1 Mosebok 14
1 På den tid då Amrafel var konung i Sinear, Arjok konung i Ellasar, Kedorlaomer konung i Elam och Tideal konung över Goim, hände sig
Leleꞌ naa, hambu maneꞌ haa raꞌabꞌue. Naeni: Amrafel, mane nusa Sinear. Ariok, mane nusa Elasar. Kedarlaomer, mane nusa Elam. Ma Tideal, mane nusa Goyim.
2 att dessa begynte krig mot Bera, konungen i Sodom, Birsa, konungen i Gomorra, Sinab, konungen i Adma, Semeber, konungen i Seboim, och mot konungen i Bela, det är Soar.
Ma mane feaꞌ lima o raꞌabꞌue boe. Naeni: Bera, mane kota Sodꞌom. Birsa, mane kota Gomora. Sinab, mane nusa Adema. Semeber, mane nusa Seboim. Ma Bela, mane nusa Soar. Mane ka haaꞌ ra ratati labꞌan mane ka limaꞌ ra.
3 De förenade sig alla och tågade till Siddimsdalen, där Salthavet nu är.
Mane ka limaꞌ ra raꞌabꞌue ro soldꞌadꞌu nara sia babafaꞌ sa naran Sidim (fo aleꞌ ia ara rae Tasi Mates).
4 I tolv år hade de varit under Kedorlaomer, men i det trettonde året hade de avfallit.
Netatiꞌ naa, huu na taꞌo ia: Maꞌahulu na, mane ka limaꞌ ra taꞌalok mane Kedarlaomer losa too sanahulu rua. Te too ka sanahulu telu na ma, ara labꞌan e.
5 Så kom nu i det fjortonde året Kedorlaomer med de konungar som voro på hans sida; och de slogo rafaéerna i Asterot-Karnaim, suséerna i Ham, eméerna i Save-Kirjataim
Masoꞌ too ka sanahulu haa na ma, mane Kedarlaomer no nonoo mane ka teluꞌ nara rema ro soldꞌadꞌu nara. Ara ratati rakalaꞌ nusaꞌ hira. Naeni: atahori Refaim sia nusa Asterot-Karnaim, atahori Susim sia nusa Ham, atahori Emim sia nusa Sawe-Kiryataim,
6 och horéerna på deras berg Seir och drevo dem ända till El-Paran vid öknen.
ma atahori Hori mana leo sia lete Seir losa nembe saraꞌaeꞌ El Paran suu na.
7 Sedan vände de om och kommo till En-Mispat, det är Kades, och härjade amalekiternas hela land; de slogo ock amoréerna som bodde i Hasason-Tamar.
Basa ma, ara baliꞌ risiꞌ En Mispat (fo aleꞌ ia naran Kades). Ara tao ralutu atahori Amalek nusa na, ro atahori Amori mana leo nusa Haseson-Tamar.
8 Då drogo konungen i Sodom, konungen i Gomorra, konungen i Adma, konungen i Seboim och konungen i Bela, det är Soar, ut och ställde upp sig i Siddimsdalen till strid mot dem --
Basa naa ma, mane ka limaꞌ ra ator soldꞌadꞌu nara sia babafaꞌ Sidim, de ratati labꞌan mane ka haaꞌ ra.
9 mot Kedorlaomer, konungen i Elam, Tideal, konungen över Goim, Amrafel, konungen i Sinear, och Arjok, konungen i Ellasar, fyra konungar mot de fem.
10 Men Siddimsdalen var full av jordbecksgropar. Och konungarna i Sodom och Gomorra måste fly och föllo då i dessa, och de som kommo undan flydde till bergsbygden.
Sia babafaꞌ naa, hambu lifu ter romaꞌ naeꞌ. Leleꞌ ara ratati ma, mane Sodꞌom no mane Gomora ma soldꞌadꞌu nara rela. Ruma tudꞌa risiꞌ lifu ter rala, ma ruma rela risiꞌ leteꞌ.
11 Så togo de allt gods som fanns i Sodom och Gomorra, och alla livsmedel där, och tågade bort;
Mane ka haaꞌ ra rasenggiꞌ mane ka limaꞌ ra, de rambas rala basa sudꞌiꞌ a saa ma nanaat mia Sodꞌom no Gomora. Basa de, ara baliꞌ.
12 de togo ock med sig Lot, Abrams brorson, och hans ägodelar, när de tågade bort; ty denne bodde i Sodom.
Leleꞌ naa, Abram ana na Lot leo sia Sodꞌom. De mane ka haaꞌ ra toꞌu rendi Lot se, ma rambas rendi basa sudꞌiꞌ a saa nara.
13 Men en av de räddade kom och berättade detta för Abram, hebréen; denne bodde vid den terebintlund som tillhörde amoréen Mamre, Eskols och Aners broder, och dessa voro i förbund med Abram.
Te atahori esa sai, de neu nafadꞌe Abram, atahori Ibrani a. Hambu atahori Amori esa, naran Mamre. Abram leo deka sia Mamre hau-hau huu ine na. Mamre odꞌi na, Eskol no Aner. Sira, mana dadꞌi Abram partei na.
14 Då nu Abram hörde att hans frände var fången, lät han sina mest beprövade tjänare, sådana som voro födda i hans hus, tre hundra aderton män, rycka ut, och förföljde fienderna ända till Dan.
Abram rena oi atahori toꞌu rendi ana na ma, ana naꞌabꞌue nala atahori mana ratati rahine mia mana tao ues nara. Basa se atahori natun telu sanahulu falu. Ara reu oi mane ka haaꞌ ra losa kambo Dan fo naꞌadooꞌ sia seriꞌ dii.
15 Och han delade sitt folk och överföll dem så om natten med sina tjänare och slog dem, och förföljde dem sedan ända till Hoba, norr om Damaskus,
Sia naa, Abram banggi atahori nara reu babanggiꞌ hira. Tetemba na ma, reu sambu atahori naa ra. Te ruma rela, ma Abram se oi rakandoo se, losa kambo Hoba, sia kota Damsik seriꞌ dii.
16 och tog tillbaka allt godset; sin frände Lot och hans ägodelar tog han ock tillbaka, ävensom kvinnorna och det övriga folket.
Basa naa ma, Abram haꞌi nala baliꞌ Lot, no atahori nara, ro basa sudꞌiꞌ a saa nara, ma atahori feaꞌ ra boe.
17 Då han nu var på återvägen, sedan han hade slagit Kedorlaomer och de konungar som voro på hans sida, gick konungen i Sodom honom till mötes i Savedalen, det är Konungsdalen.
Abram baliꞌ mia nakalaꞌ mane ka haaꞌ ra ma, mane Sodꞌom nema soru e mia babafaꞌ sa naran Sawe (fo atahori rae, Babafa Maneꞌ).
18 Och Melki-Sedek, konungen i Salem, lät bära ut bröd och vin; denne var präst åt Gud den Högste.
Leleꞌ naa, mane Salem a, naran Melkisedek. Ana o malangga agama mia Lamatualain mana sia Ataꞌ a. Ana nendi fee Abram, roti no oe anggor.
19 Och han välsignade honom och sade: "Välsignad vare Abram av Gud den Högste, himmelens och jordens skapare!
Basa ma ana olaꞌ fee Abram papala-babꞌanggiꞌ nae, “Hela fo Lamatualain mana sia Ataꞌ a, ma mana tao lalai no raefafoꞌ a, fee nggo papala-babꞌanggiꞌ. Koa-kio Lamatualain, mana fee nggo musenggiꞌ musu mara.” Basa boe ma Abram fee Melkisedek babanggiꞌ esa mia sanahulu, mia basa saa fo ana rambas nala baliꞌ ra.
20 Och välsignad vare Gud den Högste, som har givit dina ovänner i din hand!" Och Abram gav honom tionde av allt.
21 Och konungen i Sodom sade till Abram: "Giv mig folket; godset må du behålla för dig själv."
Boe ma, mane Sodꞌom sendeꞌ fee hadat neu Abram nae, “Ama Abram. Sudꞌiꞌ a saa fo amaꞌ rambas mia musu nggara, amaꞌ hambu basa se. Te au oꞌe baliꞌ akaꞌ a atahori nggara.”
22 Men Abram svarade konungen i Sodom: "Jag lyfter min hand upp till HERREN, till Gud den Högste, himmelens och jordens skapare, och betygar
Abram nataa nae, “Au sumba endiꞌ Lamatualain mana sia Ataꞌ a, ma mana tao lalai no raefafoꞌ a,
23 att jag icke vill taga ens en tråd eller en skorem, än mindre något annat som tillhör dig. Du skall icke kunna säga: 'Jag har riktat Abram.'
ae, au nda haꞌi ala saa saꞌ boe mia ho sudꞌiꞌ a saa mara. Mae abꞌas ndooꞌ esa o, au nda haꞌi sa. No taꞌo naa, ho nda hambu olaꞌ mae, ‘Abram namasuꞌi, huu au.’
24 Jag vill intet hava; det är nog med vad mina män hava förtärt och den del som tillkommer mina följeslagare. Aner, Eskol och Mamre, de må få sin del."
Au nda parlu saa saꞌ boe. Akaꞌ a bee fo au atahori nggara pakeꞌ ra, naa mana basaꞌ ena. Ma fee au nonoo ka telu ngga ia ra, Aner, Eskol no Mamre, haꞌi rendi babanggi nara.”
