Galaterbrevet 1
1 Paulus, apostel, icke från människor, ej heller genom någon människa, utan genom Jesus Kristus och genom Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda --
Hlang lamkah pawt tih, hlang rhangnen pawt tih, Jesuh Khrih neh duek lamkah anih aka thoh a pa Pathen rhangneh caeltueih Paul neh,
2 jag, jämte alla de bröder som äro här med mig, hälsar församlingarna i Galatien.
ka taengkah manuca boeih loh Galati hlangboel rhoek taengah kan yaak sak.
3 Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, vår Fader, och ifrån Herren Jesus Kristus,
Mamih a pa Pathen neh Boeipa Jesuh Khrih kah lungvatnah neh ngaimongnah nangmih taengah om saeh.
4 som har utgivit sig själv för våra synder, för att rädda oss från den nuvarande onda tidsåldern, efter vår Guds och Faders vilja. (aiōn g165)
Mamih kah tholhnah kongah amah aka hnawn uh te. Te daengah ni ta kumhal kah aka pai boethae khui lamloh a pa neh Pathen kah kongaih bangla mamih n'hlawt eh. (aiōn g165)
Thangpomnah tah a taengah kumhal kah kumhal ah om pai saeh. Amen. (aiōn g165)
6 Det förundrar mig att I så hastigt avfallen från honom, som har kallat eder till att vara i Kristi nåd, och vänden eder till ett nytt evangelium.
Khrih kah lungvatnah dongah nangmih aka khue taeng lamloh a tloe olthangthen la ki na buung uh te ka ngaihmang van.
7 Likväl är detta icke något annat "evangelium"; det är allenast så, att några finnas som vålla förvirring bland eder och vilja förvända Kristi evangelium.
Te te a tloe la a om moenih. Te pawt akhaw nangmih aka hinghuen tih Khrih kah olthangthen palet ham aka ngaih tehlangvang na om uh.
8 Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad.
Tedae kaimih neh vaan lamkah puencawn long pataeng nangmih taengah ka phong uh te nangmih ham voelh a phong atah kosi yook saeh.
9 Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad.
Thui tangtae vanbangla tahae akhaw koep ka thui. Pakhat mai loh na doe uh tangtae te nangmih taengah voelh a phong atah kosi yook saeh.
10 Är det då människor som jag nu söker vinna för mig, eller är det Gud? Står jag verkligen efter att "vara människor till behag"? Nej, om jag ännu ville vara människor till behag, så vore jag icke en Kristi tjänare.
Hlang nim, Pathen nim ka ngaitang coeng he. Hlang kolo nim ka toem. Hlang taengkah kolo ka toem pueng atah Khrih kah sal la ka om eh ka ti moenih.
11 Ty det vill jag säga eder, mina bröder, att det evangelium som har blivit förkunnat av mig icke är någon människolära.
Te dongah manuca rhoek nangmih taengah ka phoe coeng. Kai loh ka phong olthangthen he hlang dongah a kungsut moenih.
12 Det är ju icke heller av någon människa som jag har undfått det eller blivit undervisad däri, utan genom en uppenbarelse från Jesus Kristus.
Kai tah hlang lamloh ka doe pawt tih n'thuituen bal moenih. Tedae Jesuh Khrih kah pumphoenah rhangnen ni.
13 I haven ju hört huru det var med mig, medan jag ännu vandrade i judiskt väsende: att jag då övermåttan våldsamt förföljde Guds församling och ville utrota den,
Hnukbuet kah Judah sing neh ka omih te na yaak uh coeng. A puehkan aih la Pathen kah hlangboel te ka hnaemtaek tih ka thup.
14 ja, att jag gick längre i judiskt väsende än många av mina samtida landsmän och ännu ivrigare nitälskade för mina fäders stadgar.
Judah sing dongah ka namtu lakli kah thawnpuei rhoek lakah ka lamhma. Kamah patuel rhoek kah singyoe aka om dongah khaw muep ka hmae.
15 Men när han, som allt ifrån min moders liv har avskilt mig, och som genom sin nåd har kallat mig,
Tedae a nu bung lamloh kai aka hoep tih a lungvatnah neh aka khue Pathen loh, a capa te ka pum dongah pumphoe sak ham a lungtlun.
16 täcktes i mig uppenbara sin Son, för att jag bland hedningarna skulle förkunna evangelium om honom, då begav jag mig strax åstad; jag rådförde mig icke med någon människa,
Amah te ni namtom taengah ka thui eh. Thii neh saa neh koeloe ka thaem moenih.
17 ej heller for jag upp till Jerusalem, till dem som före mig voro apostlar. I stället for jag bort till Arabien och vände så åter tillbaka till Damaskus.
Kai hlankah caeltueih rhoek taengah Jerusalem lam khaw ka cet pawh. Tedae Arabia la ka cet tih Damasku la koep ka bal.
18 Först sedan, tre år därefter, for jag upp till Jerusalem, för att lära känna Cefas, och jag stannade hos honom femton dagar.
Te lamkah a kum thum phoeiah Jerusalem la ka cet tih Kephas te ka ming. Te vaengah anih taengah hnin hlainga ka om.
19 Men av de andra apostlarna såg jag ingen; allenast Jakob, Herrens broder, såg jag.
Tedae Boeipa kah a mana James pawt atah a tloe caeltueih rhoek te ka hmu pawh.
20 Och Gud vet att jag icke ljuger i vad jag här skriver till eder.
Te dongah Pathen hmuhah ka laithae moenih tila nangmih ham ka daek he ne.
21 Därefter for jag till Syriens och Ciliciens bygder.
Te phoeiah Syria neh Kilikia pingpang la ka pawk.
22 Men för de kristna församlingarna i Judeen var jag personligen okänd.
Tedae ka om vaengkah Khrih ah Judea kah hlangboel maelhmai te khaw ka mangvawt coeng.
23 De hörde allenast huru man sade: "Han som förut förföljde oss, han förkunnar nu evangelium om den tro som han förr ville utrota."
Tedae, “Hnukbuet kah mamih aka hnaemtaek loh hnukbuet kah a phae tangnah te a phong coeng,” tila a yaak uh dawk nen ni a om uh.
24 Och de prisade Gud för min skull.
Te vaengah kai dong lamloh Pathen te a thangpom uh.
