1 Mosebok 17

1 När Abram var nittionio år gammal, uppenbarade sig HERREN för honom och sade till honom: "Jag är Gud den Allsmäktige. Vandra inför mig och var ostrafflig.

Postquam vero nonaginta et novem annorum esse coeperat, apparuit ei Dominus: dixitque ad eum: Ego Deus omnipotens: ambula coram me, et esto perfectus.

2 Jag vill göra ett förbund mellan mig och dig, och jag skall föröka dig övermåttan."

Ponamque foedus meum inter me et te, et multiplicabo te vehementer nimis.

3 Då föll Abram ned på sitt ansikte, och Gud talade så med honom:

Cecidit Abram pronus in faciem.

4 "Se, det förbund som jag å min sida gör med dig är detta, att du skall bliva en fader till många folk.

Dixitque ei Deus: Ego sum, et pactum meum tecum, erisque pater multarum gentium.

5 Därför skall du icke mer heta Abram, utan Abraham skall vara ditt namn, ty jag skall låta dig bliva en fader till många folk.

Nec ultra vocabitur nomen tuum Abram: sed appellaberis Abraham: quia patrem multarum gentium constitui te.

6 Och jag skall göra dig övermåttan fruktsam och låta folkslag komma av dig, och konungar skola utgå från dig.

Faciamque te crescere vehementissime, et ponam te in gentibus, regesque ex te egredientur.

7 Och jag skall upprätta ett förbund mellan mig och dig och din säd efter dig, från släkte till släkte, ett evigt förbund, så att jag skall vara din Gud och din säds efter dig;

Et statuam pactum meum inter me et te, et inter semen tuum post te in generationibus suis foedere sempiterno: ut sim Deus tuus, et seminis tui post te.

8 och jag skall giva dig och din säd efter dig det land där du nu bor såsom främling, hela Kanaans land, till evärdlig besittning, och jag skall vara deras Gud.

Daboque tibi et semini tuo terram peregrinationis tuae, omnem terram Chanaan in possessionem aeternam, eroque Deus eorum.

9 Och Gud sade ytterligare till Abraham: "Du åter skall hålla mitt förbund, du och din säd efter dig, från släkte till släkte."

Dixit iterum Deus ad Abraham: Et tu ergo custodies pactum meum, et semen tuum post te in generationibus suis.

10 Och detta är det förbund mellan mig och eder och din säd efter dig, som I skolen hålla: allt mankön bland eder skall omskäras;

Hoc est pactum meum quod observabitis inter me et vos, et semen tuum post te: Circumcidetur ex vobis omne masculinum:

11 på eder förhud skolen I omskäras, och detta skall vara tecknet till förbundet mellan mig och eder.

et circumcidetis carnem praeputii vestri, ut sit in signum foederis inter me et vos.

12 Släkte efter släkte skall vart gossebarn bland eder omskäras, när det är åtta dagar gammalt, jämväl den hemfödde tjänaren och den som är köpt för penningar från något främmande folk, och som icke är av din säd.

Infans octo dierum circumcidetur in vobis, omne masculinum in generationibus vestris: tam vernaculus, quam emptitius circumcidetur, et quicumque non fuerit de stirpe vestra:

13 Omskäras skall både din hemfödde tjänare och den som du har köpt för penningar; och så skall mitt förbund vara på edert kött betygat såsom ett evigt förbund.

eritque pactum meum in carne vestra in foedus aeternum.

14 Men en oomskuren av mankön, en vilkens förhud icke har blivit omskuren, han skall utrotas ur sin släkt; han har brutit mitt förbund."

Masculus, cuius praeputii caro circumcisa non fuerit, delebitur anima illa de populo suo: quia pactum meum irritum fecit.

15 Och Gud sade åter till Abraham: "Din hustru Sarai skall du icke mer kalla Sarai, utan Sara skall vara hennes namn.

Dixit quoque Deus ad Abraham: Sarai uxorem tuam non vocabis Sarai, sed Saram.

16 Och jag skall välsigna henne och skall också med henne giva dig en son; ja, jag skall välsigna henne, och folkslag skola komma av henne, konungar över folk skola härstamma från henne."

Et benedicam ei, et ex illa dabo tibi filium cui benedicturus sum, eritque in nationes, et reges populorum orientur ex eo.

17 Då föll Abraham ned på sitt ansikte och log, ty han sade vid sig själv: "Skulle barn födas åt en man som är hundra år gammal? Och skulle Sara föda barn, hon som är nittio år gammal?"

Cecidit Abraham in faciem suam, et risit, dicens in corde suo: Putasne centenario nascetur filius? et Sara nonagenaria pariet?

18 Och Abraham sade till Gud: "Måtte allenast Ismael få leva inför dig!"

Dixitque ad Deum: Utinam Ismael vivat coram te.

19 Då sade Gud: "Nej, din hustru Sara skall föda dig en son, och du skall giva honom namnet Isak; och med honom skall jag upprätta mitt förbund, ett evigt förbund, som skall gälla hans säd efter honom.

Et ait Deus ad Abraham: Sara uxor tua pariet tibi filium, vocabisque nomen eius Isaac, et constituam pactum meum illi in foedus sempiternum, et semini eius post eum.

20 Men angående Ismael har jag ock hört din bön; se, jag skall välsigna honom och göra honom fruktsam och föröka honom övermåttan. Tolv hövdingar skall han få till söner, och jag skall göra honom till ett stort folk.

Super Ismael quoque exaudivi te. ecce, benedicam ei, et augebo, et multiplicabo eum valde: duodecim duces generabit, et faciam illum in gentem magnam.

21 Men mitt förbund skall jag upprätta med Isak, honom som Sara skall föda åt dig vid denna tid nästa år."

Pactum vero meum statuam ad Isaac, quem pariet tibi Sara tempore isto in anno altero.

22 Då Gud nu hade talat ut med Abraham, for han upp från honom.

Cumque finitus esset sermo loquentis cum eo, ascendit Deus ad Abraham.

23 Och Abraham tog sin son Ismael och alla sina tjänare, de hemfödda och de som voro köpta för penningar, allt mankön bland Abrahams husfolk, och omskar på denna samma dag deras förhud, såsom Gud hade tillsagt honom.

Tulit autem Abraham Ismael filium suum, et omnes vernaculos domus suae, universosque quos emerat, cunctos mares ex omnibus viris domus suae: et circumcidit carnem praeputii eorum statim in ipsa die, sicut praeceperat ei Deus.

24 Och Abraham var nittionio år gammal, när hans förhud blev omskuren.

Abraham nonaginta et novem erat annorum quando circumcidit carnem praeputii sui.

25 Och hans son Ismael var tretton år gammal, när hans förhud blev omskuren.

Et Ismael filius suus tredecim annos impleverat tempore circumcisionis suae.

26 På denna samma dag omskuros Abraham och hans son Ismael;

Eadem die circumcisus est Abraham et Ismael filius eius.

27 och alla män i hans hus, de hemfödda tjänarna och de som voro köpta för penningar ifrån främmande folk, blevo omskurna tillika med honom.

Et omnes viri domus illius, tam vernaculi, quam emptitii et alienigenae pariter circumcisi sunt.