1 Mosebok 4
1 Och mannen kände sin hustru Eva, och hon blev havande och födde Kain; då sade hon: "Jag har fött en man genom HERRENS hjälp."
Chujouvin Adam le Eve akitimat lhon in ahile Eve'in nao ahin vopin Cain chu ahung peng tai, hiche'a chun amanu'n hitin aseiye, Pathen phatthei bohna jal in cha pasal khat kanei tai ati.
2 Och hon födde åter en son, Abel, den förres broder. Och Abel blev en fårherde, men Kain blev en åkerman.
Phat chomkhat jou chun Eve chun chapa Abel ahing kit tai, hichun khonung in chapang teni chu ahung khanglen lhon tan, Abel chu kelngoi ching in ahung pang in, Cain vang chu loubol mi ahung hi tan ahi.
3 Och efter någon tid hände sig att Kain av markens frukt bar fram en offergåva åt HERREN.
Phat phabep jouvin Cain in alousohga alhun phat in alousohga phabep ahin pon Pathen ading in kilhaina ahung sem tai.
4 Också Abel bar fram sin gåva, av det förstfödda i hans hjord, av djurens fett. Och HERREN såg till Abel och hans offergåva;
Hitobang ma chun Abel in jong akelngoi lah'a apeng masa athao pen tah khat chu Pathen ading in ahin pedoh tai, Hichun Pathen in Abel lam joh aven athilto jong kipahtah in asanpeh tai.
5 men till Kain och hans offergåva såg han icke. Då blev Kain mycket vred, och hans blick blev mörk.
Hinlah Pathen in Cain thilto maicham chu asanpeh tapoi, hijeh chun Cain chu hatah in alunghang in akaiku jeng in ahi.
6 Och HERREN sade till Kain: "Varför är du vred, och varför är din blick så mörk?
Hihe phat chun Pathen in Cain jah a, “Ibola nangle nang kilunghan nahi ham? chule ibola namai thim jeng a ham?
7 Är det icke så: om du har gott i sinnet, då ser du frimodigt upp; men om du icke har gott i sinnet, då lurar synden vid dörren; till dig står hennes åtrå, men du bör råda över henne."
Thilpha bol dinga kilomho chu nabol le na kisan pehda ding ham? Ahin thilpha boldinga kilomho chu na bolnom loule kichih theiyin chonsetnan naval lhum ding ahitai. Hiche hohi na chinpha ding joh ahi,” ati.
8 Och Kain talade med sin broder Abel; och när de voro ute på marken, överföll Kain sin broder Abel och dräpte honom.
Nikhat chu Cain in asopipa Abel jah'a “Eini thinglhang lam'a che hite atin, gamlang agei lhon phat in Cain chu asopipa Abel chunga achun athat tai.”
9 Då sade HERREN till Kain: "Var är din broder Abel?" Han svarade: "Jag vet icke; skall jag taga vara på min broder?"
Phat chomkhat jouvin, Pakai Pathen in Cain jah a, “Nasopipa Abel hoiya um hitam?” atile Cain'in jong adonbut in, “Kahe poi, Keima hi ka sopi pa Abel ching tup ka him?” ati.
10 Då sade han: "Vad har du gjort! Hör, din broders blod ropar till mig från jorden.
Hichun Pathen in jong Cain jah'a “Ipi nabol hitam? Na sopi pa Abel thisan chu tol'a kon'in keima angsung gei in ahung peng in ahi.
11 Så vare du nu förbannad och förvisad ifrån åkerjorden, som har öppnat sin mun för att mottaga din broders blod av din hand.
Hijeh chun tua patna nangma hi leiset chunga sapset na noija uma na hitai, na sopi pa Abel thisan in na chup ahitai.
12 När du brukar jorden, skall den icke mer giva dig sin gröda. Ostadig och flyktig skall du bliva på jorden."
Leiset a kona nangma dinga ga imacha pung ding ahi tapoi, itobang in natong jong leh chun nangman leiseta in mun neilou gamvah mangpa na kiti ding ahi.”
13 Då sade Kain till HERREN: "Min missgärning är större än att jag kan bära den.
Chuphat in Cain chun Pathen henga aseiye, “Keima gotna kachan hi kei thoh jou hoi ahi poi.
14 Se, du driver mig nu bort ifrån åkerjorden, och jag måste gömma mig undan för ditt ansikte. Ostadig och flyktig skall jag bliva på jorden, och så skall ske att vemhelst som möter mig, han dräper mig."
Vetan tunin nangma akon in neidel mangtai, nang in leichunga umna neilou neihi sahtai, tua pat'a hi koihijongle eitoh khapen pen chun eitha ding ahi tai.”
15 Men HERREN sade till honom: "Nej, ty Kain skall bliva hämnad sjufalt, vemhelst som dräper honom." Och HERREN satte ett tecken till skydd för Kain, så att ingen som mötte honom skulle slå honom ihjäl.
Pathen in adonbut in, “Ahipoi koi tobang nangma hinkho sumang dinga kigo a aumle keiman ama chunga sagi vei ka phulah ding ahi.” Hichea chun Pathen in Cain chu koiman atha louna ding in Cain chunga melchihna khat akoipeh in ahi.
16 Så gick Kain bort ifrån HERRENS ansikte och bosatte sig i landet Nod, öster om Eden.
Hichea kon chun Cain in Pathen kom adalhan Eden niso lam a Nod muna chun acheng tai.
17 Och Kain kände sin hustru, och hon blev havande och födde Hanok. Och han byggde en stad och kallade den staden Hanok, efter sin sons namn.
Cain chun ajinu aki timatpin ahile nao ahin vop kit tan hiche nao chu Enoch ahi. Chuin Cain in phat phabep jouvin khopi khat ahinsem dohin, achapa min aput sah in hiche khopi min chu Enoch asah tai.
18 Och åt Hanok föddes Irad, och Irad födde Mehujael, och Mehujael födde Metusael, och Metusael födde Lemek.
Enoch in chapa Irad ahing in, Irad chun Mehujael ahing in, Mehujael chun Methushael ahing in, Methushael chun Lamech ahing'e.
19 Men Lemek tog sig två hustrur; den ena hette Ada, den andra Silla.
Lamech chun ji numei ni anei jin amasa nu chu ahile Adah ahin chule anina nu chu Zillah ahiye.
20 Och Ada födde Jabal; han blev stamfader för dem som bo i tält och idka boskapsskötsel.
Adah in Jabal ahing in, amahi ahiye, khoilupon in a chenga gancha chingho ding'a apau chu.
21 Och hans broder hette Jubal; han blev stamfader för alla dem som hantera harpa och pipa.
Chule asopi pa min chu Jubal ahin, ama chu lathem gosem mut them masa pen ahiye.
22 Men Silla födde ock en son, Tubal-Kain; han var smed och gjorde alla slags redskap av koppar och järn. Och Tubal-Kains syster var Naama.
Zillah jong chun Tubal-cain ahing in, ama chun manchah ding abonchan sum-eng jong thih jong ahin kheng'e. Chule Tubal-cain chun sopi numei khat anei jin amin Naamah ahi.
23 Och Lemek sade till sina hustrur: "Ada och Silla, hören mina ord; I Lemeks hustrur, lyssnen till mitt tal: Se, en man dräper jag för vart sår jag får, och en yngling för var blånad jag får.
Chujou vin nikhat chu Lamech chun ajite ni jaha hitin a seiye, “Vo Adah le Zillah ka aw kasei ngai lhon in, ‘Ajeh chu pasal khat in eimavo jeh in ka that'in golhang khat'in eiden jeh-in ka that tai.
24 Ja, sjufalt hämnad bliver Kain, men Lemek sju- och sjuttiofalt."
Koi tabang mikhat in Cain chu atha le sagi vei gotna chang ding ahile keima hinkho lading koi tobang aumle som sagi vei gotna chang ding joh ahiye.”
25 Och Adam kände åter sin hustru, och hon födde en son och gav honom namnet Set, i det hon sade: "Gud har beskärt mig en annan livsfrukt, till ersättning för Abel, eftersom Kain dräpte honom."
Chuin Adam chun ajinu akitimat pikit in ahile amanun chapa khat ahing kit in, amin Seth asah tai; ijeh inem itile amanun hitin aseiye, “Pathen in chapa eipeh kit hi Abel khel a ei kipe ah ahi, ajeh chu Cain thapa khel ding in eipe tai,” ati.
26 Men åt Set föddes ock en son, och han gav honom namnet Enos. Vid denna tid begynte man åkalla HERRENS namn.
Seth chu mipi lhing ahung hiphat in chapa khat aneiyin amin Enosh asah-e. Hiche apat chun mipi hon Pathen chu amin pan in ahou pan tauvin ahi.
