< 1 Mosebok 20 >
1 Och Abraham bröt upp därifrån och drog till Sydlandet; där uppehöll han sig mellan Kades och Sur, och någon tid bodde han i Gerar.
Abraham [Father of a multitude] traveled from there toward the land of the South, and lived between Kadesh and Shur. He lived as a foreigner in Gerar.
2 Och Abraham sade om sin hustru Sara att hon var hans syster. Då sände Abimelek, konungen i Gerar, och lät hämta Sara till sig.
Abraham [Father of a multitude] said about Sarah [Princess] his wife, “She is my sister.” Abimelech [My father king] king of Gerar sent, and took Sarah [Princess].
3 Men Gud kom till Abimelek i en dröm om natten och sade till honom: "Se, du måste dö för den kvinnas skull som du har tagit till dig, fast hon är en annan mans äkta hustru."
But God came to Abimelech [My father king] in a dream of the night, and said to him, “Behold, you are a dead man, because of the woman whom you have taken. For she is a man’s wife.”
4 Men Abimelek hade icke kommit vid henne. Och han svarade: "Herre, vill du då dräpa också rättfärdiga människor?
Now Abimelech [My father king] had not come near her. He said, “Lord, will you kill even a upright nation?
5 Sade han icke själv till mig: 'Hon är min syster'? Och likaså sade hon: 'Han är min broder.' I mitt hjärtas oskuld och med rena händer har jag gjort detta."
Didn’t he tell me, ‘She is my sister?’ She, even she herself, said, ‘He is my brother.’ In the integrity of my heart and the innocence of my hands have I done this.”
6 Då sade Gud till honom i drömmen: "Ja, jag vet att du har gjort detta i ditt hjärtas oskuld, och jag har själv hindrat dig från att synda mot mig; därför har jag icke tillstatt dig att komma vid henne.
God said to him in the dream, “Yes, I know that in the integrity of your heart you have done this, and I also withheld you from sinning ·deviating (from the standard goal)· against me. Therefore I didn’t allow you to touch her.
7 Men giv nu mannen hans hustru tillbaka; ty han är en profet. Och han må bedja för dig, så att du får leva. Men om du icke giver henne tillbaka, så vet att du skall döden dö, du själv och alla som tillhöra dig.
Now therefore, restore the man’s wife. For he is a prophet, and he will pray for you, and you will live. If you don’t restore her, know for sure that you will die, you, and all who are yours.”
8 Då stod Abimelek upp bittida om morgonen och kallade till sig alla sina tjänare och berättade allt detta för dem; och männen blevo mycket förskräckta.
Abimelech [My father king] rose early in the morning, and called all his servants, and told all these things in their ear. The men were very scared.
9 Sedan kallade Abimelek Abraham till sig och sade till honom: "Vad har du gjort mot oss! Vari har jag försyndat mig mot dig, eftersom du har velat komma mig och mitt rike att begå en så stor synd? På otillbörligt sätt har du handlat mot mig."
Then Abimelech [My father king] called Abraham [Father of a multitude], and said to him, “What have you done to us? How have I committed crime deserving peanlty, sin ·missing the goal· against you, that you have brought on me and on my kingdom a great cause for sacrifice for sin ·missing the goal·? You have done deeds to me that ought not to be done!”
10 Och Abimelek sade ytterligare till Abraham: "Vad var din mening, när du gjorde detta?"
Abimelech [My father king] said to Abraham [Father of a multitude], “What did you see, that you have done this thing?”
11 Abraham svarade: "Jag tänkte: 'På denna ort fruktar man nog icke Gud; de skola dräpa mig för min hustrus skull.'
Abraham [Father of a multitude] said, “Because I thought, ‘Surely the fear of God is not in this place. They will kill me for my wife’s sake.’
12 Hon är också verkligen min syster, min faders dotter, fastän icke min moders dotter; och så blev hon min hustru.
Besides, she is indeed my sister, the daughter of my father, but not the daughter of my mother; and she became my wife.
13 Men när Gud sände mig ut på vandring bort ifrån min faders hus, sade jag till henne: 'Bevisa mig din kärlek därmed att du säger om mig, varthelst vi komma, att jag är din broder.'"
When God caused me to wander from my father’s house, I said to her, ‘This is your chesed ·loving-kindness· which you shall show to me. Everywhere that we go, say of me, “He is my brother.”’”
14 Då tog Abimelek får och fäkreatur, tjänare och tjänarinnor och gav dem åt Abraham. Han gav honom ock hans hustru Sara tillbaka.
Abimelech [My father king] took sheep and cattle, male servants and female servants, and gave them to Abraham [Father of a multitude], and restored Sarah [Princess], his wife, to him.
15 Och Abimelek sade: "Se, mitt land ligger öppet för dig; du må bo var du finner för gott."
Abimelech [My father king] said, “Behold, my land is before you. Dwell where it pleases you.”
16 Och till Sara sade han: "Se, jag giver åt din broder tusen siklar silver; det skall för dig vara en försoningsgåva inför allt ditt folk. Så har du inför alla fått upprättelse."
To Sarah [Princess] he said, “Behold, I have given your brother a thousand pieces of silver. Behold, it is for you a covering of the eyes to all that are with you. In front of all you are vindicated.”
17 Och Abraham bad till Gud, och Gud botade Abimelek och hans hustru och hans tjänstekvinnor, så att de åter kunde föda barn.
Abraham [Father of a multitude] prayed to God. God healed Abimelech [My father king], and his wife, and his female servants, and they bore children.
18 HERREN hade nämligen gjort alla kvinnor i Abimeleks hus ofruktsamma, för Saras, Abrahams hustrus, skull.
For Adonai had closed up tight all the wombs of the house of Abimelech [My father king], because of Sarah [Princess], Abraham [Father of a multitude]’s wife.