Galaterbrevet 3

1 I oförståndige galater! Vem har så dårat eder, I som dock haven fått Jesus Kristus målad för edra ögon såsom korsfäst?

O foolish Galatians, who bewitched you not to obey the truth, before whose eyes Jesus Christ was earlier described among you, crucified?

2 Allenast det vill jag att I skolen svara mig på: Kom det sig av laggärningar att I undfingen Anden, eller kom det sig därav att I lyssnaden i tro?

I only want to learn this from you. Did ye receive the Spirit from works of law, or from a listening ear of faith?

3 Ären I så oförståndiga? I, som haven begynt i Anden, viljen I nu sluta i köttet?

Are ye so foolish, having begun in Spirit, are ye now made perfect by flesh?

4 Haven I då upplevat så mycket förgäves -- om det nu verkligen har varit förgäves?

Did ye suffer so many things in vain? If it is indeed in vain.

5 Alltså, att han som förlänade eder Anden och utförde kraftgärningar bland eder gjorde detta, kom det sig av laggärningar eller därav att I lyssnaden i tro,

He therefore who supplies the Spirit to you and who works miracles among you, is it from works of law or from a listening ear of faith?

6 i enlighet med det ordet: "Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet"?

Just as Abraham believed God, and it was reckoned to him for righteousness.

7 Så mån I nu veta att de som låta det bero på tro, de äro Abrahams barn.

Ye know therefore that those from faith, these are sons of Abraham.

8 Och eftersom skriften förutsåg att det var av tro som hedningarna skulle bliva rättfärdiggjorda av Gud, så gav den i förväg åt Abraham detta glada budskap: "I dig skola alla folk varda välsignade."

And the scripture having foreseen that God makes the Gentiles righteous from faith, proclaimed the good news in advance to Abraham: In thee all the nations will be blessed.

9 Alltså bliva de som låta det bero på tro välsignade tillika med Abraham, honom som trodde.

So then those from faith are blessed with the faithful Abraham.

10 Ty alla de som låta det bero på laggärningar, de äro under förbannelse. Det är nämligen skrivet: "Förbannad vare var och en som icke förbliver vid allt som är skrivet i lagens bok, och icke gör därefter."

For as many as are from works of law are under a curse, for it is written, Cursed is every man who does not continue in all things written in the book of the law, to do them.

11 Och att ingen i kraft av lag bliver rättfärdig inför Gud, det är uppenbart, eftersom det heter: "Den rättfärdige skall leva av tro."

But that no man is made righteous by law before God, is evident, because, The righteous man will live from faith.

12 Men i lagen beror det icke på tro; tvärtom heter det: "Den som gör efter dessa stadgar skall leva genom dem."

And the law is not from faith, but the man who does them will live in them.

13 Kristus friköpte oss från lagens förbannelse, när han blev en förbannelse för vår skull. Det är ju skrivet: "Förbannad är var och en som är upphängd på trä."

Christ redeemed us from the curse of the law, having become a curse for us. For it is written, Cursed is every man who hangs on a tree.

14 Vi friköptes, för att den välsignelse som hade givits åt Abraham skulle i Jesus Kristus komma också hedningarna till del, så att vi genom tron skulle undfå den utlovade Anden.

So that the blessing of Abraham might occur for the Gentiles in Christ Jesus, so that we might receive the promise of the Spirit through the faith.

15 Mina bröder, jag vill taga ett exempel från vad som gäller bland människor. Icke ens när fråga är om en människas testamentsförordnande, kan någon upphäva det eller lägga något därtill, sedan det en gång har vunnit gällande kraft.

Brothers (I speak according to a man), in the same way of a man, no man annuls or adds to a contract that has been ratified.

16 Nu gåvos löftena åt Abraham, så ock åt hans "säd". Det heter icke: "och åt dem som komma av din säd", såsom när det talas om många; utan det heter, såsom när det talas om en enda: "och åt din säd", vilken är Kristus.

Now the promises were spoken to Abraham and to his seed. He does not say, And to the seeds, as of many, but as of one, And to thy seed, who is Christ.

17 Vad jag alltså vill säga är detta: Ett förordnande som Gud redan hade givit gällande kraft kan icke genom en lag, som utgavs fyra hundra trettio år därefter, hava blivit ogiltigt, så att löftet därmed har gjorts om intet.

And I say this, a covenant previously confirmed by God in Christ, the law, which happened four hundred and thirty years after, does not annul in order to make the promise useless.

18 Om det nämligen vore på grund av lag som arvet skulle undfås, så vore det icke på grund av löfte. Men åt Abraham har Gud skänkt det genom ett löfte.

For if the inheritance is from law, it is no longer from promise. But God has given it to Abraham through promise.

19 Vartill tjänade då lagen? Jo, på det att överträdelserna skulle komma i dagen, blev den efteråt given, för att gälla till dess att "säden" skulle komma, han åt vilken löftet hade blivit givet; och den utgavs genom änglar och överlämnades i en medlares hand.

Why then the law? It was added on account of transgressions, until the seed would come to whom it was promised, which was arranged through agents in the hand of a mediator.

20 Men den som är medlare är icke medlare för allenast en enda. Men Gud är en.

Now a mediator is not of one, but God is one.

21 Är då lagen emot Guds löften? Bort det! Om en lag hade blivit given, som kunde göra levande, då skulle rättfärdigheten verkligen komma av lagen.

Is the law therefore against the promises of God? May it not happen! For if a law was given that could make alive, truly righteousness would be from law.

22 Men nu har skriften inneslutit alltsammans under synd, för att det som var utlovat skulle, av tro på Jesus Kristus, komma dem till del som tro.

But scripture confined all things under sin, so that the promise from faith in Jesus Christ might be given to those who believe.

23 Men förrän tron kom, voro vi inneslutna under lagen och höllos i förvar under den, i förbidan på den tro som en gång skulle uppenbaras.

But before faith came we were kept in custody under law, having been confined for faith that was going to be revealed.

24 Så har lagen blivit vår uppfostrare till Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro.

So that the law became our schoolmaster for Christ, so that we might be made righteous from faith.

25 Men sedan tron har kommit, stå vi icke mer under uppfostrare.

But faith having come, we are no longer under a schoolmaster.

26 Alla ären I Guds barn genom tron, i Kristus Jesus;

For ye are all sons of God through faith in Christ Jesus.

27 ty I alla, som haven blivit döpta till Kristus, haven iklätt eder Kristus.

For as many as were immersed into Christ have put on Christ.

28 Här är icke jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke man och kvinna: alla ären I ett i Kristus Jesus.

There is no Jew nor Greek, there is no bondman nor freeman, there is no male and female, for ye are all one in Christ Jesus.

29 Hören I nu Kristus till, så ären I därmed ock Abrahams säd, arvingar enligt löftet.

And if ye are Christ's, then ye are Abraham's seed and heirs according to promise.