< 1 Mosebok 26 >
1 Men en hungersnöd uppstod i landet, en ny hungersnöd, efter den som hade varit förut, i Abrahams tid. Då begav sig Isak till Abimelek, filistéernas konung, i Gerar.
Chuin gamsunga chun nasatah in kel ahung lhatan, hiche kel lhah chu Abraham damlaiya ahah tabang in, Isaac chu Gerar langa Philistine lengpa Abimelech heng a ache tai.
2 Och HERREN uppenbarade sig för honom och sade: "Drag icke ned till Egypten; bo kvar i det land som jag skall säga dig.
Chuin Pathen in Isaac chu ahou limpin hitin aseiye, “Keima thusei ngaiyin, Egypt langa nache thei lou ding ahi.
3 Stanna såsom främling här i landet; jag skall vara med dig och välsigna dig, ty åt dig och din säd skall jag giva alla dessa länder, och skall hålla den ed som jag har svurit din fader Abraham.
Chule nangma hiche gam a hin gampam kholyin mi bang in um'in keiman hatah a phatthei kaboh ding nahi. Chule gam jouse hi nangma le na chilhahte jouse kapeh ding nahi, Ajeh chu keiman napa Abraham komma kaki hahselna kamolso tei ding ahi.
4 Jag skall göra din säd talrik såsom stjärnorna på himmelen, och jag skall giva åt din säd alla dessa länder; och i din säd skola alla folk på jorden välsigna sig,
Keiman na chilhahte van chunga ahsite jat banga kapun sah ding, hiche gam ho jouse hi kapeh ding, chule nangma chilhahte a konna vannoi mi jouse phatthei kaboh ding ahi.
5 därför att Abraham har lyssnat till mina ord och hållit vad jag har bjudit honom hålla, mina bud, mina stadgar och mina lagar."
Hiche ho jouse hi kabol ding ahi. Ajeh chu Abraham'in kathu angaiyin, kathu lhahna ahin, ka thupeh ahin, ka chondan thu ahin, chule ka danthu a nitsoh keiyin ahi.
6 Så stannade Isak kvar i Gerar.
Hichun Isaac Gerar gamma acheng tan ahi.
7 Och när männen på orten frågade honom om hans hustru, sade han: "Hon är min syster." Han fruktade nämligen för att säga att hon var hans hustru, ty han tänkte: "Männen här på orten kunde då dräpa mig för Rebeckas skull, eftersom hon är så fager att skåda."
Hiche gamma cheng miho chun Isaac jinu Rebekah chu koi ham tia adoh ule aman adonbut in, “Kasopinu ahi ati peh e,” ajeh chu hiche miho hin Rebekah jeh hin, “Keima eitha lo get uvinte tia anagel jeh a ka sopinu ahi anati ahiye. Ajeh chu amanu amelhoi jeh ahi.”
8 Men när han hade varit där en längre tid, hände sig en gång, då Abimelek, filistéernas konung, blickade ut genom fönstret, att han fick se Isak kärligt skämta med sin hustru Rebecka.
Hinlah ni phabep jou chun Abimelech Phalistines lengpan bangkot a kon agahven ahile vetan Isaac in Rebekah aji bol'a akinoupi pet amudoh tai.
9 Då kallade Abimelek Isak till sig och sade: "Hon är ju din hustru; huru har du då kunnat säga: 'Hon är min syster'?" Isak svarade honom: "Jag fruktade att jag annars skulle bliva dödad för hennes skull."
Hichun gang tah in Abimelech in Isaac chu akouvin, “Amanu chu na jinu hilou ham? ibola amanu chu ka sopinu ahe tia nasei ham?” Isaac in adonbut in, “Ka seina ajeh chu ahile ka innneipi jeh a koi tabang khat in eitha lo ding ham kati ahi.”
10 Då sade Abimelek: "Vad har du gjort mot oss! Huru lätt kunde det icke hava skett att någon av folket hade lägrat din hustru? Och så hade du dragit skuld över oss."
Abimelech in aseiye, “Ipi dinga hiti pia chu neibol'u hitam? ilou themkhat in ka mite lah a khat touvin na jinu chu ana kipui hen ana luppi kha ta hen lang hileh nangma jeh a kei hon chonset lentah a neilhah sah ding'u hita chula em.”
11 Sedan bjöd Abimelek allt folket och sade: "Den som kommer vid denne man eller vid hans hustru, han skall straffas med döden."
Hichun Abimelech in danpi khat asem in mipi jouse henga aphong doh in ahi, “Koihi jong leh hiche mipa hihen ajinu hijong le ahin tongkha asuse aum leh thina chan a gotna kipe ding ahi.”
12 Och Isak sådde där i landet och fick det året hundrafalt, ty HERREN välsignade honom.
Hiche kum chun Isaac in muchi akitun ahile kum dang sang in ajat jakhat val jena tamjon aki-aat e, hiti chun Pakaiyin ama phatthei ana boh'e.
13 Och han blev en mäktig man; hans makt blev större och större, så att han till slut var mycket mäktig.
Chua kon chun Isaac chu neile gou in ahung hao doh tan, anei le agou hatah in apun be cheh, apun be cheh jeng in ahi.
14 Han ägde så många får och fäkreatur och så många tjänare, att filistéerna begynte avundas honom.
Hitobang chun neile gou keu hilouvin kelngoi jong, keltah jong, bonghon jong chule soh le kol jong tamtah ahin neitan, hiche ho jeh hin Phalistine miten nasatah in ahung engse tauvin ahi.
15 Och alla de brunnar som hans faders tjänare hade grävt i hans fader Abrahams tid, dem hade filistéerna kastat igen och fyllt med grus.
Hichun Phalistine miho chu athangthip jeh'un Isaac twikhuh jouse chu abonchan asuhbing peh tauvin ahi. Hiche twikhuh ho sese hi apa Abraham adamlaiya asohten ana laihou chu ahi.
16 Och Abimelek sade till Isak: "Drag bort ifrån oss; ty du har blivit oss alltför mäktig."
Chuin Abimelech in achaina in Isaac komma aseiye, “Nangma keiho komma kon in chedoh tan ajeh chu nangma keiho sang in natha lhing jotai,” ati.
17 Då drog Isak bort därifrån och slog upp sitt läger i Gerars dal och bodde där.
Hichun Isaac chu amaho komma kon in achen Gerar phaicham ah amaho ponbuh akison uvin hiche mun achun aching tauve.
18 Och Isak lät åter gräva ut de vattenbrunnar som hade blivit grävda i hans fader Abrahams tid, men som filistéerna efter Abrahams död hade kastat igen; och han gav dem åter de namn som hans fader hade givit dem.
Chuin Isaac in Apa Abraham thi jouva Palestine mipiten ana huhbing peh'u twikhuh ho sese chu alai hong kit'in apa Abraham'in ana minsah twikhuh min ho chu avel sah kit in asem hoisah kit tai.
19 Och Isaks tjänare grävde i dalen och funno där en brunn med rinnande vatten.
Isaac sohten Gerar phaicham chu twikhuh alai uva ahile twisam phungkhat alai doh tauve.
20 Men herdarna i Gerar begynte tvista med Isaks herdar och sade: "Vattnet är vårt." Då gav han den brunnen namnet Esek, eftersom de hade kivat med honom.
Ahin Gerar gamma kelngoi chinghon Isaac kelngoi chingho komma chun “hiche twikhuh hi keiho twikhuh ahi,” atiuvin a kinelpi tauvin ahi; hichun Isaac in hiche twikhuh chu “Esek” asah'in hichun avetsah chu “Kiboina mun,” tina ahi.
21 Därefter grävde de en annan brunn, men om den kommo de ock i tvist; då gav han den namnet Sitna.
Hichun Isaac sohten twikhuh chom dang khat alai kit'un ahile hiche mun jong chu boina ahung um kittan hichun Isaac in “Sitnah” (Tichu kitomona mun tina ahi) asah tan ahi.
22 Sedan begav han sig därifrån till en annan plats och grävde åter en brunn; om den tvistade de icke. Därför gav han denna namnet Rehobot, i det han sade: "Nu har ju HERREN givit oss utrymme, så att vi kunna föröka oss i landet."
Chuin Isaac in hiche mun chu adalhan akichon in twikhuh chom beh khat alai kit in ahile hiche mun a vang chun akinahpi tapouvin ahi, hijeh chun Isaac in hiche mun chu “Rehoboth” asah tai. “Ajeh chu tun vang Pathen in eiho ding in gam eihon peh tauve, agamsung ahin eiho cha le nao vin pungjal tauhite,” ati.
23 Sedan drog han därifrån upp till Beer-Seba.
Hiche mun a pat chun Isaac in Beersheba ah akichon kittai.
24 Och HERREN uppenbarade sig för honom den natten och sade: "Jag är Abrahams, din faders, Gud. Frukta icke, ty jag är med dig, och jag skall välsigna dig och göra din säd talrik, för min tjänare Abrahams skull."
Hiche jan lele chun Isaac henga Pathen ahung kilah in “Keima napa Abraham Pathen chu kahi, Imacha gichat na nei hih behin ajeh chu keiman nangma ka umpi jing nai, chule phatthei ka boh ding nahi, nason nachilhah te jong hatah a ka punsah ding amaho nam lentah ka soding ahi. Hiche hohi kasuh bulhing ding ahi. Ajeh chu ka sohpa Abraham koma kana kitep nasa ahi.”
25 Då byggde han där ett altare och åkallade HERRENS namn och slog där upp sitt tält. Och Isaks tjänare grävde där en brunn.
Hichun Isaac in hiche mun achun maicham asem in Pathen ahou tai, chule aman aponbuh jong asongdoh kit in asohten twikhuh khat alaikit un ahi.
26 Och Abimelek begav sig till honom från Gerar med Ahussat, sin vän, och Pikol, sin härhövitsman.
Ni khat chu Abimelech jong Gerar gamma pat na semangpa Ahuzzath chule asepai lamkai Phicol akipuiyin Isaac to kimuto dingin ahungtai.
27 Men Isak sade till dem: "Varför kommen I till mig, I som haten mig och haven drivit mig ifrån eder?"
Isaac in amaho chu adong in, “Ipi dinga ka henga hung nahiuven nei vetda uva nagam uva patna neino doh hitalou ham?” ana ti.
28 De svarade: "Vi hava tydligt sett att HERREN är med dig; därför tänkte vi: 'Låt oss giva varandra en ed, vi och du, så att vi sluta ett förbund med dig,
Ama hon adon but'un, “Keihon Pathen in nangma na umpi hi phatechan kamu chen tauve. Hijeh chun nangho le keiho kikah a kihou cham ding kanom ui, chule ikah uva kitepna khat sem kanom uve.
29 att du icke skall göra oss något ont, likasom vi å vår sida icke hava kommit vid dig, och likasom vi icke hava gjort dig annat än gott och hava låtit dig fara i frid.' Du är nu HERRENS välsignade."
Ahi theile ki hou cham na inei thei ding'u dei aum lheh e, keima hon jong nangho chunga imacha bolse pou ving'e, kei hon nang ho ka ngailu jing uve. Chule lung damsel a kasol doh joh nahiuve. Ven! tun nangho Pathen in nasatah in phatthei naboh tauve.
30 Då gjorde han ett gästabud för dem, och de åto och drucko.
Hichun Isaac in kinopto na ankong nehkhom na asem in amahon abonchauvin anekhom un adonkhom un ahi.
31 Bittida följande morgon svuro de varandra eden; sedan lät Isak dem gå, och de foro ifrån honom i frid.
Ajing in jingpi matah in akithou’ un amaho khat khat in kitepna anei uvin, hichun Isaac in amaho chu a in lam uva asolkit tan, amaho jong lunglhai sel in akinung le tauve.
32 Samma dag kommo Isaks tjänare och berättade för honom om den brunn som de hade grävt och sade till honom: "Vi hava funnit vatten."
Hiche ni ma ma chun Isaac sohten twisam thah khat alai doh'u chu thu ahung peuvin amahon aseiyun, “Keihon twisam thah khat kamu uve,” ahung tiuve.
33 Och han kallade den Sibea. Därav heter staden Beer-Seba ännu i dag.
Hichun Isaac in twisam thah chu Shebath asah tai. (Shebath tichu kinoptona tina ahi) Hiche nia patna chu tuni gei a hi Beershiba khopi kiti ahiye.
34 När Esau var fyrtio år gammal, tog han till hustrur Judit, dotter till hetiten Beeri, och Basemat, dotter till hetiten Elon.
Esau chu kum som li alhin chun Hit mite numei Beeri Judith le Hit mi mama Elon chanu Basemath chu ji ding in akipui jin ahi.
35 Men dessa blevo en hjärtesorg för Isak och Rebecka.
Amavang Esau ji teni chu Isaac le Rebekah din thoh lel aum lheh jeng lhon in ahi.