Esra 6

1 Då gav konung Darejaves befallning att man skulle göra efterforskningar i kansliet i Babel, där skatterna nedlades.

Pea naʻe toki fai ai ʻe Talaiasi ha fono, pea naʻe kumi ʻi he fale ʻoe ngaahi tohi ʻaia naʻe hili ai ʻae ngaahi koloa ʻo Papilone.

2 Och i Ametas borg, i hövdingdömet Medien, fann man en bokrulle i vilken följande var upptecknat till hågkomst:

Pea naʻe ʻilo ʻi ʻAkimita, ʻi he fale lahi ʻaia ʻoku ʻi he fonua ko Mitia, ʻae takainga [tohi], pea naʻe ʻi ai ʻae tohi naʻe pehē:

3 "I konung Kores' första regeringsår gav konung Kores denna befallning: 'Guds hus i Jerusalem, det huset skall byggas upp till att vara en plats där man frambär offer; och dess grundvalar skola göras fasta. Det skall byggas sextio alnar högt och sextio alnar brett,

“ʻI hono tolu taʻu ʻo Kolesi ko e tuʻi, naʻe fai ʻe Kolesi ko e tuʻi ʻae fono ki he fale ʻoe ʻOtua ʻi Selūsalema, Tuku ke langa ʻae fale, ko e potu naʻa nau fai ai ʻae ngaahi feilaulau, pea ke ʻai hono ngaahi tuʻunga ʻo ia ke mālohi: ko hono māʻolunga ʻo ia ko e hanga ʻe teau ma uofulu, mo hono māukupu ʻo ia ko e hanga ʻe teau ma uofulu;

4 med tre varv stora stenar och med ett varv nytt trävirke; och vad som fordras för omkostnaderna skall utgivas från konungens hus.

Mo e ʻotu ʻe tolu ʻoe fuʻu maka lahi, mo e ʻotu ʻe taha ʻoe ʻakau foʻou; pea ke ʻatu hono totongi ki ai mei he fale ʻoe tuʻi;

5 De kärl av guld och silver i Guds hus, som Nebukadnessar tog ur templet i Jerusalem och förde till Babel, skall man ock giva tillbaka, så att de komma åter till sin plats i templet i Jerusalem, och man skall sätta in dem i Guds hus.' --

Pea ko e ngaahi ipu koula mo e siliva ʻoe fale ʻoe ʻOtua, ʻaia naʻe toʻo ʻo ʻave ʻe Nepukanesa mei he faletapu ʻaia ʻoku ʻi Selūsalema, ʻo fetuku ki Papilone, ke toe ʻatu, pea toe ʻave ki he faletapu ʻaia ʻoku ʻi Selūsalema, ke taki taha ki hono potu, pea tuku ia ki he fale ʻoe ʻOtua.”

6 Alltså, du Tattenai, som är ståthållare i landet på andra sidan floden, och du Setar-Bosenai, och I afarsekiter, de nämndas medbröder på andra sidan floden: hållen eder fjärran därifrån.

Pea ko eni, “ʻE Tatinei, ko e pule ʻi he kauvai ʻe taha ʻoe vaitafe, mo Sita-Posinei, mo homou kaumeʻa ko e kau ʻAfasatikai, ʻaia ʻoku ʻituʻa ʻi he vaitafe, ke mou fakamamaʻo mo e potu ko ia:

7 Lämnen arbetet på detta Guds hus ostört. Judarnas ståthållare och judarnas äldste må bygga detta Guds hus på dess plats.

“Tuku ai pe ʻae ngāue ʻoe fale ni ʻoe ʻOtua; tuku ʻae pule ʻoe kakai Siu mo e kau mātuʻa ʻoe kakai Siu ke nau langa ʻae fale ni ʻoe ʻOtua ʻi hono potu.

8 Och härmed giver jag befallning om huru I skolen förfara med dessa judarnas äldste, när de bygga på detta Guds hus. Av de penningar som givas åt konungen i skatt från landet på andra sidan floden skall vad som fordras för omkostnaderna redligt utgivas åt dessa män, så att hinder icke uppstår i arbetet.

Pea koeʻuhi ʻoku ou fai ʻae fono ni ki he meʻa te mou fai ki he kau mātuʻa ʻoe ngaahi Siu ni ʻi he langa ʻae fale ni ʻoe ʻOtua: ke mou fai leva ʻo ʻatu ʻae totongi ki he kau tangata ni, mei he ngaahi meʻa ʻae tuʻi, ʻio, ʻae meʻa tukuhau ʻi he tuʻa vaitafe, ʻo fai ai pe, ke ʻoua naʻa fakatuai ʻakinautolu.

9 Och vad de behöva, ungtjurar, vädurar och lamm till brännoffer åt himmelens Gud, så och vete, salt, vin och olja, det skall, efter uppgift av prästerna i Jerusalem, utgivas åt dem dag för dag utan någon försummelse,

Pea ko ia ʻoku nau masiva ai, pe ko e fanga pulu mui, mo e fanga sipitangata, mo e fanga lami, maʻae ngaahi feilaulau tutu ki he ʻOtua ʻoe langi, ko e uite, mo e māsima, mo e uaine, mo e lolo, ʻo fakatatau ki he tuʻutuʻuni ʻae kau taulaʻeiki ʻaia ʻoku ʻi Selūsalema, tuku ke ʻatu ia kiate kinautolu ʻi he ʻaho hokohoko pe, pea ʻoua naʻa liʻaki.

10 för att de må kunna frambära offer, till en välbehaglig lukt åt himmelens Gud, och för att de må bedja för konungens och hans söners liv.

Koeʻuhi ke nau ʻatu ʻae ngaahi feilaulau namu kakala ki he ʻOtua ʻoe langi pea hūfia ʻae moʻui ʻae tuʻi, mo hono ngaahi foha.

11 Och härmed giver jag befallning, att om någon överträder denna förordning, så skall en bjälke brytas ut ur hans hus, och på den skall man upphänga och fästa honom, och hans hus skall göras till en plats för orenlighet, därför att han har så gjort.

Pea kuo u fai ʻae fono foki, koeʻuhi ko ia te ne fakakehe ʻae lea ni, ke toʻo ʻae ngaahi ʻakau mei hono fale, pea ke fokotuʻu ia, pea tuku ke tautau ia ki ai: pea tuku ke ngaohi hono fale ʻi he meʻa ni, ko e fale vao.

12 Och må den Gud som har låtit sitt namn bo där slå ned alla konungar och folk som uträcka sin hand till att överträda denna förordning, och till att förstöra detta Guds hus i Jerusalem. Jag, Darejaves, giver denna befallning. Blive den redligt fullgjord!"

Pea ko e ʻOtua ʻaia naʻe pule ke nofo ki ai hono huafa, ke fakaʻauha ʻe ia ʻae ngaahi tuʻi mo e kakai, ʻaia te nau ʻai honau nima ke fakakehe, pe ke maumau ʻae fale ni ʻoe ʻOtua ʻaia ʻoku ʻi Selūsalema. Ko au Talaiasi kuo u fai ʻae fono ni: tuku ke fai ia ke fakatoʻotoʻo.”

13 Alldenstund nu konung Darejaves hade sänt ett sådant bud, blev detta redligt fullgjort av Tattenai, ståthållaren i landet på andra sidan floden, och av Setar-Bosenai, så ock av deras medbröder.

Pea naʻe fai vave ʻe Tatinei, ko e pule ʻi he potu kauvai ni ʻoe vaitafe, mo Sita-Posinei, mo honau kaumeʻa, ʻo fakatatau ki he meʻa ʻaia naʻe fekau ʻe Talaiasi ko e tuʻi.

14 Och judarnas äldste byggde vidare och hade god framgång i arbetet genom profeten Haggais och Sakarjas, Iddos sons, profetiska tal; man byggde och fullbordade det såsom Israels Gud hade befallt, och såsom Kores och Darejaves och Artasasta, den persiske konungen, hade befallt.

Pea naʻe langa ʻe he kau mātuʻa ʻoe kakai Siu, pea naʻa nau monūʻia, ko e meʻa ʻi he akonaki ʻa Hakeai ko e palōfita mo Sakalia ko e foha ʻo Ito. Pea naʻa nau langa ia ke ʻosi, ʻo fakatatau ki he fekau ʻae ʻOtua ʻo ʻIsileli, pea fakatatau ki he fekau ʻa Kolesi, mo Talaiasi, mo ʻAtakisekisi ko e tuʻi ʻo Peasia.

15 Och huset blev färdigt till den tredje dagen i månaden Adar, i konung Darejaves' sjätte regeringsår.

Pea naʻe fakaʻosi ʻae fale ni ʻi hono tolu ʻoe ʻaho ʻoe māhina ko ʻAtali ʻi hono ono ʻoe taʻu ʻoe pule ʻa Talaiasi ko e tuʻi.

16 Och Israels barn, prästerna och leviterna och de övriga som hade återkommit ifrån fångenskapen, firade invigningen av detta Guds hus med glädje.

Pea ko e fānau ʻa ʻIsileli, ko e kau taulaʻeiki, mo e kau Livai, pea mo kinautolu naʻe toe ʻi he fānau ʻae fakapōpula, naʻa nau fai hono fakatapui ʻoe fale ʻoe ʻOtua ʻi he fiefia lahi,

17 Och till invigningen av detta Guds hus offrade de ett hundra tjurar, två hundra vädurar och fyra hundra lamm, så ock till syndoffer för hela Israel tolv bockar, efter antalet av Israels stammar.

Pea naʻe ʻatu ʻi he fakatapui ʻoe fale ni ʻoe ʻOtua ʻae fanga pulu ʻe teau, mo e sipitangata ʻe uangeau, mo e fanga lami ʻe fāngeau; pea ko e feilaulau ʻi he angahala maʻa ʻIsileli kotoa pē, ko e kosi tangata ʻe hongofulu ma ua, ʻo fakatatau ki hono lau ʻoe faʻahinga ʻo ʻIsileli.

18 Och man anställde prästerna, efter deras skiften, och leviterna, efter deras avdelningar, till att förrätta Guds tjänst i Jerusalem, såsom det var föreskrivet i Moses bok.

Pea naʻa nau fokotuʻu ʻae kau taulaʻeiki ʻi honau lakanga, mo e kau Livai ʻi honau hokoʻanga, ʻi he ngāue ʻae ʻOtua, ʻaia ʻoku ʻi Selūsalema; ʻo hangē ko ia kuo tohi ʻi he tohi ʻa Mōsese.

19 Och de som hade återkommit ifrån fångenskapen höllo påskhögtid på fjortonde dagen i första månaden.

Pea naʻe fai ʻae kātoanga ʻoe Lakaatu ʻe he fānau ʻae fakapōpula ʻi hono ʻaho hongofulu ma fā ʻoe māhina.

20 Ty prästerna och leviterna hade då allasammans renat sig, så att de alla voro rena; och de slaktade påskalammet för alla dem som hade återkommit ifrån fångenskapen, också för sina bröder, prästerna, likasåväl som för sig själva.

He naʻe fakamaʻa fakataha ʻakinautolu ʻe he kau taulaʻeiki mo e kau Livai, naʻe maʻa ʻakinautolu kotoa pē, mo nau tāmateʻi ʻae Lakaatu maʻae fānau kotoa pē ʻoe fakapōpula, pea maʻa honau kāinga ko e kau taulaʻeiki, pea maʻanautolu.

21 Och de israeliter som hade återvänt ifrån fångenskapen åto därav, jämte alla sådana som hade avskilt sig från den hedniska landsbefolkningens orenhet och slutit sig till dem för att söka HERREN, Israels Gud.

Pea ko e fānau ʻa ʻIsileli, ʻaia naʻe toe haʻu mei he fakapōpula, pea mo kinautolu kotoa pē naʻe vahe ʻakinautolu ke kau kiate kinautolu mei he ngaahi ʻuli kovi ʻoe hiteni ʻoe fonua, ke kumi kia Sihova ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli, naʻa nau kai ai,

22 Och de höllo det osyrade brödets högtid i sju dagar med glädje; ty HERREN hade berett dem glädje, i det att han hade vänt den assyriske konungens hjärta till dem, så att han understödde dem i arbetet på Guds, Israels Guds, hus.

‌ʻO nau fai ʻae kātoanga ʻoe mā taʻefakalēvani ʻi he ʻaho ʻe fitu ʻi he fiefia lahi: he naʻe fakafiefiaʻi ʻakinautolu ʻe Sihova, ʻo ne fakatafoki ʻae loto ʻoe tuʻi ʻo ʻAsilia kiate kinautolu, ke fakamālohi honau nima ʻi he ngāue ʻoe fale ʻoe ʻOtua, ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli.