Galaterbrevet 3

1 I oförståndige galater! Vem har så dårat eder, I som dock haven fått Jesus Kristus målad för edra ögon såsom korsfäst?

O foolish Galatians! Who has bewitched you? Before your very eyes Jesus Christ was clearly portrayed as crucified.

2 Allenast det vill jag att I skolen svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I undfingen Anden, eller kom det sig därav att I lyssnaden i tro?

I would like to learn just one thing from you: Did you receive the Spirit by works of the law, or by hearing with faith?

3 Ären I så oförståndiga? I, som haven begynt i Anden, viljen I nu sluta i köttet?

Are you so foolish? After starting in the Spirit, are you now finishing in the flesh?

4 Haven I då upplevat så mycket förgäves -- om det nu verkligen har varit förgäves?

Have you suffered so much for nothing, if it really was for nothing?

5 Alltså, att han som förlänade eder Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller därav att I lyssnaden i tro,

Does God lavish His Spirit on you and work miracles among you because you practice the law, or because you hear and believe?

6 i enlighet med det ordet: "Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet"?

So also, “Abraham believed God, and it was credited to him as righteousness.”

7 Så mån I nu veta att de som låta det bero på tro, de äro Abrahams barn.

Understand, then, that those who have faith are sons of Abraham.

8 Och eftersom skriften förutsåg att det var av tro som hedningarna skulle bliva rättfärdiggjorda av Gud, så gav den i förväg åt Abraham detta glada budskap: "I dig skola alla folk varda välsignade."

The Scripture foresaw that God would justify the Gentiles by faith, and foretold the gospel to Abraham: “All nations will be blessed through you.”

9 Alltså bliva de som låta det bero på tro välsignade tillika med Abraham, honom som trodde.

So those who have faith are blessed along with Abraham, the man of faith.

10 Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: "Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter."

All who rely on works of the law are under a curse. For it is written: “Cursed is everyone who does not continue to do everything written in the Book of the Law.”

11 Och att ingen i kraft av lag bliver rättfärdig inför Gud, det är uppenbart, eftersom det heter: "Den rättfärdige skall leva av tro."

Now it is clear that no one is justified before God by the law, because, “The righteous will live by faith.”

12 Men i lagen beror det icke på tro; tvärtom heter det: "Den som gör efter dessa stadgar skall leva genom dem."

The law, however, is not based on faith; on the contrary, “The man who does these things will live by them.”

13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse för vår skull. Det är ju skrivet: "Förbannad är var och en som är upphängd på trä."

Christ redeemed us from the curse of the law by becoming a curse for us. For it is written: “Cursed is everyone who is hung on a tree.”

14 Vi friköptes, för att den välsignelse som hade givits åt Abraham skulle i Jesus Kristus komma också hedningarna till del, så att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden.

He redeemed us in order that the blessing promised to Abraham would come to the Gentiles in Christ Jesus, so that by faith we might receive the promise of the Spirit.

15 Mina bröder, jag vill taga ett exempel från vad som gäller bland människor. Icke ens när fråga är om en människas testamentsförordnande, kan någon upphäva det eller lägga något därtill, sedan det en gång har vunnit gällande kraft.

Brothers, let me put this in human terms. Even a human covenant, once it is ratified, cannot be canceled or amended.

16 Nu gåvos löftena åt Abraham, så ock åt hans "säd". Det heter icke: "och åt dem som komma av din säd", såsom när det talas om många; utan det heter, såsom när det talas om en enda: "och åt din säd", vilken är Kristus.

The promises were spoken to Abraham and to his seed. The Scripture does not say, “and to seeds,” meaning many, but “and to your seed,” meaning One, who is Christ.

17 Vad jag alltså vill säga är detta: Ett förordnande som Gud redan hade givit gällande kraft kan icke genom en lag, som utgavs fyra hundra trettio år därefter, hava blivit ogiltigt, så att löftet därmed har gjorts om intet.

What I mean is this: The law that came 430 years later does not revoke the covenant previously established by God, so as to nullify the promise.

18 Om det nämligen vore på grund av lag som arvet skulle undfås, så vore det icke på grund av löfte. Men åt Abraham har Gud skänkt det genom ett löfte.

For if the inheritance depends on the law, then it no longer depends on a promise; but God freely granted it to Abraham through a promise.

19 Vartill tjänade då lagen? Jo, på det att överträdelserna skulle komma i dagen, blev den efteråt given, för att gälla till dess att "säden" skulle komma, han åt vilken löftet hade blivit givet; och den utgavs genom änglar och överlämnades i en medlares hand.

Why then was the law given? It was added because of transgressions, until the arrival of the seed to whom the promise referred. It was administered through angels by a mediator.

20 Men den som är medlare är icke medlare för allenast en enda. Men Gud är en.

A mediator is unnecessary, however, for only one party; but God is one.

21 Är då lagen emot Guds löften? Bort det! Om en lag hade blivit given, som kunde göra levande, då skulle rättfärdigheten verkligen komma av lagen.

Is the law, then, opposed to the promises of God? Certainly not! For if a law had been given that could impart life, then righteousness would certainly have come from the law.

22 Men nu har skriften inneslutit alltsammans under synd, för att det som var utlovat skulle, av tro på Jesus Kristus, komma dem till del som tro.

But the Scripture pronounces all things confined by sin, so that by faith in Jesus Christ the promise might be given to those who believe.

23 Men förrän tron kom, voro vi inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, i förbidan på den tro som en gång skulle uppenbaras.

Before this faith came, we were held in custody under the law, locked up until faith should be revealed.

24 Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro.

So the law became our guardian to lead us to Christ, that we might be justified by faith.

25 Men sedan tron har kommit, stå vi icke mer under uppfostrare.

Now that faith has come, we are no longer under a guardian.

26 Alla ären I Guds barn genom tron, i Kristus Jesus;

You are all sons of God through faith in Christ Jesus.

27 ty I alla, som haven blivit döpta till Kristus, haven iklätt eder Kristus.

For all of you who were baptized into Christ have clothed yourselves with Christ.

28 Här är icke jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke man och kvinna: alla ären I ett i Kristus Jesus.

There is neither Jew nor Greek, slave nor free, male nor female, for you are all one in Christ Jesus.

29 Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet.

And if you belong to Christ, then you are Abraham’s seed and heirs according to the promise.