1 Mosebok 41
1 Två år därefter hände sig att Farao hade en dröm. Han tyckte sig stå vid Nilfloden.
Saning hnetto boeng pacoengah, Faro mah amang to sak; anih loe vapui taengah angdoet.
2 Och han såg sju kor, vackra och feta, stiga upp ur floden, och de betade i vassen.
Khenah, to naah krang kahoih, kathawk maitaw sarihto tui thung hoiah tacawt tahang moe, vapui taeng ih phroh to a caak o.
3 Sedan såg han sju andra kor, fula och magra, stiga upp ur floden; och de ställde sig bredvid de förra korna på stranden av floden.
To pacoengah krangsae, zaek kaeng kalah maitaw sarihto vapui thung hoiah tacawt let moe, hmaloe ih maitawnawk khaeah vapui taengah angdoet o.
4 Och de fula och magra korna åto upp de sju vackra och feta korna. Därefter vaknade Farao.
Krangsae zaek kaeng maitawnawk mah, kranghoih kathawk maitaw sarihtonawk to caak o king. To naah Faro loe anglawt.
5 Men han somnade åter in och såg då i drömmen sju ax, frodiga och vackra, växa på samma strå.
A ih let naah amang to sak let; khenah, katak moe, kahoih parai cangqui sarihto loe cangkung maeto nuiah tacawt o tahang.
6 Sedan såg han sju andra ax skjuta upp, tunna och svedda av östanvinden;
To pacoengah ni angyae bang ih takhi mah hmuh phaeng ih, katak ai kazaek cangqui sarihto tacawt let.
7 och de tunna axen uppslukade de sju frodiga och fulla axen. Därefter vaknade Farao och fann att det var en dröm.
To naah katak ai kazaek cangqui sarihto mah, katak moe, kahoih cangqui sarihtonawk to caak boih. Faro anglawt naah to hmuen loe, amang ah oh pae.
8 Då han nu om morgonen var orolig till sinnes, sände han ut och lät kalla till sig alla spåmän och alla vise i Egypten. Och Farao förtäljde sina drömmar för dem; men ingen fanns, som kunde uttyda dem för Farao.
Khawnbang phak naah loe a dawnrai; to pongah Izip prae thungah kaom miklet kop kaminawk hoi palungha kaminawk to a kawk boih; Faro mah nihcae khaeah angmah ih amang to thuih pae, toe mi mah doeh leh pae o thai ai.
9 Då talade överste munskänken till Farao och sade: "Jag måste i dag påminna om mina synder.
To naah boengloeng sinkung mah Faro khaeah, Vaihniah ka poek vawk;
10 När Farao en gång var förtörnad på sina tjänare, satte han mig jämte överste bagaren i fängelse i drabanthövitsmannens hus.
nito naah Faro loe a tamnanawk nuiah palungphui moe, kai hoi buh thongkung to thongim khenzawnkung ih im ah thong ang pakhrak hoi hmaek.
11 Då hade vi båda, jag och han, under samma natt en dröm, och våra drömmar hade var sin särskilda betydelse.
Qumhto naah, anih hoi nawnto amang ka sak hoi; kaimah hnik thuih koehhaih amang to ka sak hoi hmaek.
12 Och jämte oss var där en ung hebré, som var tjänare hos hövitsmannen för drabanterna. För honom förtäljde vi våra drömmar, och han uttydde dem för oss; efter som var och en hade drömt gav han en uttydning.
To naah misatuh angraeng ih tamna, Hebru kami, thendoeng maeto doeh oh toeng; anih khaeah amang to ka thuih pae hoi, anih mah kaihnik hanah amang ang leh pae; ka sak hoi ih amang to ang leh pae hoi hmaek.
13 Och såsom han uttydde för oss, så gick det. Jag blev åter insatt på min plats, och den andre blev upphängd."
Anih mah ang leh pae ih amang baktih toengah, hmuen to oh phaek; kai loe tok ka hnuk let, kalah maeto loe thing nuiah bangh o, tiah a naa.
14 Då sände Farao och lät kalla Josef till sig; och man skyndade att föra honom ut ur fängelset. Och han lät raka sig och bytte om kläder och kom inför Farao.
To pongah Faro mah Joseph to kawksak; anih to thongim thung hoi karangah angzoh o haih; sam to aah pae moe, khukbuen to angkraisak pacoengah, Faro hmaa ah a caeh.
15 Och Farao sade till Josef: "Jag har haft en dröm, och ingen finnes, som kan uttyda den. Men jag har hört sägas om dig, att allenast du får höra en dröm, kan du uttyda den."
Faro mah Joseph khaeah, Amang ka sak, toe mi mah doeh na leh pae o thai ai; toe nang loe amang leh thaih, tiah thuih ih tamthang to ka thaih, tiah a naa.
16 Josef svarade Farao och sade: "I min makt står det icke; men Gud skall giva Farao ett lyckosamt svar."
Joseph mah Faro khaeah, Kai mah sakthaihaih ka tawn ai; toe Sithaw mah a koehhaih baktih toengah Faro khaeah thui tih, tiah a naa.
17 Då sade Farao till Josef: "Jag drömde att jag stod på stranden av Nilfloden.
To pacoengah Faro mah Joseph khaeah, khenah, amang ah vapui taengah kang doet;
18 Och jag såg sju kor stiga upp ur floden, feta och vackra, och de betade i vassen.
khenah, vapui thung hoiah krang kahoih, kathawk maitaw sarihto tacawt o moe, vapui taeng ih phrohnawk to a caak o.
19 Sedan såg jag sju andra kor stiga upp, avfallna och mycket fula och magra; i hela Egyptens land har jag icke sett några så fula som dessa.
Khenah, to pacoengah krangsae kathawk ai, kazaek kaeng maitaw sarihto tacawt let bae.
20 Och de magra och fula korna åto upp de sju första, feta korna.
Kasae moe, kathawk ai, kazaek kaeng maitaw sarihto mah, tacawt hmaloe krang kahoih, kathawk maitaw sarihtonawk to caak o king;
21 Men när de hade sväljt ned dem, kunde man icke märka att de hade sväljt ned dem, utan de förblevo fula såsom förut. Därefter vaknade jag.
maitawnawk caak o king pacoengah doeh, caak king boeh, tito mi mah doeh panoek thai ai; toe kathawk maitaw kacaa king, kazaek maitawnawk loe, kathawk maitawnawk caa ai nathuem ih baktih toengah, krangset moe, zaek kaeng ah oh o toeng roeng vop. To pongah kang lawt ving.
22 Åter drömde jag och såg då sju ax, fulla och vackra, växa på samma strå.
Amang ka sak let naah, khenah, kahoih parai cangkung maeto nuiah tacawt cangqui sarihto ka hnuk;
23 Sedan såg jag sju andra ax skjuta upp, förtorkade, tunna och svedda av östanvinden;
khenah, to pacoengah katak ai, kazaek, ni angyae bang ih takhi mah hmuh phaeng ih kamprawk cangqui sarihtonawk to ka hnuk let.
24 och de tunna axen uppslukade de sju vackra axen. Detta omtalade jag för spåmännen; men ingen fanns, som kunde förklara det för mig."
Atak kaom ai, kazaek cangqui mah atak kaom cangqui sarihtonawk to paaeh boih; hae kawng hae miklet kop kaminawk khaeah ka thuih pae; toe mi mah doeh na thui pae o thai ai, tiah a naa.
25 Då sade Josef till Farao: "Faraos drömmar hava en och samma betydelse; vad Gud ämnar göra, det har han förkunnat för Farao.
To pacoengah Joseph mah Faro khaeah, Faro ih amang loe maeto ah ni oh; Sithaw mah sak han ih hmuen loe Faro khaeah amtuengsak boeh.
26 De sju vackra korna betyda sju år, de sju vackra axen betyda ock sju år; drömmarna hava en och samma betydelse.
Kahoih maitaw sarihto loe saning sarihto thuikoehhaih ih ni; katak cangqui sarihto doeh saning sarihto thuikoehhaih ih ni; amang loe maeto ah ni oh.
27 Och de sju magra och fula korna som stego upp efter dessa betyda sju år, så ock de sju tomma axen, de som voro svedda av östanvinden; sju hungerår skola nämligen komma.
To maitawnawk hnukah tacawt krangsae moe, kazaek kaeng maitaw sarihtonawk doeh, saning sarihto thuikoehhaih ih ni; atak kaom ai, ni angyae bang ih takhi mah hmuh phaeng ih cangqui loe, saning sarihto thung khokha han thuikoehhaih ih ni.
28 Detta menade jag, när jag sade till Farao: Vad Gud ämnar göra, det har han låtit Farao veta.
Hae loe Faro khaeah ka thuih tangcae ih amang hoiah ni anghmong; Sithaw mah sak han ih hmuen to Faro khaeah amtuengsak boeh.
29 Se, sju år skola komma med stor ymnighet över hela Egyptens land.
Khenah, Izip prae thung boih ah saning sarihto thung angraeng paraihaih to om tih;
30 Men efter dem skola sju hungerår inträffa, sådana, att man skall förgäta all den förra ymnigheten i Egyptens land, och hungersnöden skall förtära landet.
to pacoengah saning sarihto thung khokhahaih to om tih; to naah Izip prae thungah paroeai angraenghaih to mi mah doeh panoek mak ai boeh; khokhahaih mah prae to amrosak boih tih.
31 Och man skall icke hava något minne av den förra ymnigheten i landet, för den hungersnöds skull som sedan kommer, ty den skall bliva mycket svår.
Khokhahaih nung parai pongah, canghniah angraeng paraihaih to mi mah doeh panoek thai mak ai boeh.
32 Men att Farao har haft drömmen två gånger, det betyder att detta är av Gud bestämt, och att Gud skall låta det ske snart.
Sithaw mah sak han ih hmuen to caksak boeh pongah, Faro khaeah amang vai hnetto amtuengsak boeh; to pongah akra ai ah Sithaw mah to hmuen to omsak tih.
33 Må nu alltså Farao utse en förståndig och vis man, som han kan sätta över Egyptens land.
To pongah Faro mah, vaihi khopoek thaihaih hoiah palungha kaminawk to pakrong ah loe, Izip prae to uksak ah.
34 Må Farao göra så; må han ock förordna tillsyningsmän över landet och taga upp femtedelen av avkastningen i Egyptens land under de sju ymniga åren.
Faro mah hae tiah sak na nasoe, prae ukkungnawk to kawk ah loe, prae angraenghaih saning sarihto thung tacawt cang to pangato thungah maeto kok o nasoe.
35 Må man under dessa kommande goda år samla in allt som kan tjäna till föda och hopföra säd under Faraos vård i städerna, för att tjäna till föda, och må man sedan förvara den,
Prae angraeng nathung nihcae mah cang to kok o nasoe loe, Faro khaeah suem o nasoe, vangpui kruekah cang to patung o nasoe.
36 så att dessa födoämnen finnas att tillgå för landet under de sju hungerår som skola komma över Egyptens land. Så skall landet icke behöva förgås genom hungersnöden."
Saning sarihto thung Izip prae khokha naah, khokhahaih mah prae to paro ai ah, prae kaminawk mah caak o thai hanah, hae tiah cang patung han oh, tiah a naa.
37 Det talet behagade Farao och alla hans tjänare.
To tiah Joseph mah thuih ih lok to Faro hoi a tamnanawk boih mah hoih, tiah poek o.
38 Och Farao sade till sina tjänare: "Kunna vi finna någon i vilken Guds Ande så är som i denne?"
To pongah Faro mah, a tamnanawk boih khaeah, Sithaw ih Muithla katawn, hae baktih kami a hnu o thai tih maw? tiah a naa.
39 Och Farao sade till Josef: "Eftersom Gud har kungjort för dig allt detta, finnes ingen som är så förståndig och vis som du.
To pacoengah Faro mah Joseph khaeah, Sithaw mah nang khaeah hae hmuennawk hae amtuengsak boih boeh pongah, nang pongah khopoek thaih hoi palungha kami om ai boeh;
40 Du skall förestå mitt hus, och efter dina befallningar skall allt mitt folk rätta sig; allenast däri att tronen förbliver min vill jag vara förmer än du."
nang mah ka imthung to uk ah; na thuih ih lok baktih toengah kai ih kaminawk lokcaek han oh; kai loe angraeng tangkhang pongah kang hnut naah khue ni nang pong ka len kue ah ka om tih, tiah a naa.
41 Ytterligare sade Farao till Josef: "Jag sätter dig nu över hela Egyptens land."
To pongah Faro mah Joseph khaeah, Izip prae boih ukkung ah kang suek boeh, tiah a naa.
42 Och Farao tog ringen av sin hand och satte den på Josefs hand och lät kläda honom i kläder av fint linne och hängde den gyllene kedjan om hans hals.
To pacoengah Faro mah angmah ih bantuek to angkhring moe, Joseph ih ban ah abuensak; puu kahni to angkhuksak moe, tahnong ah sui bungmu to a oihsak.
43 Och han lät honom åka i vagnen närmast efter sin egen, och man utropade framför honom "abrek". Och han satte honom över hela Egyptens land.
Anih mah hnetto haih hrang leeng nuiah Joseph to angthuengsak, kaminawk anih hmaa ah khokkhu cangkrawn oh, tiah hang o. To tiah anih loe Izip prae thung boih ukkung ah oh.
44 Och Farao sade till Josef: "Jag är Farao; utan din vilja skall ingen i hela Egyptens land lyfta hand eller fot."
To pacoengah Faro mah Joseph khaeah, Kai loe Faro ah ka oh, toe nang ih lok ai ah loe mi kawbaktih doeh Izip prae thung boih ah a ban maw, a khok maw phok o thai mak ai, tiah a naa.
45 Och Farao gav Josef namnet Safenat-Panea och gav honom till hustru Asenat, dotter till Poti-Fera, prästen i On. Och Josef begav sig ut och besåg Egyptens land.
Faro mah Joseph to Zaphnath Paneah, tiah ahmin paek moe, On vangpui ah kaom qaima Potipherah ih canu, Asenath to anih hanah zu ah a paek; Joseph loe Izip prae thung boih ah caeh.
46 Josef var trettio år gammal, när han stod inför Farao, konungen i Egypten. Och Josef gick ut ifrån Farao och färdades omkring i hela Egyptens land.
Joseph mah Izip siangpahrang Faro ih toksak pae naah, saning qui thumto oh boeh; Joseph loe Faro hmaa hoi caeh moe, Izip prae to takui boih.
47 Och landet gav under de sju ymniga åren avkastning i överflöd
Saning sarihto thung prae thungah cang paroeai tacawt.
48 och under dessa sju år som kommo i Egyptens land samlade han in allt som kunde tjäna till föda och lade upp det i städerna. I var särskild stad lade han upp de födoämnen som man hämtade ifrån fälten däromkring.
Joseph mah saning sarihto thung Izip prae thung boih ah cang to pakhueng moe, vangpui kruekah suek; vangpui taeng ih cang boih vangpui thungah pakhuengsak.
49 Så hopförde Josef säd i stor myckenhet, såsom sanden i havet, till dess man måste upphöra att hålla räkning på den, eftersom det var omöjligt att hålla räkning på den.
Anih mah patung ih cang loe tuipui taeng ih savuet baktiah paroeai pop moe, kroek laek ai khoek to pop, kroek doeh kroek thai ai boeh.
50 Och åt Josef föddes två söner, innan något hungerår kom; de föddes åt honom av Asenat, dotter till Poti-Fera, prästen i On.
Khokhahaih amtong ai naah, On vangpui ah kaom qaima, Potipherah ih canu Asenath mah, Joseph han capa hnetto sak pae.
51 Och Josef gav åt den förstfödde namnet Manasse, "ty", sade han, "Gud har låtit mig förgäta all min olycka och hela min faders hus."
Joseph mah Sithaw mah ka raihaih hoi kam pa ih imthung takoh ang pahnetsak boeh, tiah a thuih pongah calu to Manasse, tiah ahmin phui.
52 Och åt den andre gav han namnet Efraim, "ty", sade han, "Gud har gjort mig fruktsam i mitt lidandes land".
A capa hnetto haih loe, Ka patanghaih prae ah Sithaw mah athaih ang thaisak, tiah a thuih pongah Ephraim, tiah ahmin sak.
53 Men de sju ymniga åren som först hade kommit i Egyptens land gingo till ända;
Izip prae angraenghaih loe saning sarihto thungah boeng.
54 sedan begynte de sju hungeråren, såsom Josef hade förutsagt. Och hungersnöd uppstod i alla andra länder; men i Egyptens land fanns bröd överallt.
Joseph mah thuih ih lok baktih toengah, khokhahaih saning sarihto oh amtong boeh; prae boih ah khokha pongah kaminawk loe duek o, toe Izip prae ah loe buh to oh.
55 Och när hela Egyptens land begynte hungra och folket ropade till Farao efter bröd, sade Farao till alla egyptier: "Gån till Josef, och gören vad han säger eder."
Izip prae thungah khokhahaih amtong naah, kaminawk loe buh hnik hanah Faro khaeah hang o; to naah Faro mah Izip kaminawk boih khaeah, Joseph khae caeh oh loe, a thuih ih lok baktih toengah sah oh, tiah a naa.
56 När nu alltså hungersnöd var över hela landet, öppnade Josef alla förrådshus och sålde säd åt egyptierna. Men hungersnöden blev allt större i Egyptens land;
Long pum ah khokhahaih to phak, Izip prae thung khokhahaih nung parai boeh pongah, Joseph mah patung ih cang to paongh moe, Izip kaminawk khaeah zawh.
57 och från alla länder kom man till Josef i Egypten för att köpa säd, ty hungersnöden blev allt större i alla länder.
Prae thung boih ah khokhahaih nung parai boeh pongah, prae kruek ih kaminawk Izip prae ah angzoh o moe, Joseph khaeah cang to qan o.
