Esra 7
1 Efter en tids förlopp, under den persiske konungen Artasastas regering, hände sig att Esra, son till Seraja, son till Asarja, son till Hilkia,
Kum phabep jouvin Persia lengpa Artaxerxes vaihom laijin Ezra kiti khat ana um'in ahi. Ezra chu apa Seraiah ahin, Seraiah pa Hilkiah ahin,
2 son till Sallum, son till Sadok, son till Ahitub,
Hilkiah chu Shallum chapa ahin, Shallum chu Zadok chapa ahin, Zadok chu Ahitub chapa ahin,
3 son till Amarja, son till Asarja, son till Merajot,
Ahitup chu Amariah chapa ahin, Amariah chu Azariah chapa ahin, Azariah chu Meraioth chapa ahin,
4 son till Seraja, son till Ussi, son till Bucki,
Meraioth chu Zerahiah chapa ahin, Zerahiah chu Uzzi chapa ahin, Uzzi chu Bukki chapa ahin,
5 son till Abisua, son till Pinehas, son till Eleasar, son till Aron, översteprästen --
Bukki chu Abishua chapa ahin, Abishua chu Phinehas chapa ahin, Phinehas chu Eleazar chapa ahin, chule Eleazar chu thempu chungnung Aaron chapa ahi.
6 det hände sig att denne Esra drog upp från Babel; han var en skriftlärd, väl förfaren i Moses lag, den som HERREN, Israels Gud, hade utgivit. Och konungen gav honom allt vad han begärde, eftersom HERRENS, hans Guds, hand var över honom.
Hiche Ezra kitipa hi Babylon gamma konna hungtou ahin, amahi masang laiya Pakai Israel Pathen in Mose anapehsa daanthu chu kihilla themtah ahi, amahi Pakai a Pathen in akithopia akaile jeh'in ipi hijongleh aman angeh chan chu lengpan aphalpeh peh jenga ahi.
7 Också en del av Israels barn och av prästerna, leviterna, sångarna, dörrvaktarna och tempelträlarna drog upp till Jerusalem i Artasastas sjunde regeringsår.
Artaxerxes lengpa vaihom kum sagi lhin kum in, Israel chate phabep le thempuho phabep jong, Leviho jong, lathem holeh kelkot ngah a pang miho jong, chule houin lhacha a pangho jong Jerusalem khopia ahung kitoltou cheh kit uvin ahi.
8 Och han kom till Jerusalem i femte månaden, i konungens sjunde regeringsår.
Ezra chu Persia lengpa Artarxerxes leng chan kal kum sagi lhin kum lha nga nan, Jerusalem khopi ahung lhungtan ahi.
9 Ty på första dagen i första månaden blev det bestämt att man skulle draga upp från Babel; och på första dagen i femte månaden kom han till Jerusalem, eftersom Guds goda hand var över honom.
Aman kumthah ni masa niahi Babylon adalhah ahin, lha nga lhin nin Jerusalem ahung lhungtan ahi, ajeh chu Pathen mikhotona khut chun apuijin ahi.
10 Ty Esra hade vänt sitt hjärta till att begrunda HERRENS lag och göra efter den, och till att i Israel undervisa i lag och rätt.
Ezra hin ahinkho lhumkeiya Pakai daanthu chu asim in, amangchan chuleh Israel mipiho chun hiche daan thu hole chonchan thupeh ho jouse chu phatah a anit diu hi atup jing le ahil jing in ahi.
11 Så stod nu skrivet i den skrivelse som konung Artasasta gav åt prästen Esra, den skriftlärde, som var lärd i det som HERREN hade bjudit och stadgat för Israel:
Artaxerxes lengpan noiya lekha thot hi thempu lekhathem Pakaiyin Israelte anapeh daan thuho hoitah a hetna Ezra chu anapen ahi.
12 "Artasasta, konungarnas konung, till prästen Esra, den i himmelens Guds lag lärde, o. s. v. med övlig fortsättning.
Leng jouse lengpa Artaxerxes kitipa keiman Pathen daanthu hethem le lekha thempa Ezra henga kahin seijin kahin lemuve: -
13 Jag giver härmed befallning att var och en i mitt rike av Israels folk och av dess präster och leviter, som är villig att fara till Jerusalem, må fara med dig,
Kalenggam sung’a um Israel mipite leh thempuho chule Levite ho koi hijongleu chun Jerusalem langa nakile kit thei diuva kaphal peh nahi tauve.
14 alldenstund du är sänd av konungen och hans sju rådgivare till att hålla undersökning om Juda och Jerusalem efter din Guds lag, som är i din hand,
Keimaleh ka thumop the mi sagi hon nakhut uva nachoiju Pathen daanthu dungjuija nanit soh u hinam ti kholchil dia Judah gamle Jerusalem sung kasol nahiuve.
15 och till att föra dit det silver och guld som konungen och hans rådgivare av fritt beslut hava givit åt Israels Gud, vilken har sin boning i Jerusalem,
Keihon nanghohi na Sana ule na dangka u jong nakipoh thei diuvin thaneina kapeuve hiche Jerusalem’a cheng Israel Pathen dia kiphal tah a kapedoh u ahiyenge.
16 så ock allt det silver och guld som du kan få i hela Babels hövdingdöme, tillika med de frivilliga gåvor som folket och prästerna giva till sin Guds hus i Jerusalem.
Chujongle nanghon Babylon gamma konna nadon doh’u sana le dangka chule Israel mipite leh thempuhon Jerusalem’a Pathen Houin na dinga atodoh hou puma nakipoh doh ahi.
17 Alltså skall du nu för dessa penningar såsom en redlig man köpa tjurar, vädurar och lamm, jämte sådant som behöves till dithörande spisoffer och drickoffer; och detta skall du offra på altaret i eder Guds hus i Jerusalem.
Hichea kidongdoh ho chengsehi, nanghon bongchal, kelngoichal, kelngoi chuleh hange mim chohna namanchah diu hichengse chu Jerusalem’a Pathen Houin maicham’a nato doh diu ahi.
18 Och vad du och dina bröder finnen för gott att göra med det silver och guld som bliver över, det mån I göra efter eder Guds vilja.
Hiche sana dangka ho naman val houchu nangho leh na mite chengin, na Pathenun adeilam tah uva chu namancha theiju ahi.
19 Och alla de kärl som givas dig till tempeltjänsten i din Guds hus skall du avlämna inför Jerusalems Gud.
Ahin khonho vang chu na Pathen henga Houin’a manchah dingin Jerusalem a Pathen kommah hin pelut soh keijun tia kanganse nahiuve.
20 Och vad du måste utbetala för det som härutöver behöves till din Guds hus, det må du låta utbetala ur konungens skattkammare.
Nanghon na Pathenu Houin na ding ahilouleh chutobang thildanga manchah dinga nangaichat u aumkhah tah jongleh leng inpi sumkholna a kon’in kilah jengun.
21 Och jag, konung Artasasta, giver härmed befallning till alla skattmästare i landet på andra sidan floden att allt vad prästen Esra, den i himmelens Guds lag lärde, begär av eder, det skall redligt göras och givas,
Keima Artaxerxes lengpan Euphrates vadung lhumlam gamkaija sum chingho komma jong hiche thupeh ho kathotnin ahi. Nanghon thempu leh mihilla pang Ezra hin nakom uva angaichat jatjat napeh jengdiu ahi.
22 ända till hundra talenter silver, hundra korer vete, hundra bat vin och hundra bat olja, så ock salt utan särskild föreskrift.
Nanghon amachu dangka pound sang sagi le ja nga changei, suhlou chang atena dim ja nga chuleh lengpi twi gallon ja ngai le som nga chujongleh olive thao gallon ja nga le som nga napehdiu chuleh chi adei jatjat jong napeh jengdiu ahi.
23 Allt vad himmelens Gud befaller skall noggrant göras och givas till himmelens Guds hus, för att icke vrede må komma över konungens och hans söners rike.
Van Pathen in a Houin dinga angaichat ibola eihon lengpale achate chunga Pathen lunghan na ikoulhah diuham?
24 Och vi göra eder veterligt att ingen skall hava makt att lägga skatt, tull eller vägpenningar på någon präst eller levit, sångare, dörrvaktare, tempelträl eller annan tjänare i detta Guds hus.
Hiche to kimat a keiman kathupeh nom kit khat chu ahile, thempu, Levi, Lasa apang ho, Kelkot ngah ho, Houinna lhacha a pang ho chuleh Pathen Houin a natong dangho chu kai jatchom chomho apeh loudiu ahi.
25 Och du, Esra, må, efter din Guds vishet, den som har blivit dig betrodd, förordna domare och lagkloke till att döma allt folket i landet på andra sidan floden, alla dem som känna din Guds lagar; och om någon icke känner dessa, skolen I lära honom dem.
Chuleh Ezra nangmahi na Pathen in napeh nachihna chu naman chah a Euphrates vadung lhumlam gamkai sunga um mipiho chunga vaihom ding Pathen daanthu hethemho thutan vaihom ding a napansah ding ahi.
26 Och var och en som icke gör efter din Guds lag och konungens lag, över honom skall dom fällas med rättvisa, vare sig till död eller till landsförvisning eller till penningböter eller till fängelse."
Koi hileh Pathen daanthu nitlou leh lengpa daanthu juilou hochu gangtah a athu kitanna, kithat ding, ahilouleh kinodoh ding, ahilou jongleh anei agou kilahpeh ding ahilouleh songkul’a kikhum ding ahi,” ati.
27 Lovad vare HERREN, våra fäders Gud, som ingav konungen sådant i hjärtat, nämligen att han skulle förhärliga HERRENS hus i Jerusalem,
Hichun Ezra in jong, “Ipu ipateo Pathen chu thangvah in umhen ajeh chu aman lengpa amangchan Jerusalem’a Pakai houin asemhoi tan ahi!
28 och som lät mig finna nåd inför konungen och hans rådgivare och inför alla konungens mäktiga hövdingar! Och jag kände mig frimodig, eftersom HERRENS, min Guds, hand var över mig, och jag församlade en del av huvudmännen i Israel till att draga upp med mig.
Amachu thangvah in umhen ajeh chu alungsetna tanglou vin eimusah in, lengpa leh amilen amilal ho masanga eidom sangin hijeh chun keima tilkhouvin kaumin chuleh ka Pathen leh ka Pakai khotona khutchu kachunga aum jingin ahi. Hiti chun keiman Israel mite lamkai hochu kakou khommin Jerusalem lang’ah kakile taovin ahi.” ati.
