< 1 Mosebok 16 >
1 Och Sarai, Abrams hustru, hade icke fött barn åt honom. Men hon hade en egyptisk tjänstekvinna, som hette Hagar;
Igitur Sarai, uxor Abram, non genuerat liberos: sed habens ancillam Ægyptiam nomine Agar,
2 och Sarai sade till Abram: "Se, HERREN har gjort mig ofruktsam, så att jag icke föder barn; gå in till min tjänstekvinna, kanhända skall jag få avkomma genom henne." Abram lyssnade till Sarais ord;
dixit marito suo: Ecce, conclusit me Dominus, ne parerem: ingredere ad ancillam meam, si forte saltem ex illa suscipiam filios. Cumque ille acquiesceret deprecanti,
3 och Sarai, Abrams hustru, tog sin egyptiska tjänstekvinna Hagar och gav henne till hustru åt sin man Abram, sedan denne hade bott tio år i Kanaans land.
tulit Agar Ægyptiam ancillam suam post annos decem quam habitare cœperant in terra Chanaan: et dedit eam viro suo uxorem.
4 Och han gick in till Hagar, och hon blev havande. När hon nu såg att hon var havande, ringaktade hon sin fru.
Qui ingressus est ad eam. At illa concepisse se videns, despexit dominam suam.
5 Då sade Sarai till Abram: "Den orätt mig sker komme över dig. Jag själv lade min tjänstekvinna i din famn, men då hon nu ser att hon är havande, ringaktar hon mig. HERREN döme mellan mig och dig."
Dixitque Sarai ad Abram: Inique agis contra me: ego dedi ancillam meam in sinum tuum, quæ videns quod conceperit, despectui me habet. Iudicet Dominus inter me, et te.
6 Abram sade till Sarai: "Din tjänstekvinna är ju i din hand, gör med henne vad du finner för gott." När då Sarai tuktade henne, flydde hon bort ifrån henne.
Cui respondens Abram: Ecce, ait, ancilla tua in manu tua est, utere ea ut libet. Affligente igitur eam Sarai, fugam iniit.
7 Men HERRENS ängel kom emot henne vid en vattenkälla i öknen, den källa som ligger vid vägen till Sur.
Cumque invenisset eam Angelus Domini iuxta fontem aquæ in solitudine, qui est in via Sur in deserto,
8 Och han sade: "Hagar, Sarais tjänstekvinna, varifrån kommer du, och vart går du?" Hon svarade: "Jag är stadd på flykt ifrån min fru Sarai."
dixit ad illam: Agar ancilla Sarai, unde venis? et quo vadis? Quæ respondit: A facie Sarai dominæ meæ ego fugio.
9 Då sade HERRENS ängel till henne: "Vänd tillbaka till din fru, och ödmjuka dig under henne."
Dixitque ei Angelus Domini: Revertere ad dominam tuam, et humiliare sub manu illius.
10 Och HERRENS ängel sade till henne: "Jag skall göra din säd mycket talrik, så att man icke skall kunna räkna den för dess myckenhets skull."
Et rursum: Multiplicans, inquit, multiplicabo semen tuum, et non numerabitur præ multitudine.
11 Ytterligare sade HERRENS ängel till henne: "Se, du är havande och skall föda en son; honom skall du giva namnet Ismael, därför att HERREN har hört ditt lidande.
Ac deinceps: Ecce, ait, concepisti, et paries filium: vocabisque nomen eius Ismael, eo quod audierit Dominus afflictionem tuam.
12 Och han skall bliva lik en vildåsna; hans hand skall vara emot var man, och var mans hand emot honom; och han skall ligga i strid med alla sina bröder."
Hic erit ferus homo: manus eius contra omnes, et manus omnium contra eum: et e regione universorum fratrum suorum figet tabernacula.
13 Och hon gav HERREN, som hade talat med henne, ett namn, i det hon sade: "Du är Seendets Gud." Hon tänkte nämligen: "Har jag då verkligen här fått se en skymt av honom som ser mig?"
Vocavit autem nomen Domini qui loquebatur ad eam: Tu Deus qui vidisti me. Dixit enim: Profecto hic vidi posteriora videntis me.
14 Därav kallades brunnen Beer-Lahai-Roi; den ligger mellan Kades och Bered.
Propterea appellavit puteum illum, Puteum viventis et videntis me. Ipse est inter Cades et Barad.
15 Och Hagar födde åt Abram en son; och Abram gav den son som Hagar hade fött åt honom namnet Ismael.
Peperitque Agar Abræ filium: qui vocavit nomen eius Ismael.
16 Och Abram var åttiosex år gammal, när Hagar födde Ismael åt Abram.
Octoginta et sex annorum erat Abram quando peperit ei Agar Ismaelem.