1 Mosebok 3
1 Men ormen var listigare än alla andra markens djur som HERREN Gud hade gjort; och han sade till kvinnan: "Skulle då Gud hava sagt: 'I skolen icke äta av något träd i lustgården'?"
Mia basa banda fo LAMATUALAIN tao sia raefafoꞌ ia, mengge a nahine pepeko-lelekoꞌ lenaꞌ basa e. Lao esa, hambu mengge sa natane inaꞌ a nae, “Tebꞌe, do? Lamatualain ai hei nae, ‘Afiꞌ mia hau boaꞌ mana sia osi ia, to?’”
2 Kvinnan svarade ormen: "Vi få äta av frukten på de andra träden i lustgården,
Inaꞌ a nataa nae, “Hokoꞌ! Hai bole mia! Te akaꞌ a hau esa sia osi a taladꞌa na, Lamatualain ai hai fo afiꞌ mia. Ana nae hai afiꞌ mia, ma afiꞌ nggama boa na, te hokoꞌ naa, hai mate.”
3 men om frukten på det träd som står mitt i lustgården har Gud sagt: 'I skolen icke äta därav, ej heller komma därvid, på det att I icke mån dö.'"
4 Då sade ormen till kvinnan: "Ingalunda skolen I dö;
Te mengge a nataa nae, “Weh! Naa, nda tebꞌe sa! Hei nda mate sa.
5 men Gud vet, att när I äten därav, skola edra ögon öppnas, så att I bliven såsom Gud och förstån vad gott och ont är."
Lamatualain memaꞌ ai taꞌo naa, huu Ana bubꞌuluꞌ mete ma hei mia hau a boa na, naa, hei mihine bee maloleꞌ ma bee deꞌulakaꞌ, onaꞌ Eni boe.”
6 Och kvinnan såg att trädet var gott att äta av, och att det var en lust för ögonen, och att det var ett ljuvligt träd, eftersom man därav fick förstånd, och hon tog av dess frukt och åt; och hon gav jämväl åt sin man, som var med henne, och han åt.
Boe ma, inaꞌ a nita hau a malole na seli, no boa na onaꞌ maladꞌaꞌ. Ana dꞌua nae, “Mete ma au ua boaꞌ ia, neꞌo au uhine.” Basa ma, ana etu boaꞌ naa, de naa. Ma nendi fee sao na, de ana o naa boe.
7 Då öppnades bådas ögon, och de blevo varse att de voro nakna; och de fäste ihop fikonlöv och bundo omkring sig.
Ara raa basa ma, aiboiꞌ ma rahine rae sira maꞌaholaꞌ. Naa de, ara nato hau roo fo babꞌata ao nara.
8 Och de hörde HERREN Gud vandra i lustgården, när dagen begynte svalkas; då gömde sig mannen med sin hustru för HERREN Guds ansikte bland träden i lustgården.
Bꞌobꞌo na ma, ara rena LAMATUALAIN lao-laoꞌ sia osi a. De ara keke mia hau sa deaꞌ, naa fo, LAMATUALAIN nda nita se sa.
9 Men HERREN Gud kallade på mannen och sade till honom: "Var är du?"
Te LAMATUALAIN noꞌe touꞌ a nae, “Adam! Ho sia bee?”
10 Han svarade: "Jag hörde dig i lustgården; då blev jag förskräckt, eftersom jag är naken; därför gömde jag mig."
Touꞌ a nataa nae, “Au rena hara Ma sia ia. Te au mae, huu au maꞌaholaꞌ. Naa de, au keke.”
11 Då sade han: "Vem har låtit dig förstå att du är naken? Har du icke ätit av det träd som jag förbjöd dig att äta av?"
Boe ma Lamatualain nae, “Seka nafadꞌe oi ho maꞌaholaꞌ? Taꞌo bee? Ho mua hau boaꞌ fo Au aiꞌ a, to?”
12 Mannen svarade: "Kvinnan som du har givit mig till att vara med mig, hon gav mig av trädet, så att jag åt."
Nataa nae, “Inaꞌ ia, fo Lamatualain fee dadꞌi nonoo ngga, ana mana fee au hau boaꞌ a, fo ua!”
13 Då sade HERREN Gud till kvinnan: "Vad är det du har gjort!" Kvinnan svarade: "Ormen bedrog mig, så att jag åt."
Boe ma LAMATUALAIN olaꞌ no inaꞌ a nae, “Ho tao saa, ia?” Nataa nae, “Mengge a mana eꞌedik nala au! Naa de, au ua ma.”
14 Då sade HERREN Gud till ormen: "Eftersom du har gjort detta, vare du förbannad bland alla djur, boskapsdjur och vilda djur. På din buk skall du gå, och stoft skall du äta i alla dina livsdagar.
Basa ma, LAMATUALAIN huku-doki mengge a nae, “Huu tatao ma, Au hukun nggo. Mia basa banda ra, akaꞌ a mesaꞌ nggo dai huku-dokiꞌ ia. Mia oras ia losa mate, nodꞌo mendiꞌ a tenda ma, ma mua siaꞌ a rae a.
15 Och jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan, och mellan din säd och hennes säd. Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen."
Au tao nggo mo inaꞌ ia bamusuꞌ mikindooꞌ a. Hei ruꞌa nggi tititi-nonosi mara o, taꞌo naa boe. Dei fo, tititi-nonosi mara ero atahori ra ei tingga nara. Te inaꞌ a tititi-nonosi na esa, tutu nalutu langga ma.”
16 Och till kvinnan sade han: "Jag skall låta dig utstå mycken vedermöda, när du bliver havande; med smärta skall du föda dina barn. Men till din man skall din åtrå vara, och han skall råda över dig."
Basa ma, Lamatualain nafadꞌe inaꞌ a nae, “Au fee nggo sususaꞌ naeꞌ leleꞌ muiru, ma bꞌonggi no doidꞌosoꞌ seli. Te taꞌo naa o, ho feꞌe hii-nau mo sao ma. Ma ana mana nauli nggo.”
17 Och till Adam sade han: "Eftersom du lyssnade till din hustrus ord och åt av det träd om vilket jag hade bjudit dig och sagt: 'Du skall icke äta därav', därför vare marken förbannad för din skull. Med vedermöda skall du nära dig av den i alla dina livsdagar;
Boe ma Lamatuaꞌ nafadꞌe touꞌ a nae, “Ho nda tungga Au parenda ngga sa, te tunggaꞌ a sao ma hihii na, de mua hau boaꞌ fo Au aiꞌ a. Naa de Au huku-dokiꞌ nggo boe. Ma Au o huku-doki rae a boe. Mia oras ia losa mate, ho musi tao ues naeꞌ aꞌali rae, fo feꞌe hambu mua na. Naa fo, musodꞌa.
18 törne och tistel skall den bära åt dig, men markens örter skola vara din föda.
Onaꞌ mae ho sela mataꞌ-mataꞌ o, akaꞌ a duri-nggaut a mori.
19 I ditt anletes svett skall du äta ditt bröd, till dess du vänder åter till jorden; ty av den är du tagen. Ty du är stoft, och till stoft skall du åter varda."
De ho musi tao ues naeꞌ, fo rae a fee nggo mua. Ma mbusa ma musi nandali losa ho mate. Au tao nggo mia rae, de mete ma mate nggo, naa, dadꞌi baliꞌ rae.”
20 Och mannen gav sin hustru namnet Eva, ty hon blev en moder åt allt levande.
Basa naa ma, Adam babꞌae sao na ‘Hawa’ (sosoa na ‘mana masodꞌa’), huu basa atahori masodꞌaꞌ ra ina na, eni.
21 Och HERREN Gud gjorde åt Adam och hans hustru kläder av skinn och satte på dem.
Boe ma LAMATUALAIN tao buas mia banda rouꞌ, de seluao neu se.
22 Och HERREN Gud sade: "Se, mannen har blivit såsom en av oss, så att han förstår vad gott och ont är. Må han nu icke räcka ut sin hand och taga jämväl av livets träd och äta, och så leva evinnerligen."
Basa ma LAMATUALAIN olaꞌ nae, “Ia naa, atahori rahine bee maloleꞌ ma bee deꞌulakaꞌ, onaꞌ Hita boe. Afiꞌ losa ara o raa boaꞌ mia hau mana fee se rasodꞌa rakandoo.”
23 Och HERREN Gud förvisade honom ur Edens lustgård, för att han skulle bruka jorden, varav han var tagen.
Naa de, Ana oi hendiꞌ se mia osi Eden. Ara risiꞌ mamana feaꞌ, de aꞌali rae, fo rasodꞌa mia rae a.
24 Och han drev ut mannen, och satte öster om Edens lustgård keruberna jämte det ljungande svärdets lågor, för att bevaka vägen till livets träd.
Lamatualain oi basa se ma, Ana denu ate malida Nara mia sorga, fo reu ranea osi seriꞌ rulu. Ara toꞌu tafaꞌ mana mbila onaꞌ ai, de lalaes neu-nema. Lamatualain denu se ena dalaꞌ rala neu, huu Ana nda nau atahori ra reu etu hau boaꞌ mana fee se rasodꞌa rakandoo.
