Galaterbrevet 3

1 I oförståndige galater! Vem har så dårat eder, I som dock haven fått Jesus Kristus målad för edra ögon såsom korsfäst?

O insensati Galatæ, quis vos fascinavit non obedire veritati, ante quorum oculos Iesus Christus præscriptus est, in vobis crucifixus?

2 Allenast det vill jag att I skolen svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I undfingen Anden, eller kom det sig därav att I lyssnaden i tro?

Hoc solum a vobis volo discere: Ex operibus legis Spiritum accepistis, an ex auditu fidei?

3 Ären I så oförståndiga? I, som haven begynt i Anden, viljen I nu sluta i köttet?

Sic stulti estis, ut cum Spiritu cœperitis, nunc carne consummemini?

4 Haven I då upplevat så mycket förgäves -- om det nu verkligen har varit förgäves?

Tanta passi estis sine causa? Si tamen sine causa.

5 Alltså, att han som förlänade eder Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller därav att I lyssnaden i tro,

Qui ergo tribuit vobis Spiritum, et operatur virtutes in vobis: ex operibus legis, an ex auditu fidei?

6 i enlighet med det ordet: "Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet"?

Sicut scriptum est: Abraham credidit Deo, et reputatum est illi ad iustitiam.

7 Så mån I nu veta att de som låta det bero på tro, de äro Abrahams barn.

Cognoscite ergo quia qui ex fide sunt, ii sunt filii Abrahæ.

8 Och eftersom skriften förutsåg att det var av tro som hedningarna skulle bliva rättfärdiggjorda av Gud, så gav den i förväg åt Abraham detta glada budskap: "I dig skola alla folk varda välsignade."

Providens autem Scriptura quia ex fide iustificat Gentes Deus, prænunciavit Abrahæ: Quia benedicentur in te omnes Gentes.

9 Alltså bliva de som låta det bero på tro välsignade tillika med Abraham, honom som trodde.

Igitur qui ex fide sunt, benedicentur cum fideli Abraham.

10 Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: "Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter."

Quicumque enim ex operibus legis sunt, sub maledicto sunt. Scriptum est enim: Maledictus omnis, qui non permanserit in omnibus, quæ scripta sunt in Libro legis ut faciat ea.

11 Och att ingen i kraft av lag bliver rättfärdig inför Gud, det är uppenbart, eftersom det heter: "Den rättfärdige skall leva av tro."

Quoniam autem in lege nemo iustificatur apud Deum, manifestum est: quia iustus ex fide vivit.

12 Men i lagen beror det icke på tro; tvärtom heter det: "Den som gör efter dessa stadgar skall leva genom dem."

Lex autem non est ex fide, sed: Qui fecerit ea, vivet in illis.

13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse för vår skull. Det är ju skrivet: "Förbannad är var och en som är upphängd på trä."

Christus nos redemit de maledicto legis, factus pro nobis maledictum: quia scriptum est: Maledictus omnis qui pendet in ligno:

14 Vi friköptes, för att den välsignelse som hade givits åt Abraham skulle i Jesus Kristus komma också hedningarna till del, så att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden.

ut in Gentibus benedictio Abrahæ fieret in Christo Iesu, ut pollicitationem Spiritus accipiamus per fidem.

15 Mina bröder, jag vill taga ett exempel från vad som gäller bland människor. Icke ens när fråga är om en människas testamentsförordnande, kan någon upphäva det eller lägga något därtill, sedan det en gång har vunnit gällande kraft.

Fratres (secundum hominem dico) tamen hominis confirmatum testamentum nemo spernit, aut superordinat.

16 Nu gåvos löftena åt Abraham, så ock åt hans "säd". Det heter icke: "och åt dem som komma av din säd", såsom när det talas om många; utan det heter, såsom när det talas om en enda: "och åt din säd", vilken är Kristus.

Abrahæ dictæ sunt promissiones, et semini eius. Non dicit: Et seminibus, quasi in multis: sed quasi in uno: Et semini tuo, qui est Christus.

17 Vad jag alltså vill säga är detta: Ett förordnande som Gud redan hade givit gällande kraft kan icke genom en lag, som utgavs fyra hundra trettio år därefter, hava blivit ogiltigt, så att löftet därmed har gjorts om intet.

Hoc autem dico, testamentum confirmatum a Deo: quæ post quadringentos et triginta annos facta est Lex, non irritum facit ad evacuandam promissionem.

18 Om det nämligen vore på grund av lag som arvet skulle undfås, så vore det icke på grund av löfte. Men åt Abraham har Gud skänkt det genom ett löfte.

Nam si ex lege hereditas, iam non ex promissione. Abrahæ autem per repromissionem donavit Deus.

19 Vartill tjänade då lagen? Jo, på det att överträdelserna skulle komma i dagen, blev den efteråt given, för att gälla till dess att "säden" skulle komma, han åt vilken löftet hade blivit givet; och den utgavs genom änglar och överlämnades i en medlares hand.

Quid igitur lex? Propter transgressiones posita est donec veniret semen, cui promiserat, ordinata per Angelos in manu mediatoris.

20 Men den som är medlare är icke medlare för allenast en enda. Men Gud är en.

Mediator autem unius non est: Deus autem unus est.

21 Är då lagen emot Guds löften? Bort det! Om en lag hade blivit given, som kunde göra levande, då skulle rättfärdigheten verkligen komma av lagen.

Lex ergo adversus promissa Dei? Absit. Si enim data esset lex, quæ posset vivificare, vere ex lege esset iustitia.

22 Men nu har skriften inneslutit alltsammans under synd, för att det som var utlovat skulle, av tro på Jesus Kristus, komma dem till del som tro.

Sed conclusit Scriptura omnia sub peccato, ut promissio ex fide Iesu Christi daretur credentibus.

23 Men förrän tron kom, voro vi inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, i förbidan på den tro som en gång skulle uppenbaras.

Prius autem quam veniret fides, sub lege custodiebamur conclusi in eam fidem, quæ revelanda erat.

24 Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro.

Itaque lex pædagogus noster fuit in Christo, ut ex fide iustificemur.

25 Men sedan tron har kommit, stå vi icke mer under uppfostrare.

At ubi venit fides, iam non sumus sub pædagogo.

26 Alla ären I Guds barn genom tron, i Kristus Jesus;

Omnes enim filii Dei estis per fidem, quæ est in Christo Iesu.

27 ty I alla, som haven blivit döpta till Kristus, haven iklätt eder Kristus.

Quicumque enim in Christo baptizati estis, Christum induistis.

28 Här är icke jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke man och kvinna: alla ären I ett i Kristus Jesus.

Non est Iudæus, neque Græcus: non est servus, neque liber: non est masculus, neque femina. Omnes enim vos unum estis in Christo Iesu.

29 Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet.

Si autem vos Christi: ergo semen Abrahæ estis, secundum promissionem heredes.