1 Mosebok 21
1 Och HERREN såg till Sara, såsom han hade lovat, och HERREN gjorde med Sara såsom han hade sagt.
And the Lord visited Sara, as he had promised: and fulfilled what he had spoken.
2 Sara blev havande och födde åt Abraham en son på hans ålderdom, vid den bestämda tid som Gud hade sagt honom.
And she conceived and bore a son in her old age, at the time that God had foretold her.
3 Och Abraham gav den son som var född åt honom, den som Sara hade fött åt honom, namnet Isak.
And Abraham called the name of his son, whom Sara bore him, Isaac.
4 Och Abraham omskar sin son Isak, när denne var åtta dagar gammal, såsom Gud hade bjudit honom.
And he circumcised him the eighth day, as God had commanded him,
5 Och Abraham var hundra år gammal, när hans son Isak föddes åt honom.
When he was a hundred years old: for at this age of his father was Isaac born.
6 Och Sara sade: "Gud har berett mig ett löje; var och en som får höra detta skall le mot mig."
And Sara said: God hath made a laughter for me: whosoever shall hear of it will laugh with me.
7 Och hon sade: "Vem skulle hava sagt Abraham att Sara skulle giva barn di? Och nu har jag fött honom en son på hans ålderdom!"
And again she said: Who would believe that Abraham should hear that Sara gave suck to a son, whom she bore to him in his old age.
8 Och barnet växte upp och blev avvant; och den dag då Isak avvandes gjorde Abraham ett stort gästabud.
And the child grew and was weaned: and Abraham made a great feast on the day of his weaning.
9 Då fick Sara se Hagars, den egyptiska kvinnans, son, som denna hade fött åt Abraham, leka och skämta;
And when Sara had seen the son of Agar the Egyptian playing with Isaac her son, she said to Abraham:
10 och hon sade till Abraham: "Driv ut denna tjänstekvinna och hennes son, ty denna tjänstekvinnas son skall icke ärva med min son Isak."
Cast out this bondwoman, and her son: for the son of the bondwoman shall not be heir with my son Isaac.
11 Det talet misshagade Abraham mycket för hans sons skull.
Abraham took this grievously for his son.
12 Men Gud sade till Abraham: "Du må icke för gossens och för din tjänstekvinnas skull låta detta misshaga dig. Lyssna till Sara i allt vad hon säger dig; ty genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig.
And God said to him: Let it not seem grievous to thee for the boy, and for thy bondwoman: in all that Sara hath said to thee, hearken to her voice: for in Isaac shall thy seed be called.
13 Men också tjänstekvinnans son skall jag göra till ett folk, därför att han är din säd."
But I will make the son also of the bondwoman a great nation, because he is thy seed.
14 Bittida följande morgon tog Abraham bröd och en lägel med vatten och gav det åt Hagar; han lade det på hennes rygg och gav henne barnet med och lät henne gå. Och hon begav sig åstad och irrade omkring i Beer-Sebas öken.
So Abraham rose up in the morning, and taking bread and a bottle of water, put it upon her shoulder, and delivered the boy, and sent her away. And she departed, and wandered in the wilderness of Bersabee.
15 Men när vattnet i lägeln hade tagit slut, kastade hon barnet ifrån sig under en buske
And when the water in the bottle was spent, she cast the boy under one of the trees that were there.
16 och gick bort och satte sig ett stycke därifrån, på ett bågskotts avstånd, ty hon tänkte: "Jag förmår icke se på, huru barnet dör." Och där hon nu satt, på något avstånd, brast hon ut i gråt.
And she went her way, and sat over against him a great way off as far as a bow can carry, for she said: I will not see the boy die: and sitting over against, she lifted up her voice and wept.
17 Då hörde Gud gossens röst, och Guds ängel ropade till Hagar från himmelen och sade till henne: "Vad fattas dig, Hagar? Frukta icke; ty Gud har hört gossens röst, där han ligger.
And God heard the voice of the boy: and an angel of God called to Agar from heaven, saying: What art thou doing, Agar? fear not: for God hath heard the voice of the boy, from the place wherein he is.
18 Gå och lyft upp gossen, och tag honom vid handen; jag skall göra honom till ett stort folk."
Arise, take up the boy, and hold him by the hand: for I will make him a great nation.
19 Och Gud öppnade hennes ögon, så att hon blev varse en vattenbrunn. Och hon gick dit och fyllde sin lägel med vatten och gav gossen att dricka.
And God opened her eyes: and she saw a well of water, and went and filled the bottle, and gave the boy to drink.
20 Och Gud var med gossen, och han växte upp och bodde i öknen och blev med tiden en bågskytt.
And God was with him: and he grew, and dwelt in the wilderness, and became a young man, an archer.
21 Han bodde i öknen Paran; och hans moder tog en hustru åt honom från Egyptens land.
And he dwelt in the wilderness of Pharan, and his mother took a wife for him out of the land of Egypt.
22 Vid den tiden kom Abimelek med Pikol, sin härhövitsman, och talade med Abraham och sade: "Gud är med dig i allt vad du gör.
At the same time Abimelech, and Phicol the general of his army said to Abraham: God is with thee in all that thou dost.
23 Så lova mig nu här med ed vid Gud att du icke skall göra dig skyldig till något svek mot mig eller mina barn och efterkommande, utan att du skall bevisa mig och det land där du nu bor såsom främling samma godhet som jag har bevisat dig."
Swear therefore by God, that thou wilt not hurt me, nor my posterity, nor my stock: but according to the kindness that I have done to thee, thou shalt do to me, and to the land wherein thou hast lived a stranger.
24 Abraham sade: "Det vill jag lova dig."
And Abraham said: I will swear.
25 Dock gjorde Abraham Abimelek förebråelser angående en vattenbrunn som Abimeleks tjänare hade tagit ifrån honom.
And he reproved Abimelech for a well of water, which his servants had taken away by force.
26 Men Abimelek svarade: "Jag vet icke vem som har gjort detta; själv har du ingenting sagt mig, och jag har icke hört något därom förrän i dag."
And Abimelech answered: I knew not who did this thing: and thou didst not tell me, and I heard not of it till today.
27 Då tog Abraham får och fäkreatur och gav åt Abimelek; och de slöto förbund med varandra.
And Abraham took sheep and oxen and gave them to Abimelech: and both of them made a league.
28 Men Abraham ställde sju lamm av hjorden avsides.
And Abraham set apart seven ewe lambs of the flock.
29 Då sade Abimelek till Abraham: "Vad betyda de sju lammen som du har ställt där avsides?"
And Abimelech said to him: What mean these seven ewe lambs which thou hast set apart?
30 Han svarade: "Dessa sju lamm skall du taga emot av mig, för att detta må vara mig till ett vittnesbörd därom att det är jag som har grävt denna brunn."
But he said: Thou shalt take seven ewe lambs at my hand: that they may be a testimony for me, that I dug this well.
31 Därav kallades det stället Beer-Seba, eftersom de båda där gingo eden.
Therefore that place was called Bersabee: because there both of them did swear.
32 När de så hade slutit förbund vid Beer-Seba, stodo Abimelek och hans härhövitsman Pikol upp och vände tillbaka till filistéernas land.
And they made a league for the well of oath.
33 Och Abraham planterade en tamarisk vid Beer-Seba och åkallade där HERRENS, den evige Gudens, namn.
And Abimelech, and Phicol the general of his army arose and returned to the land of the Palestines. But Abraham planted a grove in Bersabee, and there called upon the name of the Lord God eternal.
34 Och Abraham bodde i filistéernas land en lång tid.
And he was a sojourner in the land of the Palestines many days.
