, den Gud som har varit min herde från min födelse ända till denna dag,
Ana huteno asomu ke Josefena hunenteno amanage hu'ne, korapa'ma nenfa Abrahamu'ene Aisakike Anumzamofo avure vano huna'a kna huno, nagrira Anumzamo mani'zaniafi sipisipi kva nehia kna huno kva hunanteno menina amagnare ehanatie.
16 den ängel som har förlossat mig från allt ont, han välsigne dessa barn; och må de uppkallas efter mitt och mina fäders, Abrahams och Isaks, namn, och må de föröka sig och bliva talrika på jorden."
Havi zampinti naza hu'nea ankeromo, asomura huranantegahie. Nagri nagimo tanagripi me'nigeno, nenfa Abrahamune Aisakikizani zanagimo'enena zanagripina meno vugahie. Hanki zamagra tusi'a vahetami erifore hu'za miko mopafi manigahaze.
17 Men när Josef såg att hans fader lade sin högra hand på Efraims huvud, misshagade detta honom, och han fattade sin faders hand och ville flytta den från Efraims huvud på Manasses huvud.
Hagi Josefema kegeno nefa'ma azan tamagama Efraemi asenire nentegeno muse nosuno, nefa azana Efraemi aseniretira erino Manase asenire ante'ne.
18 Och Josef sade till sin fader: "Icke så, min fader; denne är den förstfödde, lägg din högra hand på hans huvud."
Ana nehuno Josefe'a nefana anage huno asmi'ne, Nenfaga e'inahura osunka, amamo kota fore hu'neanki tamaga kazana amamofo asenire anto.
19 Men hans fader ville icke; han sade: "Jag vet det, min son, jag vet det; också av honom skall ett folk komma, också han skall bliva stor; men hans yngre broder skall dock bliva större än han, och hans avkomma skall bliva ett talrikt folk."
Ana hianagi nefa'a i'o nehuno anage hu'ne, Ne'nimoka nagra antahi'noe, Manasempintira rama'a vahe fore nehinkeno, rukazi huno tusi'a vahetami manigahie. Ana hu'neanagi Efraemipintira nefuna agatereno tusi'a vahetami fore huno, miko mopafina rukazi hu'za rankuma ante'za manigahaze.
20 Så välsignade han dem på den dagen och sade: "Med ditt namn skall Israel välsigna, så att man skall säga: Gud göre dig lik Efraim och Manasse." Så satte han Efraim framför Manasse.
Agra ana kna zupa asomu ke huneznanteno anage hu'ne, Israeli vahe'mo'za vahe'ma asomu kema huzmante'nakura anage hu'za hugahaze. Anumzamo'ma Efraemine, Manasekiznima asomu'ma huzanante'neaza huno Anumzamo'a asomura huramantegahie hu'za hugahaze! Nehuno agra Efraemina, Manase avuga avrente'ne!
21 Och Israel sade till Josef: "Se, jag dör; men Gud skall vara med eder och föra eder tillbaka till edra fäders land.
Ana huteno Israeli'a Josefena anage huno asmi'ne, Kama nago! Nagra hago fri'za huanagi Anumzamo'a tamagrane mani'neno, tamavreno ete tamafahe'i mopare vugahie.
22 Och utöver vad jag giver dina bröder giver jag dig en särskild höjdsträcka som jag med mitt svärd och min båge har tagit från amoréerna."
Hagi masavenke huno tretre hu'nea Sekemu agona mopa bainati kazinknonteti'ene atireti'ene Amori vahera zamahe'na hanare'noa mopagi'na kafuhe'ina ozamigahuanki kagri negamue.

< 1 Mosebok 48 >