< 1 Mosebok 38 >
1 Vid den tiden begav sig Juda åstad bort ifrån sina bröder och slöt sig till en man i Adullam, som hette Hira.
At that time Juda went down from his brethren, and turned in to a certain Odollamite, named Hiras.
2 Där fick Juda se dottern till en kananeisk man som hette Sua, och han tog henne till sig och gick in till henne.
And he saw there the daughter of a man of Chanaan, called Sue: and taking her to wife, he went in unto her.
3 Och hon blev havande och födde en son, och han fick namnet Er.
And she conceived, and bore a son, and called his name Her.
4 Åter blev hon havande och födde en son och gav honom namnet Onan.
And conceiving again, she bore a son, and called him Onan.
5 Och hon födde ännu en son, och åt denne gav hon namnet Sela; och när han föddes, var Juda i Kesib.
She bore also a third: whom she called Sela. After whose birth, she ceased to bear any more.
6 Och Juda tog åt Er, sin förstfödde, en hustru som hette Tamar.
And Juda took a wife for Her his firstborn, whose name was Thamar.
7 Men Er, Judas förstfödde, misshagade HERREN; därför dödade HERREN honom.
And Her, the firstborn of Juda, was wicked in the sight of the Lord: and was slain by him.
8 Då sade Juda till Onan: "Gå in till din broders hustru, äkta henne i din broders ställe och skaffa avkomma åt din broder."
Juda, therefore said to Onan his son: Go in to thy brother’s wife and marry her, that thou mayst raise seed to thy brother.
9 Men eftersom Onan visste att avkomman icke skulle bliva hans egen, lät han, när han gick in till sin broders hustru, det spillas på jorden, för att icke giva avkomma åt sin broder.
He knowing that the children should not be his, when he went in to his brother’s wife, spilled his seed upon the ground, lest children should be born in his brother’s name.
10 Men det misshagade HERREN att han gjorde så; därför dödade han också honom.
And therefore the Lord slew him, because he did a detestable thing.
11 Då sade Juda till sin sonhustru Tamar: "Stanna såsom änka i din faders hus, till dess min son Sela bliver fullvuxen." Han fruktade nämligen att annars också denne skulle dö, likasom hans bröder. Så gick Tamar bort och stannade i sin faders hus.
Wherefore Juda said to Thamar his daughter in law: Remain a widow in thy father’s house, till Sela my son grow up: for he was afraid lest he also might die, as his brethren did. She went her way and dwelt in her father’s house.
12 En lång tid därefter dog Suas dotter, Judas hustru. Och efter sorgetidens slut gick Juda med sin vän adullamiten Hira upp till Timna, för att se efter dem som klippte hans får.
And after many days were past, the daughter of Sue the wife of Juda died: and when he had taken comfort after his mourning, he went up to Thamnas, to the shearers of his sheep, he and Hiras the Odollamite the shepherd of his flock.
13 När man nu berättade för Tamar att hennes svärfader gick upp till Timna för att klippa sina får,
And it was told Thamar that her father in law was come up to Thamnas to shear his sheep.
14 lade hon av sig sina änkekläder och betäckte sig med en slöja och höljde in sig och satte sig vid porten till Enaim på vägen till Timna. Ty hon såg, att fastän Sela var fullvuxen, blev hon likväl icke given åt honom till hustru.
And she put off the garments of her widowhood, and took a veil: and changing her dress, sat in the cross way, that leadeth to Thamnas: because Sela was grown up, and she had not been married to him.
15 Då nu Juda fick se henne, trodde han att hon var en sköka; hon hade ju nämligen sitt ansikte betäckt.
When Juda saw her, he thought she was a harlot: for she had covered her face, lest she should be known.
16 Och han vek av till henne, där hon satt vid vägen, och sade: "Kom, låt mig gå in till dig." Ty han visste icke att det var hans sonhustru. Hon svarade: "Vad vill du giva mig för att få gå in till mig?"
And going to her, he said: Suffer me to lie with thee: for he knew her not to be his daughter in law. And she answered: What wilt thou give me to enjoy my company?
17 Han sade: "Jag vill sända dig en killing ur min hjord." Hon svarade: "Ja, om du giver mig pant, till dess du sänder den."
He said: I will send thee a kid out of the flock. And when she said again: I will suffer what thou wilt, if thou give a pledge, till thou send what thou promisest,
18 Han sade: "Vad skall jag då giva dig i pant?" Hon svarade: "Din signetring, din snodd och staven som du har i din hand." Då gav han henne detta och gick in till henne, och hon blev havande genom honom.
Juda said: What wilt thou have for a pledge? She answered: Thy ring and bracelet, and the staff which thou holdest in thy hand. The woman therefore at one copulation conceived.
19 Och hon stod upp och gick därifrån och lade av sin slöja och klädde sig åter i sina änkekläder.
And she arose and went her way: and putting off the apparel which she had taken, put on the garments of her widowhood.
20 Och Juda sände killingen med sin vän adullamiten, för att få igen panten av kvinnan; men denne fann henne icke.
And Juda sent a kid by his shepherd, the Odollamite, that he might receive the pledge again, which he had given to the woman: but he, not finding her,
21 Och han frågade folket där på orten och sade: "Var är tempeltärnan, hon som satt i Enaim vid vägen?" De svarade: "Här har ingen tempeltärna varit."
Asked the men of that place: Where is the woman that sat in the cross way? And when they all made answer: There was no harlot in this place,
22 Och han kom tillbaka till Juda och sade: "Jag har icke funnit henne; därtill säger folket på orten att ingen tempeltärna har varit där."
He returned to Juda, and said to him: I have not found her; moreover the men of that place said to me, that there never sat a harlot there.
23 Då sade Juda: "Må hon då behålla det, så att vi icke draga smälek över oss. Jag har nu sänt killingen, men du har icke funnit henne."
Juda said: Let her take it to herself; surely she cannot charge us with a, lie: I sent the kid which I promised: and thou didst not find her.
24 Vid pass tre månader därefter blev så berättat för Juda: "Din sonhustru Tamar har bedrivit otukt, och i otukt har hon blivit havande." Juda sade: "Fören ut henne till att brännas."
And behold after three months they told Juda, saying: Thamar, thy daughter in law hath played the harlot, and she appeareth to have a big belly. And Juda said: Bring her out that she may be burnt.
25 Men när hon fördes ut, sände hon bud till sin svärfader och lät säga: "Genom en man som är ägare till detta har jag blivit havande." Och hon lät säga: "Se efter, vem denna signetring, dessa snodder och denna stav tillhöra."
But when she was led to execution, she sent to her father in law, saying: By the man, to whom these things belong, I am with child. See whose ring, and bracelet, and staff this is.
26 Och Juda kände igen dem och sade: "Hon är i sin rätt mot mig, eftersom jag icke har givit henne åt min son Sela." Men han kom icke mer vid henne.
But he acknowledging the gifts, said: She is juster than I: because I did not give her to Sela, my son. However, he knew her no more.
27 När hon nu skulle föda, se, då funnos tvillingar i hennes liv.
And when she was ready to be brought to bed, there appeared twins in her womb: and in the very delivery of the infants, one put forth a hand, whereon the midwife tied a scarlet thread, saying:
28 Och i födslostunden stack den ene fram en hand; då tog hjälpkvinnan en röd tråd och band den om hans hand och sade: "Denne kom först fram."
This shall come forth the first.
29 Men när han därefter åter drog sin hand tillbaka, se, då kom hans broder fram; och hon sade: "Varför har du trängt dig fram?" Och han fick namnet Peres.
But he drawing back his hand, the other came forth: and the woman said: Why is the partition divided for thee? and therefore called his name Phares.
30 Därefter kom hans broder fram, han som hade den röda tråden om sin hand, och han fick namnet Sera.
Afterwards his brother came out, on whose hand was the scarlet thread: and she called him Zara.