1 Mosebok 4
1 Och mannen kände sin hustru Eva, och hon blev havande och födde Kain; då sade hon: "Jag har fött en man genom HERRENS hjälp."
Lao esa, Adam sungguꞌ no sao na Hawa, de ana nairu. Ana bꞌonggi ana touꞌ esa, ma nae, “Ana touꞌ esa dea nema ena, huu LAMATUALAIN tulu-fali au.” De babꞌae e, Kaen (sosoa na ‘dea nema’).
2 Och hon födde åter en son, Abel, den förres broder. Och Abel blev en fårherde, men Kain blev en åkerman.
Basa ma, Hawa bꞌonggi seluꞌ ana touꞌ esa, de babꞌae e Habel. Ruꞌa se raꞌamoko ma, Habel dadꞌi manatadꞌa banda, ma Kaen tao osi.
3 Och efter någon tid hände sig att Kain av markens frukt bar fram en offergåva åt HERREN.
Lao esa, Kaen nendi osi na mbule-bꞌoa na ruma, fee LAMATUALAIN.
4 Också Abel bar fram sin gåva, av det förstfödda i hans hjord, av djurens fett. Och HERREN såg till Abel och hans offergåva;
Habel o nendi bibꞌi lombo nara, ana ulu nara. Ana mbau-hala se, ma nendi sisi maloleꞌ neu Lamatualain. Ma LAMATUALAIN rala Na namahoꞌo, huu Habel, ma tutunu-hohotu na.
5 men till Kain och hans offergåva såg han icke. Då blev Kain mycket vred, och hans blick blev mörk.
Te Ana nda hii Kaen tutunu-hohotu na sa. Naa de, Kaen namanasa, de mata na maꞌalasi.
6 Och HERREN sade till Kain: "Varför är du vred, och varför är din blick så mörk?
Boe ma LAMATUALAIN olaꞌ no Kaen nae, “Heh, Kaen! Taꞌo bee de mumunasa, losa mata ma maꞌalasi taꞌo naa?
7 Är det icke så: om du har gott i sinnet, då ser du frimodigt upp; men om du icke har gott i sinnet, då lurar synden vid dörren; till dig står hennes åtrå, men du bör råda över henne."
Mete ma ho tao maloleꞌ, naa, Au simbo nggo no maloleꞌ boe. Te besa-bꞌesa! Mete ma ho tao deꞌulakaꞌ, dei fo deꞌulakaꞌ a naa baliꞌ nggo, onaꞌ meo obꞌo lafo. Dadꞌi mete ma hii mae tao deꞌulakaꞌ, malole lenaꞌ nggari hendi leo!”
8 Och Kain talade med sin broder Abel; och när de voro ute på marken, överföll Kain sin broder Abel och dräpte honom.
Lao esa, Kaen kokoe Habel nae, “Odꞌiꞌ! Uma fo teu lao-laoꞌ sia osi.” Ara losa naa, aiboiꞌ ma, Kaen momoko nisa odꞌi na.
9 Då sade HERREN till Kain: "Var är din broder Abel?" Han svarade: "Jag vet icke; skall jag taga vara på min broder?"
Basa ma LAMATUALAIN natane Kaen nae, “Heh, Kaen! Odꞌi ma saa bee?” Nataa nae, “Au nda bubꞌuluꞌ saꞌ! Mae au mana toꞌu ei na, do?”
10 Då sade han: "Vad har du gjort! Hör, din broders blod ropar till mig från jorden.
Te Lamatualain olaꞌ nae, “Taꞌo bee de ho tao deꞌulaka taꞌo naa? Afiꞌ mae ho bisa funi odꞌi ma raa na sia rae a, te Au ita basa ena!
11 Så vare du nu förbannad och förvisad ifrån åkerjorden, som har öppnat sin mun för att mottaga din broders blod av din hand.
Ia naa huku-dokiꞌ sae nala nggo. Leleꞌ misa odꞌi ma, rae a musi nala raa na. De ia naa, rae a nda fee masodꞌaꞌ neu nggo sa ena.
12 När du brukar jorden, skall den icke mer giva dig sin gröda. Ostadig och flyktig skall du bliva på jorden."
Mete ma ho tao osi, rae a nda fee mbule-bꞌoaꞌ saa-saa saꞌ boe. Mia oras ia, ho koo-kale muu-uma onaꞌ atahori mana toꞌa-taaꞌ sangga masodꞌaꞌ sia raefafoꞌ ia.”
13 Då sade Kain till HERREN: "Min missgärning är större än att jag kan bära den.
Te Kaen labꞌan LAMATUALAIN nae, “Awii! Lamatualain, e! Taꞌo bee de huku-doki au bera na seli, losa au nda lemba beꞌi sa!
14 Se, du driver mig nu bort ifrån åkerjorden, och jag måste gömma mig undan för ditt ansikte. Ostadig och flyktig skall jag bliva på jorden, och så skall ske att vemhelst som möter mig, han dräper mig."
Huu Lamatualain oi hendi au sia mamanaꞌ ia, dei fo au uꞌudꞌoodꞌooꞌ mia Lamatualain. Au koo-kale sudꞌiꞌ a bee uu. Ma sudꞌiꞌ a se randaa ro au, naa, tati risa au.”
15 Men HERREN sade till honom: "Nej, ty Kain skall bliva hämnad sjufalt, vemhelst som dräper honom." Och HERREN satte ett tecken till skydd för Kain, så att ingen som mötte honom skulle slå honom ihjäl.
Te LAMATUALAIN nataa nae, “Nda taꞌo naa sa! Seka tati nisa nggo, naa, Au huku-doki e bera na lenaꞌ lao hitu!” Dei de, LAMATUALAIN tao tatandaꞌ neu Kaen, fo atahori rahine, rae nda bole tao risa e sa.
16 Så gick Kain bort ifrån HERRENS ansikte och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.
Basa ma, Kaen lao hela mamanaꞌ naa, fo neu naꞌadꞌodꞌoꞌ no LAMATUALAIN. Ana lao losa mamanaꞌ esa sia osi Eden seriꞌ rulu, nara na Nod, sosoa na nae, ‘koo-kale’. Boe ma, ana leo sia naa.
17 Och Kain kände sin hustru, och hon blev havande och födde Hanok. Och han byggde en stad och kallade den staden Hanok, efter sin sons namn.
Basa ma, Kaen sao, de sao na nairu. Ana bꞌonggi ana touꞌ esa, de babꞌae e, Henok. Kaen o nafefela kamboꞌ esa, de babꞌae kamboꞌ a Henok, tungga ana na nara na.
18 Och åt Hanok föddes Irad, och Irad födde Mehujael, och Mehujael födde Metusael, och Metusael födde Lemek.
Henok ana na, Irad. Ma Irad ana na, Mehuyael. Mehuyael ana na, Metusael. Ma Metusael ana na, Lamek.
19 Men Lemek tog sig två hustrur; den ena hette Ada, den andra Silla.
Lamek sao na rua. Esa naran Ada, ma esa naran Sila.
20 Och Ada födde Jabal; han blev stamfader för dem som bo i tält och idka boskapsskötsel.
Ada ana ulu na, naran Yabal. Yabal tititi-nonosi nara, dadꞌi manatadꞌa. Ara rasodꞌa lali-laliꞌ, ma leo sia lalaat.
21 Och hans broder hette Jubal; han blev stamfader för alla dem som hantera harpa och pipa.
Yabal odꞌi na, naran Yubal. Yubal tititi-nonosi nara, mana maꞌaminaꞌ lii-liiꞌ mana pake sanar onaꞌ a sasando, ma fuu onaꞌ suling.
22 Men Silla födde ock en son, Tubal-Kain; han var smed och gjorde alla slags redskap av koppar och järn. Och Tubal-Kains syster var Naama.
Ma Lamek sao na Sila bꞌonggi Tubal Kaen. Tubal Kaen tititi-nonosi nara mana tutu besi. Ara tao sudꞌiꞌ a saa mataꞌ-mataꞌ mia besi ma riti. Tubal Kaen feto na, Naꞌama.
23 Och Lemek sade till sina hustrur: "Ada och Silla, hören mina ord; I Lemeks hustrur, lyssnen till mitt tal: Se, en man dräper jag för vart sår jag får, och en yngling för var blånad jag får.
Lao esa, Lamek nananaru ao na mia sao nara ruꞌa se mata nara nae, “Rena, e! Faꞌ ra monetenaꞌ esa tutu au, te au tao isa e.
24 Ja, sjufalt hämnad bliver Kain, men Lemek sju- och sjuttiofalt."
Atahori mana tao nisa Kaen, hambu huku-dokiꞌ lao hitu. Te mete ma hambu mana nae nambedꞌaꞌ ralaꞌ no au, ana hambu huku-dokiꞌ lao hitu nulu hitu.”
25 Och Adam kände åter sin hustru, och hon födde en son och gav honom namnet Set, i det hon sade: "Gud har beskärt mig en annan livsfrukt, till ersättning för Abel, eftersom Kain dräpte honom."
Adam sao na Hawa bonggi ana touꞌ esa fai. De ara babꞌae e, Set, huu Hawa nae, “Lamatualain fee anaꞌ ia nggati Habel, fo Kaen tao nisaꞌ a.”
26 Men åt Set föddes ock en son, och han gav honom namnet Enos. Vid denna tid begynte man åkalla HERRENS namn.
Dꞌoo-dꞌoo ma, Set hambu ana touꞌ esa, naran Enos. Leleꞌ naa, atahori ra feꞌe rahine LAMATUALAIN ena, ma beꞌutee neu E.
