< Galaterbrevet 2 >

1 Efter fjorton års förlopp for jag sedan åter upp till Jerusalem, åtföljd av Barnabas; jag tog då också Titus med mig.
Payamaliki miyaka kumi na mcheche, nikahamba kavili ku Yelusalemu, pamonga na Banaba na Tito.
2 Men det var på grund av en uppenbarelse som jag for dit. Och för bröderna där framlade jag det evangelium som jag predikar bland hedningarna; särskilt framlade jag det för de män som stodo högst i anseende -- detta av oro för att mitt strävande nu vore förgäves eller förut hade varit det.
Nahambili ndava ya ugubukulo weanipeli Chapanga. Hinu panakonganiki nawu vene vachilongosi ndu pachiepela ndi navadandaulili ujumbi wa Lilovi la Bwina lenakokosai kwa vandu vangali Vayawudii. Nahengili genago muni lihengu lenimali kuhenga, na lenihenga hinu likoto kuvya waka.
3 Men icke ens Titus, min följeslagare, som var grek, blev nödgad att låta omskära sig.
Hati muyangu Tito mwenalongosini nayu, pamonga ndi Mgiliki, nambu nakuganikiwa kudumula jandu.
4 Det var nämligen så, att några falska bröder hade kommit att upptagas i församlingen, dit de hade smugit sig in för att bespeja vår frihet, den som vi hava i Kristus Jesus, varefter de ville trälbinda oss.
Pamonga kwavili na vavajikitili vamsadika vayitu vevaganili adumuliwa jandu. Vandu venavo vajiyingisi kwa kuchenjela na umang'omesi kulekekeswa kwitu kwetivi naku mukujiwunga na Kilisitu Yesu, muni vatikita vavanda.
5 Dock gåvo vi icke ens ett ögonblick vika för dem genom en sådan underkastelse; ty vi ville att evangelii sanning skulle bliva bevarad hos eder.
Nambu nakuyidakilana nawu hati padebe, muni uchakaka wa Lilovi la Bwina usigalila na nyenye magono goha.
6 Och vad angår dem som ansågos något vara -- hurudana de nu voro, det kommer icke mig vid; Gud har icke anseende till personen -- så sökte icke dessa män, de som stodo högst i anseende, att pålägga mig några nya förpliktelser.
Vandu venavo vevijovekana kuvya vachilongosi, ngati chakaka vachilongosi amala lepi, chindu lepi kwa nene muni Chapanga ihamula lepi ndava ya kulola mambu ga kuvala, vandu avo vana maholo lepi gakuniyonjokisa.
7 Tvärtom; de sågo att jag hade blivit betrodd med att förkunna evangelium för de oomskurna, likasom Petrus hade fått de omskurna på sin del --
Pahali paki ndi vamanyili kuvya Chapanga anigotolili lihengu la kukokosa Lilovi la Bwina kwa vandu vangali Vayawudi ngati Petili cheatumwili kukokosa kwa Vayawudi.
8 ty densamme som hade stått Petrus bi vid hans apostlaverksamhet bland de omskurna, han hade ock stått mig bi bland hedningarna --
Ndava muni Chapanga mweamhotwisi Petili kuvya mtumi kwa Vayawudi, ndi yuyoyo mweanihotwisi nene kuvya mtumi kwa vandu vangali Vayawudi.
9 och när de nu förnummo vilken nåd som hade blivit mig given, räckte de mig och Barnabas handen till samarbete, både Jakob och Cefas och Johannes, de män som räknades för själva stödjepelarna; vi skulle verka bland hedningarna, och de bland de omskurna.
Hinu, Yakobo Kefa na Yohani vevawonikini kuvya vachilongosi vakulu, vamanyili kuvya Chapanga anipeli lihengu lenili la bwina, ndi vatikamwili mawoko tete, nene pamonga na Banaba kulangisa kuvya tavamonga. Nambu tete yatiganili tikahenga lihengu pagati ya vandu vangali Vayawudi navene pagati ya Vayawudi.
10 Allenast skulle vi tänka på de fattiga; och just detta har jag också vinnlagt mig om att göra.
Nambu vatiyupili chindu chimonga tivakumbuka vangangu vevavi mu msambi wa vandu vamsadika, ndi lijambu lenikangamala kulihenga.
11 Men när Cefas kom till Antiokia, trädde jag öppet upp mot honom, ty han hade befunnits skyldig till en försyndelse.
Nambu Petili peabwelili ku Antiokia nambelalili hotohoto palongo ya vandu muni abudili neju.
12 Förut hade han nämligen ätit tillsammans med hedningarna; men så kommo några män dit från Jakob, och efter deras ankomst drog han sig tillbaka och höll sig undan, av fruktan för de omskurna.
Kwakona kubwela pagati ya vandu vangi vevatumwili na Yakobo, Petili avi mukulya pamonga na vandu vangali Vayawudi. Nambu pevamali kuhika vandu vala, ndi ajibagwili na alekili kulya pamonga na vandu vangali Vayawudi, ndava ya kuyogopa chikundi cha vandu vevilasimisha vandu vangali Vayawudi kudumuliwa jandu.
13 Till samma skrymteri gjorde sig också de andra judarna skyldiga, och så blev till och med Barnabas indragen i deras skrymteri.
Hati valongo vangi Vayawudi vamyidakili Petili muchitendu chila cha uhomela, ndi Banaba namwene akahutwa na uhomela wavi.
14 Men när jag såg att de icke vandrade med fasta steg, enligt evangelii sanning, sade jag till Cefas i allas närvaro: "Om du, som är en jude, kan leva efter hednisk sed i stället för efter judisk, varför vill du då nödga hedningarna att leva efter judiskt sätt?"
Hinu panawene mambu gevihenga gilandana lepi na uchakaka wa Lilovi la Bwina, nikamjovela Kefa palongolo ya vandu voha, “Pamonga veve wamuyawudi, utama ngati vandu vangali Vayawudi ndi lepi ngati Myawudi! Hinu uhotola wuli kulinga kuvajovela kwa makakala vandu vangali Vayawudi kutama kuvya ngati Vayawudi?”
15 Vi för vår del äro väl på grund av vår härkomst judar och icke "hedniska syndare";
Chakaka, tete Tavayawudi cha kuvelekewa, lepi tavandu vangali Vayawudi “Vevikemelewa vevakumbudila Chapanga!”
16 men då vi nu veta att en människa icke bliver rättfärdig av laggärningar, utan genom tro på Kristus Jesus, hava också vi satt vår tro till Jesus Kristus, för att vi skola bliva rättfärdiga av tro på Kristus, och icke av laggärningar. Ty av laggärningar bliver intet kött rättfärdigt.
Nambu timanyili kwa chakaka mundu nakuvalangiwa mweakumganisa Chapanga mukuyidakila malagizu, nambu ndu kwa kumsadika Yesu Kilisitu. Na tete mewa timsadika Yesu Kilisitu muni tivalangiwa vetimganisa Chapanga kwa mu njila ya kumsadika Yesu Kilisitu, lepi ndava ya kuyidakila malagizu.
17 Men om nu jämväl vi, i det vi sökte att bliva rättfärdiga i Kristus, hava befunnits vara syndare, då är ju Kristus en syndatjänare? Bort det!
Nambu, kuvya tavete, mukulonda kuvalangiwa kumganisa Chapanga kwa kuwungana na Kilisitu, tawonekini kuvya vetikumbudila Chapanga, wu, Kilisitu ndi mweakuvakita vandu vambudila Chapanga? Lepi!
18 Om så vore att jag byggde upp igen detta samma som jag redan har brutit ned, då bevisade jag därmed, att jag var en överträdare.
Nambu yikavya nijenga kavili malagizu genabomwili, hinu nene nilangisa kuvya nambudaji.
19 Ty jag för min del har genom lagen dött bort ifrån lagen, för att jag skall leva för Gud. Jag är korsfäst med Kristus,
Malagizu gahengili nimanyayi kuvya niganikiwi kufwa ndi nafwili muni nihuma muuhotola wa malagizu, muni nitama ndava ya Chapanga na nene nikomiwi pamonga na Kilisitu pamsalaba.
20 och nu lever icke mer jag, utan Kristus lever i mig; och det liv som jag nu lever i köttet, det lever jag i tron på Guds Son, som har älskat mig och utgivit sig själv för mig.
Nambu lepi nene mwenitama nambu Kilisitu, itama mugati yangu, lepi namwene kavili, nambu Kilisitu ndi avi muhiga yangu, na wumi wenivii nawu nitama kwa sadika, sadika mu Mwana wa Chapanga, mweaniganili hati kuwusa wumi waki ndava yangu.
21 Jag förkastar icke Guds nåd. Om rättfärdighet kunde vinnas genom lagen, då hade ju Kristus icke behövt lida döden.
Nakugana kubela ubwina wa Chapanga. Ngati Mundu iyidakiliwa mbwina palongolo ya Chapanga kwa kuyidakiliwa na malagizu, hinu Kilisitu afwili waka.

< Galaterbrevet 2 >