Esra 6

1 Då gav konung Darejaves befallning att man skulle göra efterforskningar i kansliet i Babel, där skatterna nedlades.

Hanki anante kini ne' Dariusi'ma ana avoma keteno'a, eri'za vahe'a huzmanteno, Babiloni vuta marerisa fenozama nentaza nompi, Sairusi'ma hu'nea ke'ma krente'nesaza avontafeku ome hakeho hige'za vu'naze.

2 Och i Ametas borg, i hövdingdömet Medien, fann man en bokrulle i vilken följande var upptecknat till hågkomst:

Hagi ana avontafera Babiloni kumatera onke'naze. Hianagi Midia kaziga Ekbatana ran kumate mago avontafepi ana nanekea me'nege'za ome hake'za eri fore hute'za kazana, ana avontafepina amanahu naneke me'ne.

3 "I konung Kores' första regeringsår gav konung Kores denna befallning: 'Guds hus i Jerusalem, det huset skall byggas upp till att vara en plats där man frambär offer; och dess grundvalar skola göras fasta. Det skall byggas sextio alnar högt och sextio alnar brett,

Kini ne' Sairusi'ma eri agafa huno kinima mania kafufina, Ra Anumzamofo mono nona ete Jerusalemi kigahaze huno kini ne' Sairusi'a huvempa kea hu'ne. Ana nehu'za ana mono nompina, tevefi kre fananehu ofane, mago'a ofanena hugahaze. Hagi kotazana noma retrure tratamina, have tagahu'za asentegahaze. Ana mono nomofona soparega mareri'amo'a 27ni'a mita hina, asoparega zaza'amo'a 27ni'a mita hugahie.

4 med tre varv stora stenar och med ett varv nytt trävirke; och vad som fordras för omkostnaderna skall utgivas från konungens hus.

Hagi asopa noma azeri otisaza zana, tusinasi havea taga hu'za 3'afi erinte agofetu agofetu hu'za erinte fatgo hu'za mareneri'za, ana agofetura zafa erintetere hu'za mareri'naze. Ana mono nonte maka'zama mizaneseta eri'za vahe'ma mizama sezmantesazana, kini ne'mofo nompima zagoma nentafinti eritma mizana sezmantegahaze.

5 De kärl av guld och silver i Guds hus, som Nebukadnessar tog ur templet i Jerusalem och förde till Babel, skall man ock giva tillbaka, så att de komma åter till sin plats i templet i Jerusalem, och man skall sätta in dem i Guds hus.' --

Ana nehu'za Anumzamofo nompima eri'zama eri zantamima silvareti'ene golireti'enema tro'ma hu'naza zantamima Jerusalemima Anumzamofo mono nompinti'ma Nebukatnesa'ma erino Babilonima vu'nea zantamina ete eri'za Jerusalemi vu'za, Anumzamofo mono nompi ko'ma me'nere ome antegahaze.

6 Alltså, du Tattenai, som är ståthållare i landet på andra sidan floden, och du Setar-Bosenai, och I afarsekiter, de nämndas medbröder på andra sidan floden: hållen eder fjärran därifrån.

E'ina hu'negu Yufretisi rantimofo kantu zage fre kazigama kegavama hu'nana gavana ne' Tatenaigane, Setar Bozenaigane, eri'zama tanaza hu'za eneriza vahe'mo'zane mago'zana huo zmanteta zamatrenke'za, Ra Anumzamofo mono nona kiho.

7 Lämnen arbetet på detta Guds hus ostört. Judarnas ståthållare och judarnas äldste må bygga detta Guds hus på dess plats.

Hagi Juda vahe'mo'zama Anumzamofo mono noma negisnagetma mago'zana hutma eri'zana asevazi ozmantetma, zamatrenke'za Juda mopare gavana ne'ene, Juda kva vahe'mo'zanena zamagra'a Anumzamofo mono noma ko'ma me'nea marurera ete erioti'za kiho.

8 Och härmed giver jag befallning om huru I skolen förfara med dessa judarnas äldste, när de bygga på detta Guds hus. Av de penningar som givas åt konungen i skatt från landet på andra sidan floden skall vad som fordras för omkostnaderna redligt utgivas åt dessa män, så att hinder icke uppstår i arbetet.

E'ina hu'negu mago'ene huvempa hu'na tamasamisuana, Juda kva vahera zamazahinke'za ana eri'zana enerisageta, Yufretisi rantimofo zage fre kazigama me'nea kumatamimpinti'ma, takisi zagoma zogita kinimofo nompima erintesaza takisi zagoreti, Ra Anumzamofo mono noma kisaza zantera mizase'za neginkeno eri'zamo'a vino.

9 Och vad de behöva, ungtjurar, vädurar och lamm till brännoffer åt himmelens Gud, så och vete, salt, vin och olja, det skall, efter uppgift av prästerna i Jerusalem, utgivas åt dem dag för dag utan någon försummelse,

Hanki monafinkama mani'nea Ra Anumzamofoma, Jerusalemima mani'naza pristi vahe'mo'zama tevefi kre fanane hu' ofama hunte'zanku'ma hanagetma, ve agaho bulimakaono rama sipisipi afuro, ve anenta sipisipi afura avre nezamitma, witifi, hagegupi, wainigupi, tine masave nazanku'ma hanagetma, kema hanaza avamente maka zupa zamiho.

10 för att de må kunna frambära offer, till en välbehaglig lukt åt himmelens Gud, och för att de må bedja för konungens och hans söners liv.

Ana nehinke'za, monafinkama mani'nea Ra Anumzamofona avesisia ofa nehu'za, Ra Anumzamofontega nunamuna hanageno, nagri'ene ne' mofavre nagani'a kegava huranteno.

11 Och härmed giver jag befallning, att om någon överträder denna förordning, så skall en bjälke brytas ut ur hans hus, och på den skall man upphänga och fästa honom, och hans hus skall göras till en plats för orenlighet, därför att han har så gjort.

Hanki mago'enema hankave nanekema hanuana, mago vahe'mo'ma ama nanekema amage ontesiana, ana vahe'mofo noma'areti mago zafa avazu hu'za antregona hute'za, avufgafi resageno frigahie. Ana nehu'za ana ne'mofo nona eri taganavaziza magopi erintesageno moriri huno marerigahie.

12 Och må den Gud som har låtit sitt namn bo där slå ned alla konungar och folk som uträcka sin hand till att överträda denna förordning, och till att förstöra detta Guds hus i Jerusalem. Jag, Darejaves, giver denna befallning. Blive den redligt fullgjord!"

Hanki Anumzamo Agra'a Jerusalemi kumakura huhamprino Nagri nagimoke me'nesige'za eza monora hunantegahazema huno'ma hu'nea kumakino, mago kinimo'o mago vahe'mo'ma nagri ke'ma eri atrege, azana erisga huno Jerusalemima me'nea mono nona eri havizana osugahie. Nagra Dairusi'na ama huvempa kea nehuanki ama anankea avariri fatgo hiho.

13 Alldenstund nu konung Darejaves hade sänt ett sådant bud, blev detta redligt fullgjort av Tattenai, ståthållaren i landet på andra sidan floden, och av Setar-Bosenai, så ock av deras medbröder.

Hanki Yufretisi rantimofo kantu kazigama me'nea kuma'ma kvama hu'nea ne' Tetanai'ene eri'za ne'a Setar Bozenai'ene zanagranema magokama eri'zama eneriza vahe'mo'zanena, kini ne' Dariusi'ma huvempama huno kre'nea avoma hampari'za kete'za, avariri fatgo hu'naze.

14 Och judarnas äldste byggde vidare och hade god framgång i arbetet genom profeten Haggais och Sakarjas, Iddos sons, profetiska tal; man byggde och fullbordade det såsom Israels Gud hade befallt, och såsom Kores och Darejaves och Artasasta, den persiske konungen, hade befallt.

Hanki Juda kva vahe'mo'za Ra Anumzamofo mono no eri'zana knare hu'za eri'za vu'naze. Ana nehazageke tare kasnampa netre'na Hagai'ene Ido ne'mofo Zekaraiakea knare naneke zanasamike zamazeri hankave netike'za, eri'zana hankaveti'za eri'naze. Ana hume nevu'za Israeli vahe'mokizmi Ra Anumzamo'ma hu'nea kante amagenente'za, Pesia kini vahezaga Sairusi'ma, Dariusi'ma, Artaseksiski hu'zama hu'nazankea amage ante'za ana mono nona kivaga re'naze.

15 Och huset blev färdigt till den tredje dagen i månaden Adar, i konung Darejaves' sjätte regeringsår.

Hanki Dariusi'ma kinima manino egeno 6sima hia kafumofona, Adarie nehaza ikamofona 3zupa, ana mono nona kivaga re'naze.

16 Och Israels barn, prästerna och leviterna och de övriga som hade återkommit ifrån fångenskapen, firade invigningen av detta Guds hus med glädje.

Ana hute'za maka Israeli vahe'ma, pristi vahe'ma, Livae naga'ene mago'a kinafinti'ma e'naza Israeli vahe'mo'zanena musenkase nehu'za, Anumzamofo mono nona nunamu hu'za erinte ruotge hu'naze.

17 Och till invigningen av detta Guds hus offrade de ett hundra tjurar, två hundra vädurar och fyra hundra lamm, så ock till syndoffer för hela Israel tolv bockar, efter antalet av Israels stammar.

Hanki Ra Anumzamofo mono noma musenkase nehu'za nunamuma hu'za renagi'za erinte ruotge'ma haza zupa, 100'a ve bulimakaogi, 200'a rama sipisipi afu'ene, 400'a ve sipisipi anentatami avre'za ana maka Ra Anumzamofona ofa hunte'naze. Ana nehu'za Israeli naga nofite mago meme huhamprintetere hu'za, 12fu'a ve meme afu avre'za mago mago naga nofi'mofo kumi'ma eri atre ofa hu'naze.

18 Och man anställde prästerna, efter deras skiften, och leviterna, efter deras avdelningar, till att förrätta Guds tjänst i Jerusalem, såsom det var föreskrivet i Moses bok.

Hanki ana nehu'za pristi naga'ene Livae nagara huhampri zmante'naza knare'ma, Ra Anumzamofo mono nompi Jerusalema eri'zama eriterema hanagu Mosese'ma krente'nea avontafepima me'nea kante amage ante'za huhampri zamante'naze. (Livitikas-Pristi Eri'zane 8:1-36, Exo-Utirami 29:1-37).

19 Och de som hade återkommit ifrån fångenskapen höllo påskhögtid på fjortonde dagen i första månaden.

Hanki Babilonima kina hu'za mani'naza vahe'ma enaza vahe'mo'za, Ra Anumzamo'ma zamavareno atirami'nea (pasova) knagu antahimi'za, ana maka vahe'mo'za ese ikamofona 14ni zupa, ne'zana nene'za musenkasea hu'naze. (Ekso-Utiramine 12:1-28)

20 Ty prästerna och leviterna hade då allasammans renat sig, så att de alla voro rena; och de slaktade påskalammet för alla dem som hade återkommit ifrån fångenskapen, också för sina bröder, prästerna, likasåväl som för sig själva.

Hagi pristi vahe'mo'zane Livae naga'mo'za, Ra Anumzamofo avure'ma agruma hu' avu'avaza tro hu'za zamazeri agru hu'naze. Anama hute'za Livae naga'mo'za, Ra Anumzamo'ma ozmahe'ma zamagtere'nea knare'ma, ahe sipisipi afura ahe'za, zamagrare'ene pristi nagate'ene, ana maka vahe'ma Babiloni kinafinti'ma e'naza vahete'enena ofa hu'naze.

21 Och de israeliter som hade återvänt ifrån fångenskapen åto därav, jämte alla sådana som hade avskilt sig från den hedniska landsbefolkningens orenhet och slutit sig till dem för att söka HERREN, Israels Gud.

Hanki ana maka Israeli vahe'ma kinafinti'ma e'naza vahe'mo'za, anama ofama haza afura nevagare'naze. Ana nehazage'za megi'a vahe'ma ana mopafima mani'naza vahe'mo'za, agru osu tavu tva'ma nehuna zana netreta, Ra Anumzana Israeli vahe'mokizmi Anumzama amage'ma antesunema haza vahe'mo'zanena, ofama haza afu'mofo ame'a ne'naze.

22 Och de höllo det osyrade brödets högtid i sju dagar med glädje; ty HERREN hade berett dem glädje, i det att han hade vänt den assyriske konungens hjärta till dem, så att han understödde dem i arbetet på Guds, Israels Guds, hus.

Hanki Israeli vahe'mo'za 7ni'a zagemofo agu'afina zo-ore bretima nenaza knagura tusi'a musenkase hu'naze. Na'ankure Ra Anumzamo'ma Siria kini ne'mofo antahintahima eri rukrahe higeno, zamaza hige'za Israeli vahe'mo'za Ra Anumzana zamagri Anumzamofo mono noma ete ki'naza zanku tusi musenkase hu'naze.